ʻEkisotosi 9
1 Pea folofola ai ʻa Sihova kia Mōsese, “ʻAlu kia Felo, ʻo tala kiate ia, ʻOku pehē mai ʻa Sihova ko e ʻOtua ʻoe kakai Hepelū, ‘Tukuange hoku kakai ke ʻalu,’ koeʻuhi ke nau tauhi au.”
Därefter sade HERREN till Mose: »Gå till Farao och tala till honom: Så säger HERREN, hebréernas Gud: Släpp mitt folk, så att de kunna hålla gudstjänst åt mig.
2 He kapau te ke taʻofi hono tukuange, mo ke puke pe ʻakinautolu,
Ty om du icke vill släppa dem, utan kvarhåller dem längre,
3 Vakai, ko e nima ʻo Sihova ʻoku ʻi hoʻo ngaahi manu ʻaia ʻoku ʻi he ngoue, ki he fanga hoosi, pea ki he fanga asi, ki he fanga kāmeli, ki he fanga pulu, pea ki he fanga sipi: ʻe ai ʻae mahaki lahi mo mamahi.
se, då skall HERRENS hand med en mycket svår pest komma över din boskap på marken, över hästar, åsnor och kameler, över fäkreatur och får.
4 Pea ʻe vaheʻi ʻe Sihova ʻae ngaahi manu ʻa ʻIsileli mei he ngaahi manu ʻa ʻIsipite: pea ʻe ʻikai ha meʻa ʻe mate ʻi he meʻa kotoa pē ʻae fānau ʻa ʻIsileli.
Men HERREN skall därvid göra en åtskillnad mellan israeliternas boskap och egyptiernas, så att intet av de djur som tillhöra Israels barn skall dö.»
5 Pea naʻe kotofa ʻe Sihova hono feituʻulaʻā, ʻo pehē, “ʻE fai ʻe Sihova ʻae meʻa ni ʻapongipongi ʻi he fonua.”
Och HERREN bestämde en tid och sade: »I morgon skall HERREN göra så i landet.»
6 Pea naʻe fai ʻe Sihova ʻae meʻa ko ia ʻi he ʻapongipongi, pea naʻe mate ai ʻae ngaahi manu ʻa ʻIsipite; ka ko e ngaahi manu ʻae kakai ʻIsileli, naʻe ʻikai mate ai ha taha.
Och dagen därefter gjorde HERREN så, och all egyptiernas boskap dog. Men av Israels barns boskap dog icke ett enda djur;
7 Pea fekau ʻe Felo, pea vakai, naʻe ʻikai mate ha manu ʻe taha ʻi he kakai ʻIsileli. Pea naʻe fakafefeka ʻae loto ʻo Felo, pea naʻe ʻikai te ne tukuange ʻae kakai ke ʻalu.
när Farao sände och hörde efter, se, då hade icke så mycket som ett enda djur av Israels boskap dött. Men Faraos hjärta var tillslutet, och han släppte icke folket
8 Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, pea mo ʻElone, “Mo toʻo ʻae faluku ʻoe efuefu mei he ngotoʻumu, pea tuku ke laku hake ia ʻe Mōsese ki langi ʻi he ʻao ʻo Felo:
Därefter sade HERREN till Mose och Aron: »Tagen edra händer fulla med sot ur smältugnen, och må sedan Mose strö ut det, upp mot himmelen, inför Faraos ögon,
9 Pea ʻe hoko ia ko e efu ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite, pea ʻe hoko ia ko e hangatāmaki mo e vakafoha, ki he tangata mo e manu ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite.”
så skall därav bliva ett damm över hela Egyptens land, och därav skola uppstå bulnader, som slå ut med blåsor, på människor och boskap i hela Egyptens land.»
10 Pea naʻa na toʻo mai ʻae efuefu ʻoe ngotoʻumu, ʻo na tuʻu ʻi he ʻao ʻo Felo: pea laku hake ia ʻe Mōsese ki langi; pea naʻe hoko ia ko e hangatāmaki, pea naʻe tupu ʻae vakafoha ki he tangata mo e manu.
Då togo de sot ur smältugnen och trädde inför Farao, och Mose strödde ut det, upp mot himmelen; och därav uppstodo bulnader, som slogo ut med blåsor, på människor och boskap.
11 Pea naʻe ʻikai faʻa tuʻu ʻae kau fie mana ʻi he ʻao ʻo Mōsese ko e meʻa ʻi he hangatāmaki; he naʻe ʻi he kau fie mana ʻae hangatāmaki, pea naʻe ʻi he kakai ʻIsipite kotoa pē.
Och spåmännen kunde icke hålla stånd mot Mose för bulnadernas skull, ty bulnader uppstodo på spåmännen såväl som på alla andra egyptier.
12 Pea naʻe fakafefeka ʻe Sihova ʻae loto ʻo Felo, pea naʻe ʻikai tokanga ia kiate kinaua; ʻo hangē ko e folofola ʻa Sihova kia Mōsese.
Men HERREN förstockade Faraos hjärta, så att han icke hörde på dem, såsom HERREN hade sagt till Mose.
13 Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, “Tuʻu hengihengi hake ʻi he ʻapongipongi, pea tuʻu ʻi he ʻao ʻo Felo, ʻo tala kiate ia, ʻOku pehē mai ʻa Sihova ko e ʻOtua ʻoe kakai Hepelū, ‘Tukuange hoku kakai ke ʻalu, koeʻuhi ke nau tauhi au.’
Därefter sade HERREN till Mose: »Träd i morgon bittida fram inför Farao och säg till honom: Så säger HERREN, hebréernas Gud: Släpp mitt folk, så att de kunna hålla gudstjänst åt mig.
14 He te u fekau eni ʻa ʻeku ngaahi tautea kotoa pē ki ho loto, pea ki hoʻo kau tamaioʻeiki, pea mo ho kakai; koeʻuhi ke ke ʻilo ai ʻoku ʻikai ha tokotaha ʻi māmani ʻo hangē ko au.
Annars skall jag nu sända alla mina hemsökelser över dig själv och över dina tjänare och ditt folk, på det att du må förnimma att ingen är såsom jag på hela jorden.
15 He ko ʻeni, teu mafao atu hoku nima, koeʻuhi ke u taaʻi koe mo ho kakai ʻaki ʻae mahaki fakaʻauha; pea ʻe tuʻusi koe mei māmani.
Ty jag hade redan räckt ut min land för att slå dig och ditt folk med pest, så att du skulle bliva utrotad från jorden;
16 Pea ko e moʻoni kuo u fokotuʻu koe, koeʻuhi ke fakahā ʻiate koe ʻeku mālohi; pea ke fakaongo atu ai hoku huafa ʻi māmani kotoa pē.
men jag skonade dig, just därför att jag ville låta min kraft bliva uppenbarad för dig och mitt namn bliva förkunnat på hela jorden.
17 ʻOku ke kei fakahikihiki koe ki hoku kakai, pea ʻoku ʻikai te ke fie tuku ʻakinautolu ke ʻalu?
Om du ytterligare lägger hinder i vägen för mitt folk och icke släpper dem,
18 Vakai, ko e feituʻulaʻā ni ʻapongipongi, Te u pule ke tō ai ʻae ʻuha maka fakamamahi lahi, naʻe ʻikai hano tatau ʻi ʻIsipite, talu hono fokotuʻu ʻo ia ʻo aʻu ki heni.
se, då skall jag i morgon vid denna tid låta ett mycket svårt hagel komma, sådant att dess like icke har varit i Egypten, allt ifrån den dag dess grund blev lagd ända till nu.
19 Ko ia ke ke fekau ni, ke tānaki hoʻo fanga manu mo ia kotoa pē ʻoku ke maʻu ʻi he ngoue; he ko e tangata kotoa pē mo e manu kotoa pē ʻaia ʻe ʻilo ʻi he ngoue, pea ʻe ʻikai ʻomi ia ki ʻapi, ʻe tō hifo ʻae ʻuha maka ki ai, pea te nau mate.”
Så sänd nu bort och låt bärga din boskap och allt vad du annars har ute på marken. Ty alla människor och all boskap som då finnas ute på marken och icke hava kommit under tak, de skola träffas av haglet och bliva dödade.»
20 Pea ʻilonga ia naʻe manavahē ki he folofola ʻa Sihova ʻi he kau tamaioʻeiki ʻa Felo, naʻa ne pule ke puna ʻene kau tamaioʻeiki, mo e fanga manu ki he ngaahi fale:
Den som nu bland Faraos tjänare fruktade HERRENS ord, han lät sina tjänare och sin boskap söka skydd i husen;
21 Pea ko ia naʻe ʻikai tokanga ki he folofola ʻa Sihova, naʻe tuku ʻe ia ʻene kau tamaioʻeiki mo e fanga manu ʻi he ngoue.
men den som icke aktade på HERRENS ord, han lät sina tjänare och sin boskap bliva kvar ute på marken.
22 Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, “Mafao atu ho nima ki langi: koeʻuhi ke hoko ʻae ʻuha maka ki he tangata mo e manu ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite, pea ki he ʻakau kotoa pē ʻoe ngoue, ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite.”
Och HERREN sade till Mose: »Räck din hand upp mot himmelen, så skall hagel falla över hela Egyptens land, över människor och boskap och över alla markens örter i Egyptens land.»
23 Pea mafao atu hono tokotoko e Mōsese ki langi: pea naʻe fekau ʻe Sihova ʻae mana mo e ʻuha maka, pea naʻe malele ʻae afi ʻi he funga fonua; pea naʻe fakaʻuha maka ʻe Sihova ki he fonua ko ʻIsipite.
Då räckte Mose sin stav upp mot himmelen, och HERREN lät det dundra och hagla, och eld for ned mot jorden, så lät HERREN hagel komma över Egyptens land.
24 Pea naʻe ai ʻae ʻuha maka naʻe fefiofi mo e afi, ko e meʻa mamahi ʻaupito, naʻe ʻikai hano tatau ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite talu hono hoko ko e puleʻanga.
Och det haglade, och bland hagelskurarna flammade eld; och haglet var så svårt, att dess like icke hade varit i hela Egyptens land från den tid det blev befolkat.
25 Pea naʻe teʻia ʻe he ʻuha maka ʻaia kotoa pē naʻe ʻi he ngoue ʻi he fonua kotoa pē ʻo ʻIsipite, ʻae tangata mo e manu: pea teʻia ʻe he ʻuha maka ʻae ʻakau siʻi kotoa pē, pea ne fesiʻi ʻae ʻakau lahi kotoa pē ʻoe ngoue.
Och i hela Egyptens land slog haglet ned allt som fanns på marken, både människor och djur; och haglet slog ned alla markens örter och slog sönder alla markens träd.
26 Ka ko e fonua ko Koseni, ʻaia naʻe nofo ai ʻae fānau ʻa ʻIsileli, naʻe ʻikai ʻi ai ha ʻuha maka.
Allenast i landet Gosen, där Israels barn voro, haglade det icke.
27 Pea naʻe fekau ʻe Felo ke haʻu ʻa Mōsese mo ʻElone, ʻo ne pehē kiate kinaua, “Kuo u fai angahala ʻi he feituʻulaʻā ni: ʻoku māʻoniʻoni ʻa Sihova, ka ko au mo hoku kakai ʻoku angahala.
Då sände Farao och lät kalla till sig Mose och Aron och sade till dem: »Jag har syndat denna gång. Det är HERREN som är rättfärdig; jag och mitt folk hava gjort orätt.
28 Mo hū kia Sihova (he kuo lahi, ) ke ʻoua naʻa kei fai ʻae mana lahi mo e ʻuha maka; pea te u tuku ʻakimoutolu ke ʻalu, pea ʻe ʻikai te mou tatali.”
Bedjen till HERREN, ty hans dunder och hagel har varat länge nog; så skall jag släppa eder, och I skolen icke behöva bliva kvar längre.»
29 Pea pehē ʻe Mōsese kiate ia, “ʻI heʻeku hoko leva ki he tuʻa kolo, teu mafao atu hoku nima kia Sihova; pea ʻe tuku leva ʻae mana, pea ʻe ʻikai kei tō ʻae ʻuha maka: koeʻuhi ke ke ʻilo ai ʻoku ʻo Sihova ʻa māmani.
Mose svarade honom: »När jag kommer ut ur staden, skall jag uträcka mina händer till HERREN; då skall dundret upphöra och intet hagel mer komma, på det att du må förnimma att landet är HERRENS.
30 Ka ko koe mo hoʻo kau tamaioʻeiki, ʻoku ou ʻilo ʻe ʻikai te mou manavahē kia Sihova ko e ʻOtua.”
Dock vet jag väl att du och dina tjänare ännu icke frukten för HERREN Gud.»
31 Pea naʻe teʻia ʻae falakesi mo e paʻale he naʻe fua ʻae paʻale, pea kamata fua mo e falakesi.
Så slogos då linet och kornet ned, ty kornet hade gått i ax och linet stod i knopp;
32 Ka ko e uite mo e lai naʻe ʻikai teʻia, he naʻe teʻeki ai tupu hake.
men vetet och spälten slogos icke ned, ty de äro sensäd.
33 Pea ʻalu ʻa Mōsese meia Felo ki he tuaʻā kolo, ʻo ne mafao atu hono nima kia Sihova: pea naʻe tuku ai ʻae mana mo e ʻuha maka, pea naʻe ʻikai kei tō ʻae ʻuha ki he kelekele.
Och Mose gick ifrån Farao ut ur staden och uträckte sina händer till HERREN; och dundret och haglet upphörde, och regnet strömmade icke mer ned på jorden.
34 Pea ʻi he mamata ʻa Felo kuo matuʻu ʻae ʻuha mo e ʻuha maka, mo e mana, naʻe toe fai angahala ia, ʻo fakafefeka hono loto, ʻaia mo ʻene kau tamaioʻeiki.
Men när Farao såg att regnet och haglet och dundret hade upphört, framhärdade han i sin synd och tillslöt sitt hjärta, han själv såväl som hans tjänare.
35 Pea naʻe fefeka ʻae loto ʻo Felo, pea naʻe ʻikai te ne tuku ʻae fānau ʻa ʻIsileli ke ʻalu: ʻo hangē ko e folofola ʻa Sihova kia Mōsese.
Så förblev Faraos hjärta förstockat, och han släppte icke Israels barn, såsom HERREN hade sagt genom Mose.
