Hakeai 2

1 ‌ʻI hono fitu ʻoe māhina, ʻi he ʻaho ʻe uofulu ma taha ʻoe māhina, naʻe hoko ai ʻae folofola ʻa Sihova ki he palōfita ko Hakeai, ʻo pehē,

På första och tjugonde dagen i sjunde månadenom, skedde Herrans ord genom den Propheten Haggai, och sade:

2 “Ke ke lea ni kia Selupepeli ko e foha ʻo Sialiteli, ko e pule ʻo Siuta, pea kia Siosiua ko e foha ʻo Sosataki, ko e taulaʻeiki lahi, pea ki he toenga ʻoe kakai, ʻo pehē,

Tala till Serubbabel, Sealthiels son, Juda Första, och till Jehosua, Jehozadaks son, den öfversta Presten, och till det igenlefda folket, och säg:

3 ‘Ko hai ʻoku toe ʻiate kimoutolu, ʻaia naʻe mamata ki he fale ni, ʻi hono ʻuluaki nāunau? Pea ʻoku fēfē ʻa hoʻomou mamata ki ai ni? ʻIkai ʻoku hangē ko e meʻa noa pe ia ʻi homou mata ʻi he fakatatau ki ai?

Hvilken är ibland eder igenlefd, som detta hus i dess förra härlighet sett hafver? Och huru synes eder nu derom? Är det icke så, att det tycker eder intet vara?

4 Ka ke mālohi ni, ʻE Selupepeli,’ ʻoku pehē ʻe Sihova; ‘pea ke mālohi, ʻE Siosiua, ko e foha ʻo Sosataki, ko e taulaʻeiki lahi; pea ke mou mālohi, ʻae kakai kotoa pē ʻoe fonua, pea ngāue,’ ʻoku pehē ʻe Sihova; ‘He ʻoku ou ʻiate kimoutolu,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau;

Och nu, Serubbabel, haf ett godt mod, säger Herren; haf ett godt mod, du Jehosua, Jehozadaks son, öfverste Prest; hafver ett godt mod, allt folk i landena, säger Herren, och arbeter: ty jag är med eder, säger Herren Zebaoth.

5 ‌ʻO hangē ko e folofola ʻaia naʻaku fefuakavaʻaki mo kimoutolu ʻi hoʻomou haʻu mei ʻIsipite, ko ia ʻe nofo ai ʻa hoku Laumālie ʻiate kimoutolu: ‘ʻOua te mou manavahē.’

Efter det ordet, då jag ett förbund med eder gjorde, när I utur Egypten drogen, skall min Ande blifva när eder. Frukter eder intet.

6 He ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau; ‘Ka ko e toe taha, ʻoku toetoe siʻi, pea te u lulululu ʻae ngaahi langi, mo māmani, mo e tahi, mo e fonua mōmoa;

Ty så säger Herren Zebaoth: Det är ännu en liten tid, att jag skall röra himmel och jord, hafvet och det torra;

7 Pea te u luluʻi ʻae ngaahi puleʻanga kotoa pē, pea ʻe hāʻele mai ʻae Holi ʻoe ngaahi puleʻanga kotoa pē: pea te u fakafonu ʻae fale ni ʻi he nāunau,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau.

Ja, alla Hedningar skall jag röra; så skall då komma alla Hedningars tröst; och jag vill göra detta hus fullt med härlighet, säger Herren Zebaoth.

8 ‌ʻOku ʻaʻaku ʻae siliva, ʻoku ʻaʻaku mo e koula, ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau.

Ty mitt är både silfver och guld, säger Herren Zebaoth.

9 ‘ʻE lahi hake ʻae nāunau ʻoe fale kimui ni ʻi he ʻuluaki fale,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau: ‘pea te u foaki ʻae melino ki he potu ni,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau.”

Detta sista husets härlighet skall större varda, än dess förstas varit hafver, säger Herren Zebaoth; och jag skall frid gifva i desso rummena, säger Herren Zebaoth.

10 “ʻI hono uofulu ma fā ʻoe ʻaho ʻi hono hiva ʻoe māhina, ʻi hono ua ʻoe taʻu ʻo Talaiasi, naʻe hoko ai ʻae folofola ʻa Sihova ia Hakeai ko e palōfita, ʻo pehē,

På fjerde och tjugonde dagen i nionde månadenom, uti andro årena Darios, skedde Herrans ord till den Propheten Haggai, och sade:

11 “ʻOku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau, Fehuʻi ni ki he kau taulaʻeiki ʻi he fono, ʻo pehē,

Detta säger Herren Zebaoth: Fråga Presterna om lagen, och säg:

12 ‘Kapau ʻoku ʻave ʻe ha taha ha konga feilaulau māʻoniʻoni ʻi hono kapaʻi kofu, pea ʻoku ala ʻa hono kapa ki he mā, pe ki he peke, pe ki he uaine, pe ki he lolo, pe ki ha meʻakai, ʻe māʻoniʻoni ia?’” Pea naʻe tali ʻe he kau taulaʻeiki, ʻo pehē, “ʻIkai.”

Om någor båre heligt kött uti sins klädes sköt, och komme sedan med sitt klädesköt vid bröd, mos, vin, oljo eller hvad det för spis vara kunde; vorde det ock heligt? Och Presterna svarade, och sade: Nej.

13 Pea naʻe toki pehē ʻe Hakeai, “Ka ala ʻe ha taha ʻoku taʻemaʻa ʻi ha pekia, ki ha taha ʻi he ngaahi meʻa ni, ʻe taʻemaʻa ia?” Pea naʻe tali ʻe he kau taulaʻeiki, ʻo pehē, “ʻE taʻemaʻa ia.”

Haggai sade: Om nu en, som af ett vederkommet as oren är, komme vid något af dessa tingen, vorde det ock orent? Presterna svarade, och sade: Det vorde orent.

14 Pea naʻe toki lea ʻa Hakeai, ʻo pehē, “‘ʻOku pehē ʻae kakai ni, pea ʻoku pehē mo e puleʻanga ni ʻi hoku ʻao, ʻoku pehē ʻe Sihova; pea ʻoku pehē ʻae ngaahi ngāue kotoa pē ʻa honau nima, pea ʻoku taʻemaʻa mo ia ʻaia ʻoku nau feilaulau ʻaki ʻi hena.

Då svarade Haggai, och sade: Alltså är ock detta folket, och dessa menniskor, för mig, säger Herren; och allt deras händers verk, och hvad de offra, det är orent.

15 Pea ko eni, ʻOku ou kole ke mou fakakaukau mei he ʻaho ni ʻo fai atu, ʻi he teʻeki ke fokotuʻu ha maka ki ha maka ʻi he falelotu lahi ʻo Sihova:

Och nu, ser huru det eder gånget är, ifrå denna dagen och tillförene, förra än en sten på den andra lagd vardt af Herrans tempel;

16 Talu ʻa e [ngaahi ʻaho ]ko ia, ʻi he ʻalu ha taha ki ha fokotuʻunga ʻoe [puha fua ]ʻe uofulu, naʻe ai ʻae hongofulu pe: ʻi he ʻalu ha taha ki he tataʻoʻanga ke ne fakatafe mei he tataʻoʻanga ki he [ngaahi ipu ]ʻe nimangofulu, naʻe ai ʻae uofulu pe.

Att när en kom till kornhopen, som skulle hålla tjugo mått, så voro der som nogast tio; kom han till pressen, och mente uppfylla femtio åm, så voro der som nogast tjugu.

17 Naʻaku taaʻi ʻaki ʻakimoutolu ʻae fakamae, pea mo e tuʻungafulufulua, pea mo e ʻuha maka ʻi he ngaahi ngāue kotoa pē ʻa homou nima; ka naʻe ʻikai te mou tafoki kiate au,’ ʻoku pehē ʻe Sihova.

Ty jag plågade eder med torko, brandkorn och hagel, uti allo edro arbete. Likväl omvänden I eder intet till mig, säger Herren.

18 ‘Fakakaukau ni mei he ʻaho ni ʻo fai atu, mei hono uofulu ma fā ʻoe ʻaho ʻi hono hiva ʻoe māhina, ʻio, mei he ʻaho naʻe ai ʻae tuʻunga ʻoe falelotu lahi ʻo Sihova, fakakaukau ki ai.

Så ser nu deruppå ifrå denna dag, och tillförene, nämliga ifrå fjerde och tjugonde dagen i nionde månadenom, allt intill den dagen då Herrans tempel grundadt vardt, ser deruppå.

19 ‌ʻOku kei ʻi he feleoko ʻae tenga? ʻIo, ʻoku teʻeki ai ke tupu ʻae fua ʻoe vaine mo e ʻakau ko e fiki, mo e pomikanite, mo e ʻakau ko e ʻolive: te u tāpuakiʻi ʻakimoutolu mei he ʻaho ni.’”

Ty säden ligger ännu i lårarna, och ingen ting bär ännu något, hvarken vinträ fikonaträ, granatträ, eller oljoträ; men ifrå denna dag vill jag gifva välsignelse.

20 Pea naʻe toe hoko ʻae folofola ʻa Sihova kia Hakeai, ʻi he ʻaho ʻe uofulu ma fā ʻoe māhina, ʻo pehē,

Och Herrans ord skedde annan gången till Haggai, på fjerde och tjugonde dagen i månadenom, och sade:

21 “Fakahā kia Selupepeli, ko e pule ʻo Siuta,” ʻo pehē, ‘Te u luluʻi ʻae ngaahi langi mo māmani;

Tala till Serubbabel, Juda Första, och säg: Jag skall röra himmel och jord;

22 Pea te u fulihi ʻae nofoʻa fakaʻeiʻeiki ʻae ngaahi puleʻanga; pea te u maumauʻi ʻae mālohi ʻae ngaahi puleʻanga hiteni; pea te u fulihi ʻae ngaahi meʻa teka, mo kinautolu ʻoku heka ai; pea ʻe hinga ki lalo ʻae fanga hoosi mo honau kau tangata heka, taki taha ʻi he heletā ʻa hono tokoua.

Och skall omstörta rikens säten, och förgöra de mägtiga Hedningarnas rike, och skall omstörta både vagn och resenär; så att både häst och man skola nederfalla, hvar och en genom den andras svärd.

23 ‌ʻOku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau, ʻI he ʻaho ko ia, te u ʻave koe, ʻE Selupepeli, ko ʻeku tamaioʻeiki, ko e foha ʻo Sialiteli,’ ʻoku pehē ʻe Sihova, ‘pea te u ngaohi koe ke hangē ko e fakaʻilonga: he kuo u fili koe,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau.”

På den samma tiden, säger Herren Zebaoth, skall jag taga dig, Serubbabel, Sealthiels son, min tjenare, säger Herren, och vill hålla dig såsom en signetsring; ty jag hafver utvalt dig, säger Herren Zebaoth.