Hosea 13

1 ‌ʻI he lea tetetete ʻa ʻIfalemi, naʻa ne hakeakiʻi ia ʻe ia ʻi ʻIsileli; ka ʻi heʻene talangataʻa ia Peali, ne mate ia.

Då Ephraim lärda afguderi med magt, vardt han i Israel upphöjd; sedan syndade de genom Baal, och vordo deröfver dräpne.

2 Pea ʻoku nau angahala ni ʻo lahi hake, pea kuo nau ngaohi ʻae ngaahi fakatātā ʻaki ʻa ʻenau siliva kuo haka, pea mo e ngaahi tamapua ʻo fakatatau mo ʻenau ʻilo, ko e ngāue kotoa pē ia ʻae kau tufunga: ʻoku nau pehē ki ai, ‘Tuku ʻae kau tangata ʻoku feilaulau ke ʻuma ki he fanga pulu siʻi.’

Men nu synda de än mycket mer, och göra beläte af sitt silfver, såsom de dem upptänka kunna, nämliga afgudar, de dock alltsammans smedsverk äro; likväl predika de om dem, att den som kalfvarna kyssa vill, han skall offra menniskor.

3 Ko ia te nau hangē ko e ʻao ʻoe pongipongi, pea hangē ko e hahau ʻoe hengihengi ʻoku mole atu, hangē ko e kafukafu kuo tafi ʻe he ʻahiohio mei he hahaʻanga, pea hangē ko e ʻahu mei he ngotoʻumu.

De samme skola hafva morgonmoln, och den dagg som bittida faller; ja, lika som agnar, de utaf loganom bortblåsa, och såsom röken af en skorsten.

4 “Ka ko Sihova au, ko ho ʻOtua, mei he fonua ʻo ʻIsipite, pea ʻikai te ke ʻilo ha ʻotua kehe ka ko au pe: he ʻoku ʻikai mo ha fakamoʻui ka ko au pe.

Men jag är Herren, din Gud, allt ifrån Egypti land; och du skulle ju ingen annan Gud känna, utan mig; och ingen Frälsare, utan mig allena.

5 “Naʻaku ʻilo koe ʻi he toafa, ʻi he fonua ʻoe laʻāina lahi.

Jag lät mig ju vårda om dig i öknene, i eno torro lande.

6 ‌ʻO fakatatau ki heʻenau mohuku, naʻa nau mākona; naʻa nau mākona, pea naʻe hiki hake honau loto; ko ia kuo nau fakangaloʻi au.

Men efter de födde äro, så att de äro mätte vordne, och nog hafva, upphäfver sig deras hjerta; derföre förgäta de mig.

7 Ko ia te u hangē ko e laione kiate kinautolu: hangē ko e lēpati ʻi he hala te u lamasi ʻakinautolu:

Så skall jag ock varda emot dem lika som ett lejon, och lika som en parder; på vägenom vill jag vakta efter dem.

8 Te u fakafetaulaki mo kinautolu hangē ko e pea, kuo fakamasiva ʻi he ʻave ʻene fānau, pea te u haeʻi ʻae kofu ʻo honau mafu, pea te u folo ʻakinautolu ʻi ai ʻo hangē ko e laione; ʻe haehae ʻakinautolu ʻe he fanga manu ʻoe vao.

Jag skall möta dem lika som en björn, hvilkom hans ungar borttagne äro, och skall sönderrifva deras förstockada hjerta, och skall uppfräta dem der, såsom ett lejon; vilddjur skola rifva dem sönder.

9 “ʻE ʻIsileli, kuo ke fakaʻauha koe ʻe koe: ka ʻoku ʻiate au hoʻo tokoni.

Israel, du rörer dig i olycko; ty din hälsa står allena när mig.

10 Te u hoko ko ho tuʻi: kofaʻā ia ha taha kehe te ne fakamoʻui koe ʻi ho ngaahi kolo kotoa pē? Pea mo hoʻo kau fakamaau ʻaia naʻa mou pehē ai, ‘Foaki mai ha tuʻi mo e houʻeiki?’

Hvar är din Konung, som dig hjelpa må uti alla dina städer; och dine domare, der du af sade: Gif mig Konung och Förstar?

11 Naʻaku foaki ha tuʻi kiate koe ʻi hoku houhau, pea naʻaku toʻo ia ʻi heʻeku tuputāmaki.

Nu väl, jag gaf dig; en Konung i mine vrede, och skall taga honom bort i mine grymhet.

12 Kuo tākai ʻae hia ʻa ʻIfalemi; kuo fufū ʻene angahala.

Ephraims misshandel är sammanbunden, och hans synd är behållen;

13 Ko e ngaahi mamahi ʻae fefine ʻoku langā ʻe hoko kiate ia: ko e foha vale ia; ʻe ʻikai lelei ʻene nofo fuoloa ʻi he potu ʻoku hao ai ʻae fānau.

Ty honom skall ve varda, såsom ene barnafödersko; ty de äro oförsigtig barn. Den tid skall komma, att deras barn miste förgås.

14 Te u huhuʻi ʻakinautolu mei he mālohi ʻoe faʻitoka; te u huhuʻi ʻakinautolu mei he mate! ʻE mate, te u hoko ko ho maumauʻi? ʻE faʻitoka, te u hoko ko ho fakaʻauha? “ʻE puli ʻae fakatomala mei hoku mata. (Sheol h7585)

Men jag vill förlossa dem utu helvete, och hjelpa dem ifrå döden; död, jag skall vara dig ett förgift; helvete, jag skall vara dig en plåga; dock är trösten fördold för min ögon; (Sheol h7585)

15 Neongo ʻoku faʻa fua ia ʻi he lotolotonga ʻo hono kāinga, ʻe hoko ha matangi hahake, ʻe haʻu ʻae matangi ʻa Sihova mei he toafa, pea ʻe maha ʻa ʻene matavai, pea ʻe matuʻu ʻe ʻene vai mapunopuna; te ne maumau ʻae koloa ʻoe ngaahi ipu lelei kotoa pē.

Ty han skall skilja emellan bröder; der skall ett östanväder komma, och Herren uppstiga ifrån öknene, och uttorka hans brunnar, och utöda hans källor; han skall bortröfva all kostelig tyg och håvor.

16 ‌ʻE hoko ʻo lala ʻa Samēlia; he kuo ne angatuʻu ki hono ʻOtua: te nau tō ʻi he heletā: ʻe lailai ke iiki ʻa ʻenau fānau kei huhu, pea ko honau kau fefine ʻoku feitama ʻe haehae.”

Samarien skall öde varda; ty de äro sinom Gud ohörsamme; de skola falla genom svärd, och deras unga barn sönderkrossade, och deras hafvande qvinnor sönderrefna varda.