ʻIsikieli 43

1 Pea hili ia naʻa ne ʻomi au ki he matapā, ʻae matapā ʻaia ʻoku hanga atu ki he potu hahake:

Och han hade mig åter till den porten österut.

2 Pea vakai, naʻe malama mai ʻae nāunau ʻoe ʻOtua ʻo ʻIsileli mei he hala mei he potu hahake: pea naʻe tatau hono leʻo mo e ʻuʻulu ʻae ngaahi vai lahi: pea naʻe ulo ʻa māmani ko e meʻa ʻi hono nāunau.

Och si, Israels Guds härlighet kom östanefter, och fräste lika som ett stort vatten fräser, och det vardt ganska ljust på jordene af hans härlighet.

3 Pea naʻe tatau ʻa ʻene hā mai mo e meʻa hā mai naʻaku mamata ki ai, ʻio, ʻo tatau mo e meʻa hā mai naʻaku mamata ai ʻi heʻeku haʻu ke kikite ki he fakaʻauha ʻoe kolo: pea naʻe tatau hono ngaahi meʻa naʻe hā mai, mo ia naʻaku mamata ki ai ʻi he veʻe vaitafe ko Kipa; pea ne u tō hifo ki hoku mata.

Och det var rätt såsom den synen, som jag sett hade vid den älfvena Chebar, då jag kom, att staden skulle förstörd varda; då föll jag neder uppå mitt ansigte.

4 Pea naʻe hāʻele mai ʻae nāunau ʻo Sihova ʻo hū ki he fale ʻi he hala ʻoe matapā ʻaia ʻoku hanga atu ki he potu hahake.

Och Herrans härlighet kom in uti huset genom den porten österut.

5 Ko ia naʻe hiki hake ai au ʻe he laumālie, ʻo ne ʻave au ki he lotoʻā ki loto; pea vakai, naʻe fakapito ʻaki ʻae nāunau ʻo Sihova ʻae fale kotoa.

Då upptog mig ett väder, och förde mig in uti den inra gården; och si, huset var alltsammans ljust af Herrans härlighet.

6 Pea naʻaku fanongo ki heʻene folofola mai mei loto fale; pea naʻa ma tutuʻu mo e tangata.

Och jag hörde ena röst utu huset, och en man stod när mig.

7 Pea naʻa ne pehē mai kiate au, “Foha ʻoe tangata, ko e potu ʻo hoku ʻafioʻanga, mo e potu ki hoku ʻaofivaʻe, ʻaia te u nofo ai ʻi he lotolotonga ʻoe fānau ʻa ʻIsileli ʻo taʻengata, pea mo hoku huafa māʻoniʻoni, ʻe ʻikai toe fakaʻuli ʻe he fale ʻo ʻIsileli, ʻakinautolu, pe ko honau ngaahi tuʻi, ʻi heʻenau fai feʻauaki, pe ko e ʻangaʻanga ʻo honau ngaahi tuʻi ʻi honau ngaahi potu māʻolunga.

Han sade till mig: Du menniskobarn, detta är min stol, der jag uppå sitter, der jag evinnerliga uti bo vill ibland Israels barn; och Israels hus skall icke mer orena mitt helga Namn, hvarken de eller deras Konungar, genom deras horeri, och genom deras höjder och grifter, der deras Konungar uti ligga;

8 He ko e meʻa ʻi heʻenau fokotuʻu ʻenau matapā ki heʻeku matapā, mo ʻenau ngaahi pou ki heʻeku ngaahi pou, pea mo e ʻā ʻi homau vahaʻa mo kinautolu, pea kuo nau fakalieliaʻi ʻa hoku huafa māʻoniʻoni ʻi heʻenau ngaahi fakalielia kuo fai: ko ia naʻaku fakaʻauha ai ʻakinautolu ʻi he houhau.

Hvilke sin tröskel satte vid min tröskel, och sina dörrar vid mina dörrar, så att der icke var utan en vägg emellan mig och dem; och orenade så mitt helga Namn, genom sin styggelse som de gjorde; hvarföre jag ock förtärde dem i mine vrede.

9 Ka ko eni, ka tuku atu ʻekinautolu ʻenau ngaahi meʻa fakalielia, mo e ʻangaʻanga ʻo honau ngaahi tuʻi, ke mamaʻo meiate au, pea te u toki nofo au ʻi honau lotolotonga ʻo taʻengata.”

Men nu skola de bortlägga sitt horeri och sina Konungars grifter ifrå mig, så vill jag bo när dem evinnerliga.

10 “ʻA koe foha ʻoe tangata, fakahā ʻae fale ki he fale ʻo ʻIsileli, koeʻuhi ke nau mā ki heʻenau ngaahi kovi: pea tuku ke nau fua ʻae fakatātā.

Och du menniskobarn, visa Israels huse templet, att de måga skämma sig vid sina missgerningar, och låt dem taga sig en fazun deraf.

11 Pea kapau te nau mā ʻi he meʻa kotoa pē kuo nau fai, fakahā kiate kinautolu ʻa hono anga ʻoe fale, mo hono fakafuofua, ʻa hono ngaahi hala kituʻa mo hono ngaahi hala ki loto, mo hono anga kotoa pē, mo hono tuʻutuʻuni kotoa pē, pea mo hono ngaahi fono kotoa pē: pea ke tohi ia ʻi honau ʻao, koeʻuhi ke nau fai ki hono anga kotoa pē, pea mo hono tuʻutuʻuni kotoa pē, mo nau fai ki ai.

Och när de nu skämma sig vid alla sina gerningar, så visa dem skapnaden och fazunen af huset, dess utgång och ingång, och allt dess sätt, ordning, seder och rätter; och skrif dem det före, att de dess sätt och seder hålla måga, och göra derefter.

12 Ko eni ʻae fono ʻoku kau ki he fale; ʻilonga ʻa hono ngataʻanga takatakai hake ʻoe tumutumu ʻoe moʻunga, ʻe toputapu ʻaupito ia. Vakai ko e fono eni ki he fale.”

Men så skall man hållat i husena; på bergshöjdena, så vidt som det begripet är, skall det aldrahelgasta vara; si, så skall det hållas i husena.

13 Pea ko hono fakafuofua eni ʻoe ngaahi feilaulauʻanga ʻo lau ki hono kiupite: pea ko e kiupite, ko e kiupite ʻoku taha pea mo e ʻaofinima kātoa ʻe taha; ko hono takele ko e kiupite ʻe taha, pea ko hono laulahi ko e kiupite ʻe taha, pea ko hono tapa fakatali ʻaia ʻe takatakai ʻaki ko e hanga ʻe taha ia; pea ko e meʻa ia ki hono potu ki ʻolunga ʻoe feilaulauʻanga.

Men detta är måttet af altaret, efter den aln som en tvärhand längre är, än eljest en aln: dess botten är en aln hög, och en aln bred, och altaret räcker upp till listan, som är allt omkring en spann bred; och detta är höjden af altaret.

14 Pea ko hono fua mei he funga kelekele ʻo hoko hake ki hono ʻuluaki hala fakatakamilo, ko e kiupite ia ʻe ua, pea ko hono laulahi ko e kiupite ʻe taha; pea mei he hala siʻi ʻo aʻu ki he hala lahi ko e kiupite ia ʻe fā, pea ko e kiupite ʻe taha ʻa hono laulahi.

Ifrå bottnen på jordene intill nedra steget äro två alnar till höjden, och en aln till breddena; men ifrå det mindre steget intill det större äro fyra alnar höjden, och en aln bredden;

15 Pea ko e funga feilaulauʻanga ko e kiupite ia ʻe fā; pea ʻe ʻalu hake mei he feilaulauʻanga ʻae nifo ʻe fā.

Och HarEl fyra alnar hög, och ifrå AriEl uppåt fyra horn.

16 Pea ko hono lōloa ʻoe feilaulauʻanga ko e kiupite ʻe hongofulu ma ua, mo e hongofulu ma ua ʻa hono laulahi, koeʻuhi ke potupotu mālie hono potu ʻe fā.

Och AriEl var tolf alnar lång, och tolf alnar bred, i fyrkant.

17 Pea ko hono hala takatakai ko hono lōloa ko e kiupite ʻe hongofulu ma fā, pea ko hono laulahi ʻi hono potu ʻe fā, ko e kiupite ʻe hongofulu ma fā; pea ko e tapa fakatali ʻe takatakai ai ko e vaeuamālie ʻoe kiupite; pea ko hono potu ki lalo ko e kiupite ʻe taha, ʻo takatakai hake; pea ʻe hangatonu hono hala tuʻunga ki he potu hahake.

Och en skifva var öfver stenenom fjorton alnar lång, och fjorton alnar bred, i fyrkant, och en lista gick der allt omkring, en half aln bred; och dess botten var en aln hög, och dess trappor voro österut.

18 Pea naʻa ne pehē kiate au, “Foha ʻoe tangata, ʻOku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua; Ko eni ia ʻa hono tuʻutuʻuni ʻoe feilaulauʻanga ʻi he ʻaho ko ia ʻe ngaohi ai ia, ke ʻatu ʻi ai ʻae feilaulau tutu, pea ke luluku ʻaki ia ʻae toto.

Och han sade till mig: Du menniskobarn, detta säger Herren Herren: Detta skall vara altarets brukning, när man offrar, att man lägger der bränneoffer uppå, och stänker der blod uppå.

19 Pea ko e kau taulaʻeiki ʻae kau Livai, ʻoku ʻoe hako ʻo Satoki, ʻakinautolu ʻoku ʻunuʻunu mai ke ngāue kiate au, ʻOku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua, te ke ʻatu ki ai ʻae pulu mui ko e feilaulau koeʻuhi ko e angahala.

Och Prestomen i Levi utaf Zadoks slägt, hvilke framför mig gå till att tjena mig, säger Herren Herren, skall du få en ung oxa till syndoffer.

20 Pea te ke toʻo ʻa hono toto ʻoʻona, ʻo pani ʻaki ia ʻa hono nifo ʻe fā, mo e tuliki ʻe fā ʻoe hala takatakai, pea mo e tapa fakatali ʻoku takatakai ʻaki ia: ʻe pehē ʻa hono fakamaʻa mo hono fufulu.

Och af hans blod skall du taga, och bestänka dermed dess fyra horn, och de fyra hörnen af skifvone, och omkring listona; der skall du skära det med och försonat;

21 Te ke toʻo foki ʻae pulu ʻoku feilaulau ʻaki ʻi he angahala, pea te ne tutu ia ʻi he potu fale ʻoku tuku ki ai ʻi he tuʻa potu toputapu.

Och skall taga syndoffrens oxa, och uppbränna honom enstads i husena, som dertill skickadt är, utanför helgedomen.

22 Pea ʻi hono ʻaho ua te ke feilaulau ʻaki ʻae ʻuhikiʻi kosi taʻehanomele, ko e feilaulau ia ʻi he angahala; pea te nau fufulu ʻae feilaulauʻanga ʻo hangē ko ia naʻe fai ʻi he ʻatu ʻae pulu.

Men på annan dagen skall du offra en getabock, den utan vank är, till ett syndoffer, och skära altaret dermed, lika som det med oxanom skärdt var.

23 Pea ka hili ʻa hoʻo fakamaʻa ia, te ke ʻatu ha pulu mui ʻoku taʻehanomele, mo e sipitangata mei he fanga sipi ʻoku taʻehanomele.

Och när det skärandet skedt är, skall du offra en ung stut, den utan vank är, och en vädur af hjordenom utan vank;

24 Pea te mou ʻatu ia ʻi he ʻao ʻo Sihova, pea ʻe lī ʻe he kau taulaʻeiki ha māsima ki ai, pea te nau ʻohake ia kia Sihova, ko e feilaulau tutu kiate ia.

Och skall offra dem båda för Herranom, och Presterna skola strö salt deruppå, och skola så offra dem Herranom till bränneoffer.

25 Pea ko e ʻaho ʻe fitu mo hoʻo teuteu ʻi he ʻaho kotoa pē ha kosi, ko e feilaulau ʻi he angahala: pea te nau teuteu foki ha pulu mui, mo e sipitangata mei he fanga sipi, ʻoku taʻehanomele.

Alltså skall du i sju dagar, den ena efter den andra, dageliga offra en bock till syndoffer, och de skola offra en ung stut, och en vädur af hjordenom, de både utan vank äro;

26 Ko e ʻaho ʻe fitu te nau fufulu ai ʻae feilaulauʻanga mo fakamaʻa ia; pea te nau fakatapui ʻakinautolu.

Och skola alltså försona altaret i sju dagar långt, och rena det, och fylla sina händer.

27 Pea ka ʻosi ʻae ngaahi ʻaho ko ia, ʻe hoko ʻo pehē, ʻi hono ʻaho valu ʻo fai ki mui, ʻe ʻatu ʻe he kau taulaʻeiki hoʻomou ngaahi feilaulau tutu, mo hoʻomou ngaahi feilaulau fakalelei ʻi he feilaulauʻanga; pea te u maʻu ʻakimoutolu, ʻoku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua.”

Och efter de sju dagarna skola Presterna på åttonde dagen, och sedan alltid, offra på altarena sitt bränneoffer och tackoffer; så vill jag vara eder nådelig, säger Herren Herren.