< Hapakuki 2 >
1 Te u tuʻu ʻi heʻeku leʻo, pea u nofo ʻi hoku fale leʻo, pea te u leʻo ke ʻilo pe ko e hā te ne folofola mai kiate au, pea ko e hā te u tali ʻaki ʻoka valokiʻi au.
Jag vill stiga upp på min vaktpost och ställa mig på muren; jag vill speja för att se vad han skall tala genom mig, och vilket svar på mitt klagomål jag skall få att frambära.
2 Pea naʻe folofola ʻa Sihova kiate au, ʻo pehē, “Tohi ʻae meʻa hā mai, pea fai ke ʻilongofua ia ʻi he ngaahi palepale, koeʻuhi ke faʻa lele ʻe ia ʻoku ne lau ia.
Och HERREN svarade mig och sade: Skriv upp din syn, och uppteckna den på skrivtavlor, med tydlig skrift, så att den lätt kan läsas.
3 He ʻoku tuku ʻae meʻa hā mai ki ha kuonga kuo kotofa, pea ʻe lea ia ʻi he ngataʻanga, ka ʻe ʻikai loi: kapau ʻoku tuai ia, tatali ki ai, koeʻuhi ʻe hoko moʻoni ia, ʻe ʻikai tuai ia.
Ty ännu måste synen vänta på sin men den längtar efter fullbordan och skall icke slå fel. Om den dröjer, så förbida den, ty den kommer förvisso, den skall ej utebliva.
4 Vakai, ko ia ʻoku hiki hake ʻa hono laumālie, ʻoku ʻikai angatonu ia ʻiate ia ka ko e tonuhia ʻe moʻui ʻi heʻene tui.”
Se, uppblåst och orättrådig är dennes själ i honom; men den rättfärdige skall leva genom sin tro.
5 Ko e moʻoni, hangē ko e tangata ʻoku angahala ʻi he uaine, ʻoku fielahi ia, pea ʻoku ʻikai nofomaʻu ʻi hono ʻapi: ʻoku ne fakalahi ʻene holi ʻo hangē ko e faʻitoka, pea tatau mo e mate, pea ʻoku ʻikai ke mākona, ka ʻoku tānaki kiate ia ʻae ngaahi puleʻanga kotoa pē, pea ʻoku fokotuʻu ki ai ʻae kakai kotoa pē: (Sheol )
Ty såsom vinet icke är att lita på, så skall denne övermodige ej bestå, om han ock spärrar upp sitt gap såsom dödsriket och är omättlig såsom döden, om han ock har församlat till sig alla folk och hämtat tillhopa till sig alla folkslag. (Sheol )
6 ʻE ʻikai toʻo hake ʻekinautolu ni kotoa pē ʻae lea fakatātā kiate ia, pea mo e lea taukae kiate ia, ʻo pehē, ‘Ke malaʻia kiate ia ʻoku fakalahi ʻaki ʻaia ʻoku ʻikai ʻaʻana! ʻE fēfē hono fuoloa? Pea kiate ia ʻoku fakamamafa ʻaki ʻe ia ʻae ʻumea matolu!’
Sannerligen, de skola allasammans stämma upp en visa över honom, ja, en smädesång om honom med välbetänkta ord; man skall säga: Ve dig som hopar vad som icke är ditt och belastar dig med utpantat gods -- men för huru länge!
7 ʻIkai ʻe tuʻu hake fakafokifā ʻakinautolu ʻo ʻuusi koe, pea ʻā ʻaia ʻe fakaʻitaʻi koe, pea ʻe hoko koe ko e vetea kiate kinautolu?
Sannerligen, oförtänkt skola borgenärer resa sig mot dig och anfäktare vakna upp mot dig, och du skall bliva ett byte för dem.
8 Koeʻuhi kuo ke fakamālohi ki he ngaahi puleʻanga lahi, ʻe fakamālohiʻi koe ʻe he toenga kotoa pē ʻoe kakai; koeʻuhi ko e toto ʻoe kakai, mo e fakamālohi ki he fonua, mo e kolo, mo kinautolu kotoa pē ʻoku nofo ai.
Såsom du själv har plundrat många folk, så skola ock alla andra folk få plundra dig, för dina blodsdåd mot människor och ditt våld mot länder, mot städer och alla som bo i dem.
9 Ke malaʻia kiate ia ʻoku manumanu ki he koloa kovi ki hono fale, koeʻuhi ke ne ngaohi hono pununga ʻi he māʻolunga, koeʻuhi ke fakahaofi ia mei he mālohi ʻoe kovi!
Ve dig som söker orätt vinning åt ditt hus, för att kunna bygga ditt näste högt uppe och så skydda dig undan olyckans våld!
10 Kuo ke filioʻi ʻae fakamā ki ho fale ʻi he tuʻusi ʻoe kakai tokolahi, pea kuo ke angahala ki ho laumālie.
Med dina rådslag drager du skam över ditt hus, i det att du gör ände på många folk och så syndar mot dig själv.
11 ʻE tangi ʻae maka mei he ʻā, pea ʻe tali ia ʻe he ʻakau alanga fale.
Ty stenarna i muren skola ropa, och bjälkarna i trävirket skola svara dem.
12 Ke malaʻia kiate ia ʻoku langa ʻae kolo ʻaki ʻae toto, pea fokotuʻu ʻae kolo ʻi he angahala!
Ve dig som bygger upp städer med blodsdåd och befäster orter med orättfärdighet!
13 Vakai, ʻikai ʻoku meia Sihova ʻoe ngaahi kautau, ʻae kakai maʻa e afi pe, pea mo e fakamamahiʻi ʻae kakai ʻekinautolu ʻi he vaʻinga moʻoni?
Se, av HERREN Sebaot är det ju sagt: "Så möda sig folken för det som skall förbrännas av elden- och folkslagen arbeta sig trötta för det som skall bliva till intet."
14 Koeʻuhi ʻe fakafonu ʻa māmani ʻi he ʻilo ki he nāunau ʻo Sihova, ʻo hangē ʻoku ʻufiʻufi ʻae kilisi tahi ʻe he ngaahi vai.
Ty jorden skall varda full av HERRENS härlighets kunskap, likasom havsdjupet är fyllt av vattnet.
15 “Ke malaʻia kiate ia ʻoku ne ʻatu ʻae inu kona ki hono kaungāʻapi, ʻa koe ʻoku tuku hoʻo hina kiate ia, pea ke fakakona foki ia, koeʻuhi ke ke sio ki heʻenau telefua!
Ve dig som iskänker vin åt din nästa och blandar ditt gift däri och berusar honom, för att få skåda hans blygd!
16 Kuo fakapito ʻaki koe ʻae fakamā ko ho nāunau: ke ke inu foki, pea ʻe puke koe ʻi he tetetete mo e ofo lahi: ʻe ʻatu kiate koe ʻae ipu mei he nima toʻomataʻu ʻo Sihova, pea ʻe fakalieliaʻi ho nāunau.
Med skam skall du få mätta dig i stället för med ära. Ja, du skall också själv få dricka, till dess du ligger där med blottad förhud. Kalken skall i sin ordning räckas dig av HERRENS hand, och smälek skall hölja din ära.
17 Koeʻuhi ʻe ʻufiʻufi koe ʻe he mālohi ʻo Lepanoni, mo e fakamālohiʻi ʻoe fanga manu, ʻaia naʻe fakamanavahēʻi ʻakinautolu; koeʻuhi ko e toto ʻoe kakai, pea koeʻuhi ko e fakamālohi ʻi he fonua, mo e kolo, mo kinautolu kotoa pē ʻoku nofo ai.
Ty över dig skall komma en hemsökelse, lik Libanons, och en förhärjelse, lik den som skrämmer bort dess djur, för dina blodsdåd mot människor och ditt våld mot länder, mot städer och alla som bo i dem.
18 “Ko e hā hono ʻaonga ʻoe fakatātā kuo tā, koeʻuhi ke tā ia ʻe he tufunga ʻo ia; pe ko e fakatātā haka, mo e akonaki loi, koeʻuhi ʻoku falala ʻae tufunga ki heʻene ngāue, ke ne ngaohi ʻae ngaahi tamapua noa?
Vad kan ett skuret beläte hjälpa, eftersom en snidare vill slöjda sådant? Och vad ett gjutet beläte, en falsk vägvisare, eftersom dess formare så förtröstar därpå, att han gör sig stumma avgudar?
19 Ke malaʻia kiate ia ʻoku pehē ki he ʻakau, ‘Ke ʻā;’ pe ki he maka noa, ‘Tuʻu hake; ʻe akonaki ia!’ Vakai, ʻoku ʻufiʻufi ʻaki ia ʻae koula, mo e siliva, pea ʻoku ʻikai ʻaupito ha mānava ʻi loto ʻiate ia.
Ve dig som säger till stocken: "Vakna!", och till döda stenen: "Vakna upp!" Kan en sådan giva någon vägvisning? Visst är den överdragen med guld och silver, men alls ingen ande är däri.
20 Ka ʻoku ʻi hono ʻafioʻanga tapu ʻa Sihova: tuku ke longo pe ʻa māmani kotoa pē ʻi hono ʻao.
Men HERREN är i sitt heliga tempel. Hela jorden vare stilla inför honom.