Senesi 41
1 Pea hili ʻae taʻu kotoa ʻe ua, pea pehē, naʻe misi ʻa Felo: pea vakai naʻe tuʻu ia ʻi he veʻe vaitafe.
Två år därefter hände sig att Farao hade en dröm. Han tyckte sig stå vid Nilfloden.
2 Pea vakai, naʻe ʻalu hake mei he vaitafe ʻae fanga pulu ʻe fitu naʻe matamatalelei mo sino lahi; pea nau kai ʻi he ngoue mohuku.
Och han såg sju kor, vackra och feta, stiga upp ur floden, och de betade i vassen.
3 Pea vakai naʻe ʻalu hake ʻo muimui ʻi ai ʻae fanga pulu matamata kehe ʻe fitu, naʻe matamata kovi mo tutue lahi, pea nau tutuʻu ʻo ofi ki he fanga pulu kehe ʻi he veʻe vaitafe.
Sedan såg han sju andra kor, fula och magra, stiga upp ur floden; och de ställde sig bredvid de förra korna på stranden av floden.
4 Pea ko e fanga pulu matamata kovi mo tutue, naʻa nau kai ʻo ʻosi ʻae fanga pulu matamatalelei, mo sino lahi. Pea ʻā ai ʻa Felo.
Och de fula och magra korna åto upp de sju vackra och feta korna. Därefter vaknade Farao.
5 Pea toe mohe ia, pea misi ia ko hono tuʻo ua; pea vakai, naʻe tupu hake ʻae fua koane ʻe fitu ʻi he kau pe taha, naʻe lahi mo lelei.
Men han somnade åter in och såg då i drömmen sju ax, frodiga och vackra, växa på samma strå.
6 Pea vakai, naʻe tupu hake ʻo muimui ʻi ai ʻae fua koane ʻe fitu, naʻe kekena mo mate ʻi he matangi hahake.
Sedan såg han sju andra ax skjuta upp, tunna och svedda av östanvinden;
7 Pea ko e fua vaivai ʻe fitu, naʻa nau kai ʻo ʻosi ʻae fua ʻe fitu naʻe mālohi mo lelei. Pea; ʻā ai ʻa Felo, pea vakai, ko e misi pe ia.
och de tunna axen uppslukade de sju frodiga och fulla axen. Därefter vaknade Farao och fann att det var en dröm.
8 Pea pongipongi hake ai, naʻe mamahi pe hono laumālie; pea fekau ʻe ia ke ui ʻae kau fiemana kotoa pē ʻo ʻIsipite, pea mo e kau tangata poto kotoa pē ʻi ai: pea fakahā ʻe Felo ʻene misi kiate kinautolu; ka naʻe ʻikai ha taha ke ne faʻa fakahā hono ʻuhinga kia Felo.
Då han nu om morgonen var orolig till sinnes, sände han ut och lät kalla till sig alla spåmän och alla vise i Egypten. Och Farao förtäljde sina drömmar för dem; men ingen fanns, som kunde uttyda dem för Farao.
9 Pea lea ai ʻae tauhi lahi kia Felo, ʻo pehē, “ʻOku ou manatu ki heʻeku ngaahi hala he ʻaho ni;
Då talade överste munskänken till Farao och sade: "Jag måste i dag påminna om mina synder.
10 Naʻe tuputāmaki ʻa Felo ki heʻene kau tamaioʻeiki, pea ne tuku au ke fakapōpulaʻi, ki he fale ʻoe ʻeiki ʻoe kau leʻo, ʻa au mo e tangata taʻo mā.
När Farao en gång var förtörnad på sina tjänare, satte han mig jämte överste bagaren i fängelse i drabanthövitsmannens hus.
11 Pea naʻa ma misi ʻae misi ʻi he pō pe taha, ko au mo ia; naʻa ma misi ʻae tangata taki taha ʻo fakatatau ki hono ʻuhinga ʻo ʻene misi.
Då hade vi båda, jag och han, under samma natt en dröm, och våra drömmar hade var sin särskilda betydelse.
12 Pea naʻa mau ʻi ai mo e talavou ko e Hepelū, ko e tamaioʻeiki ki he ʻeiki ʻoe kau leʻo; pea ma fakahā kiate ia, pea ne fakahā kiate kimaua hono ʻuhinga ʻoe ma misi, ki he tangata taki taha naʻa ne fakahā hono ʻuhinga ʻo ʻene misi.
Och jämte oss var där en ung hebré, som var tjänare hos hövitsmannen för drabanterna. För honom förtäljde vi våra drömmar, och han uttydde dem för oss; efter som var och en hade drömt gav han en uttydning.
13 Pea naʻe hoko ia, ʻo hangē ko e meʻa naʻa ne fakahā; naʻa ne toe tuku au ki heʻeku ngāue, pea ne tautau ia.”
Och såsom han uttydde för oss, så gick det. Jag blev åter insatt på min plats, och den andre blev upphängd."
14 Pea fekau leva ʻe Felo ke ui mai Siosefa, pea naʻa nau fakatoʻotoʻo ʻo ʻomi ia mei he fale fakapōpula; pea naʻa ne tele kava, pea fetongi hono kofu, pea haʻu ia kia Felo.
Då sände Farao och lät kalla Josef till sig; och man skyndade att föra honom ut ur fängelset. Och han lät raka sig och bytte om kläder och kom inför Farao.
15 Pea pehē ʻe Felo kia Siosefa, “Kuo u misi ʻae misi, pea ʻoku ʻikai ha taha ke fakahā hono ʻuhinga; pea kuo u fanongo kiate koe, ʻoku ke faʻa ʻilo hono ʻuhinga ʻoe misi ke fakahā ia.”
Och Farao sade till Josef: "Jag har haft en dröm, och ingen finnes, som kan uttyda den. Men jag har hört sägas om dig, att allenast du får höra en dröm, kan du uttyda den."
16 Pea talaange ʻe Siosefa kia Felo, ʻo pehē, “ʻOku ʻikai ʻiate au; ʻe tuku ʻe he ʻOtua kia Felo ʻae tala fakafiemālie.”
Josef svarade Farao och sade: "I min makt står det icke; men Gud skall giva Farao ett lyckosamt svar."
17 Pea pehē ʻe Felo kia Siosefa, “Naʻaku mamata ʻi heʻeku misi, pea vakai, naʻaku tuʻu ʻi he veʻe vaitafe:
Då sade Farao till Josef: "Jag drömde att jag stod på stranden av Nilfloden.
18 Pea vakai, naʻe ʻalu hake mei he vaitafe ʻae fanga pulu ʻe fitu naʻe sino lahi, mo matamatalelei; pea naʻa nau kai ʻi he ngoue mohuku:
Och jag såg sju kor stiga upp ur floden, feta och vackra, och de betade i vassen.
19 pea vakai, naʻe ʻalu hake ʻae fanga pulu kehe ʻe fitu, naʻa nau kovi mo matamata kehe, mo tutue ʻaupito, kuo ʻikai te u mamata ki he kovi pehē, ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite:
Sedan såg jag sju andra kor stiga upp, avfallna och mycket fula och magra; i hela Egyptens land har jag icke sett några så fula som dessa.
20 Pea naʻe kai ʻo ʻosi ʻe he fanga pulu tutue, ʻae ʻuluaki fanga pulu ʻe fitu, ʻaia naʻe sino:
Och de magra och fula korna åto upp de sju första, feta korna.
21 Pea hili ʻenau kai ʻo ʻosi ia, pea naʻe ʻikai hano fakaʻilonga ʻo ʻenau kai ia; he naʻa nau matamata kovi ai pe, ʻo hangē ʻi muʻa. Pea u ʻā ai.
Men när de hade sväljt ned dem, kunde man icke märka att de hade sväljt ned dem, utan de förblevo fula såsom förut. Därefter vaknade jag.
22 Pea naʻaku mamata ʻi heʻeku misi, pea vakai, naʻe ai ʻae fua koane ʻe fitu ʻi he kau pe taha, naʻe lahi mo lelei;
Åter drömde jag och såg då sju ax, fulla och vackra, växa på samma strå.
23 Pea vakai, naʻe ai ʻae fua koane ʻe fitu naʻe mae mo manifi, mo mate ʻi he matangi hahake, naʻe tupu hake ki mui;
Sedan såg jag sju andra ax skjuta upp, förtorkade, tunna och svedda av östanvinden;
24 Pea naʻe kai ʻo ʻosi ʻae ngaahi fua lelei, ʻe he ngaahi fua mate: pea ne u tala ʻae meʻa ni ki he kau fiemana; ka naʻe ʻikai ha tokotaha ke faʻa fakahā ia.”
och de tunna axen uppslukade de sju vackra axen. Detta omtalade jag för spåmännen; men ingen fanns, som kunde förklara det för mig."
25 Pea talaange ʻe Siosefa kia Felo, “Ko e misi ʻa Felo, ʻoku taha pe: kuo fakahā ʻe he ʻOtua kia Felo, ʻaia ʻoku ne teu ke fai.
Då sade Josef till Farao: "Faraos drömmar hava en och samma betydelse; vad Gud ämnar göra, det har han förkunnat för Farao.
26 Ko e fanga pulu lelei ʻe fitu ko e taʻu ia ʻe fitu: pea ko e fua lelei ʻe fitu, ko e taʻu ʻe fitu; ko e misi ʻoku taha pe.
De sju vackra korna betyda sju år, de sju vackra axen betyda ock sju år; drömmarna hava en och samma betydelse.
27 Pea ko e fanga pulu tutue mo matamata kovi ʻe fitu, naʻe tupu ki mui, ko e taʻu ia ʻe fitu: pea ko e fua ʻe fitu naʻe mate ʻi he matangi hahake, ko e taʻu honge ia ʻe fitu.
Och de sju magra och fula korna som stego upp efter dessa betyda sju år, så ock de sju tomma axen, de som voro svedda av östanvinden; sju hungerår skola nämligen komma.
28 Ko eni ʻae meʻa kuo u lea ʻaki kia Felo; ko ia ʻoku teu ʻe he ʻOtua ke fai ni, kuo ne fakahā kia Felo.
Detta menade jag, när jag sade till Farao: Vad Gud ämnar göra, det har han låtit Farao veta.
29 Vakai, ʻoku haʻu ʻae taʻu mahu lahi ʻe fitu ki he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite;
Se, sju år skola komma med stor ymnighet över hela Egyptens land.
30 Pea ʻe hoko mo ia ʻae taʻu ʻe fitu ʻoku honge; pea ʻe ngalo ʻaupito ʻae mahu ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite; pea ʻe fakaʻosi ʻe he honge ʻae fonua;
Men efter dem skola sju hungerår inträffa, sådana, att man skall förgäta all den förra ymnigheten i Egyptens land, och hungersnöden skall förtära landet.
31 Pea ʻe ʻikai ʻilo ʻae mahu ʻi he fonua ni, ko e meʻa ʻi he honge ʻe hoko mo ia; koeʻuhi ʻe lahi ʻaupito ia.
Och man skall icke hava något minne av den förra ymnigheten i landet, för den hungersnöds skull som sedan kommer, ty den skall bliva mycket svår.
32 Pea ko e meʻa ʻi hono fai ʻo tuʻo ua ʻae misi kia Felo; ko hono ʻuhinga kuo fakapapau ʻe he ʻOtua ʻae meʻa ni, pea ʻe fakahoko toʻotoʻo ia ʻe he ʻOtua.
Men att Farao har haft drömmen två gånger, det betyder att detta är av Gud bestämt, och att Gud skall låta det ske snart.
33 “Pea ko eni, ke kumi ʻe Felo ha tangata lelei, mo poto, ke fakanofo ia, ke pule ki he fonua ko ʻIsipite.
Må nu alltså Farao utse en förståndig och vis man, som han kan sätta över Egyptens land.
34 Pea ke fai ʻe Felo ʻae meʻa ni, tuku ke fakanofo ʻae kau matāpule ki he fonua ni, pea ke vaheʻi mo toʻo hono vahe nima ʻoe fonua ko ʻIsipite, ʻi he taʻu mahu ʻe fitu.
Må Farao göra så; må han ock förordna tillsyningsmän över landet och taga upp femtedelen av avkastningen i Egyptens land under de sju ymniga åren.
35 Pea tuku ke nau tānaki ʻae meʻakai kotoa pē ʻoe ngaahi taʻu lelei ko ia ʻoku haʻu, pea ke nau fokotuʻu ʻae koane ʻi he fekau ʻa Felo, pea nau maʻu ʻae meʻakai ʻi he ngaahi kolo.
Må man under dessa kommande goda år samla in allt som kan tjäna till föda och hopföra säd under Faraos vård i städerna, för att tjäna till föda, och må man sedan förvara den,
36 Pea ko e meʻakai ko ia ko e tokonaki ia ki he fonua ʻi he taʻu ʻe fitu ʻoe honge, ʻaia ʻe hoko ki he fonua ko ʻIsipite; ke ʻoua naʻa ʻauha ʻae fonua koeʻuhi ko e honge.”
så att dessa födoämnen finnas att tillgå för landet under de sju hungerår som skola komma över Egyptens land. Så skall landet icke behöva förgås genom hungersnöden."
37 Pea naʻe lelei ʻae meʻa ko ia ʻi he ʻao ʻo Felo, mo e ʻao ʻo hono kau nofoʻanga kotoa pē.
Det talet behagade Farao och alla hans tjänare.
38 Pea pehē ʻe Felo ki heʻene kau tamaioʻeiki, “He te tau faʻa ʻilo ha tokotaha ʻo hangē ko eni, ko e tangata ʻoku ʻiate ia ʻae Laumālie ʻoe ʻOtua?”
Och Farao sade till sina tjänare: "Kunna vi finna någon i vilken Guds Ande så är som i denne?"
39 Pea pehē ʻe Felo kia Siosefa, “Ko e meʻa ʻi he fakahā ʻe he ʻOtua kiate koe ʻae ngaahi meʻa ni, ʻoku ʻikai ha taha ʻoku lelei mo poto ʻo hangē ko koe:
Och Farao sade till Josef: "Eftersom Gud har kungjort för dig allt detta, finnes ingen som är så förståndig och vis som du.
40 Te ke pule koe ki hoku fale: pea ʻe fekauʻi ʻa hoku kakai, ʻo fakatatau ki hoʻo lea: ko e nofoʻa fakatuʻi pe, teu lahi hake ai ʻiate koe.”
Du skall förestå mitt hus, och efter dina befallningar skall allt mitt folk rätta sig; allenast däri att tronen förbliver min vill jag vara förmer än du."
41 Pea pehē ʻe Felo kia Siosefa, “Vakai kuo u fakanofo koe he ʻaho ni, ki he fonua kotoa pē ko ʻIsipite.”
Ytterligare sade Farao till Josef: "Jag sätter dig nu över hela Egyptens land."
42 Pea naʻe toʻo ʻe Felo hono mama mei hono nima, ʻo ne ʻai ia ki he nima ʻo Siosefa, ʻo ne fakakofuʻaki ia ʻae ngaahi kofu lelei, pea ne ʻai ʻae kahoa koula ki hono kia.
Och Farao tog ringen av sin hand och satte den på Josefs hand och lät kläda honom i kläder av fint linne och hängde den gyllene kedjan om hans hals.
43 Pea naʻa ne tuku ia ke heka ʻi hono ua ʻoe saliote naʻa ne maʻu pea naʻa nau kalanga ʻi hono ʻao, Punou pea naʻa ne fakanofo ia ke pule ki he fonua kotoa pē ko ʻIsipite.
Och han lät honom åka i vagnen närmast efter sin egen, och man utropade framför honom "abrek". Och han satte honom över hela Egyptens land.
44 Pea pehē ʻe Felo kia Siosefa, “Ko Felo au, pea ʻe ʻikai ha tangata ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite, te ne hiki hono nima pe vaʻe, ka ʻi hoʻo pule.”
Och Farao sade till Josef: "Jag är Farao; utan din vilja skall ingen i hela Egyptens land lyfta hand eller fot."
45 Pea ui ʻe Felo ʻae hingoa ʻo Siosefa ko Safinati Peanea: pea naʻa ne foaki kiate ia ʻa ʻAsinate, Ko e ʻofefine ʻo Potifela koe taulaʻeiki ʻo ʻOni, ko hono uaifi. Pea naʻe ʻalu ʻa Siosefa ki he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite.
Och Farao gav Josef namnet Safenat-Panea och gav honom till hustru Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On. Och Josef begav sig ut och besåg Egyptens land.
46 Pea naʻe tolungofulu taʻu ʻa Siosefa ʻi heʻene tuʻu ʻi he ʻao ʻo Felo ko e tuʻi ʻo ʻIsipite. Pea naʻe ʻalu ʻa Siosefa mei he ʻao ʻo Felo, ʻo ne ʻalu ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite.
Josef var trettio år gammal, när han stod inför Farao, konungen i Egypten. Och Josef gick ut ifrån Farao och färdades omkring i hela Egyptens land.
47 Pea ʻi he taʻu mahu ʻe fitu naʻe fua lahi ʻaupito ʻae kelekele.
Och landet gav under de sju ymniga åren avkastning i överflöd
48 Pea naʻa ne tānaki ʻae meʻakai kotoa pē ʻoe taʻu ʻe fitu, ʻaia naʻe ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite, ʻo fokotuʻu ia ʻi he kolo: ko e ngaahi meʻakai ʻoe ngoue, ʻaia naʻe takatakai ʻae kolo kotoa pē, naʻa ne fokotuʻu ia ki ai.
och under dessa sju år som kommo i Egyptens land samlade han in allt som kunde tjäna till föda och lade upp det i städerna. I var särskild stad lade han upp de födoämnen som man hämtade ifrån fälten däromkring.
49 Pea naʻe tānaki ʻe Siosefa ʻae koane ʻo tatau mo e ʻoneʻone ʻoe tahi, ʻo lahi ʻaupito, pea naʻe tuku ʻene lau ia; he naʻe ʻikai ke faʻa lau ia;
Så hopförde Josef säd i stor myckenhet, såsom sanden i havet, till dess man måste upphöra att hålla räkning på den, eftersom det var omöjligt att hålla räkning på den.
50 Pea naʻe tupu kia Siosefa ʻae foha ʻe toko ua ʻi he teʻeki ai hoko ʻae honge, ʻaia naʻe fāʻeleʻi kiate ia ʻe ʻAsinate, ko e ʻofefine ʻo Potifela, ko e taulaʻeiki ʻo ʻOni.
Och åt Josef föddes två söner, innan något hungerår kom; de föddes åt honom av Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On.
51 Pea naʻe ui ʻe Siosefa ʻae hingoa ʻo hono ʻuluaki, ko Manase; he naʻe pehē ʻe ia, “Kuo tuku ʻe he ʻOtua, ke u fakangaloʻi ʻeku ngaahi mamahi, mo e fale kotoa pē ʻo ʻeku tamai.”
Och Josef gav åt den förstfödde namnet Manasse, "ty", sade han, "Gud har låtit mig förgäta all min olycka och hela min faders hus."
52 Pea ne ui ʻae hingoa ʻo hono toko ua ko ʻIfalemi; he kuo ngaohi au ʻe he ʻOtua ke u monūʻia ʻi he fonua ʻo hoku tautea.
Och åt den andre gav han namnet Efraim, "ty", sade han, "Gud har gjort mig fruktsam i mitt lidandes land".
53 Pea naʻe ʻosi ange ʻae taʻu mahu ʻe fitu, ʻaia naʻe ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite.
Men de sju ymniga åren som först hade kommit i Egyptens land gingo till ända;
54 Pea kuo hoko ʻae taʻu ʻe fitu ʻoe honge, ʻo hangē ko e lea ʻa Siosefa pea naʻe ʻi he fonua kotoa pē ʻae honge ka naʻe ai ʻae mā ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite.
sedan begynte de sju hungeråren, såsom Josef hade förutsagt. Och hungersnöd uppstod i alla andra länder; men i Egyptens land fanns bröd överallt.
55 Pea ʻi he hongea ʻae fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite, naʻe tangi ʻae kakai kia Felo ki he mā: pea pehē ʻe Felo ki he kakai ʻIsipite; ʻAlu kia Siosefa; pea ko ia ʻoku ne fakahā kiate kimoutolu, mou fai ia.
Och när hela Egyptens land begynte hungra och folket ropade till Farao efter bröd, sade Farao till alla egyptier: "Gån till Josef, och gören vad han säger eder."
56 Pea naʻe hoko ʻae honge ki he fonua kotoa pē; pea naʻe fakaava ʻe Siosefa ʻae ngaahi feleoko, ʻo ne fakatau ki he kakai ʻIsipite; pea tupu ʻo lahi ʻae honge ʻi he fonua ko ʻIsipite.
När nu alltså hungersnöd var över hela landet, öppnade Josef alla förrådshus och sålde säd åt egyptierna. Men hungersnöden blev allt större i Egyptens land;
57 Pea naʻe haʻu ʻae fonua kotoa pē ki ʻIsipite kia Siosefa ke fakatau: koeʻuhi naʻe lahi fau ʻae honge ʻi he fonua kotoa pē.
och från alla länder kom man till Josef i Egypten för att köpa säd, ty hungersnöden blev allt större i alla länder.
