< ʻEkisotosi 20 >
1 Pea naʻe folofolaʻaki ʻe he ʻOtua ʻae ngaahi folofola ni kotoa pē, ʻo pehē,
Und Gott redete all diese Worte; er sprach:
2 “Ko au ko Sihova ko homou ʻOtua, kuo u ʻomi koe mei he fonua ko ʻIsipite, mei he fale ʻoe pōpula.
"Ich bin der Herr, dein Gott, der dich aus dem Ägypterland, aus dem Frönerhaus geführt.
3 “ʻOua naʻa ke maʻu mo au ha ʻotua kehe ʻi hoku ʻao.
Du sollst keinen anderen Gott gleich mir haben!
4 “ʻOua naʻa ke ngaohi kiate koe ha fakatātā, pe ha meʻa fakatatau ʻe taha ʻi ha meʻa ʻi he langi ʻi ʻolunga, pe ha meʻa ʻoku ʻi he fonua ʻi lalo ni, pe ki ha meʻa ʻoku ʻi he vai ʻi he lalo fonua:
Du sollst kein Bild dir machen, noch eine Abform dessen, was im Himmel droben ist oder auf Erden unten oder in dem unterirdischen Gewässer!
5 “ʻOua naʻa ke punou hifo koe kiate kinautolu, pe tauhi ki ai: he ko au Sihova ko ho ʻOtua ko e ʻOtua fuaʻa au, ʻoku ou totongi ʻae hia ʻae ngaahi tamai ki he fānau, ʻo aʻu ki hono tolu mo hono fā ʻoe toʻutangata ʻokinautolu ʻoku fehiʻa kiate au;
Du sollst dich nicht vor solchen niederwerfen und nimmer sie verehren! Ein eifersüchtiger Gott bin ich, der Herr, dein Gott, der da die Schuld der Väter heimsucht an den Kindern, Enkeln und Urenkeln derer, die mich hassen,
6 Pea u fakahā ʻae ʻaloʻofa ki he ngaahi toko afe ʻokinautolu ʻoku ʻofa kiate au mo tauhi ʻeku ngaahi fekau.
doch Huld erweist den Tausenden von denen, die mich lieben und die meine Gebote halten.
7 “ʻOua naʻa ke takuanoa ʻae huafa ʻo Sihova ko ho ʻOtua; koeʻuhi ʻe ʻikai lau ʻe Sihova ko e taʻehalaia ia, ʻaia ʻoku ne takuanoa hono huafa.
Du sollst nicht des Herrn, deines Gottes, Namen eitel nennen! Der Herr läßt den nicht ungestraft, der seinen Namen eitel nennt.
8 “Manatu ki he ʻaho Sāpate, ke tauhi ia ke māʻoniʻoni.
Gedenke, den Sabbattag zu heiligen!
9 Ko e ʻaho ʻe ono ke ke ngāue ai, ʻo fai ai hoʻo ngāue kotoa pē:
Sechs Tage sollst du arbeiten und all dein Werk verrichten!
10 Ka ko hono fitu ʻoe ʻaho ko e Sāpate ia ʻo Sihova ko ho ʻOtua: ʻoua naʻa ke fai ʻi ai ha ngāue ʻe taha, ʻa koe, pe ko ho foha, pe ko ho ʻofefine, ko hoʻo tamaioʻeiki, pe ko hoʻo kaunanga, pe ko hoʻo fanga manu, pe ko e muli ʻoku nofo ʻi ho lotoʻā;
Ein Ruhetag, dem Herren, deinem Gott, zu Ehren, ist jedoch der siebte Tag. An ihm verrichte kein Geschäft, nicht du und nicht dein Sohn, noch deine Tochter, noch dein Knecht, noch deine Magd, und nicht dein Vieh und nicht dein Gast in deinen Toren!
11 He naʻe ngaohi ʻe Sihova ʻi he ʻaho ʻe ono, ʻae langi, mo e fonua, mo e tahi, mo e ngaahi meʻa kotoa pē ʻoku ʻi ai, pea ne mālōlō ʻi hono fitu ʻoe ʻaho: ko ia naʻe tāpuakiʻi ai ʻe Sihova ʻae ʻaho Sāpate ʻo ne fakatapui ia.
Denn in sechs Tagen hat der Herr den Himmel und die Erde, das Meer und alles, was darin, gemacht. Am siebten Tage aber ruhte er. Deswegen hat der Herr den Ruhetag gesegnet, und also heiligte er ihn.
12 “Fakaʻapaʻapa ki hoʻo tamai mo hoʻo faʻē: koeʻuhi ke fuoloa ho ngaahi ʻaho ʻi he fonua ʻoku foaki ʻe Sihova ko ho ʻOtua kiate koe.
Ehre deinen Vater und deine Mutter, damit du lange lebest auf dem Erdboden, den dir der Herr, dein Gott, verleiht!
14 “ʻOua naʻa ke tono fefine.
Du sollst nicht ehebrechen!
15 “ʻOua naʻa ke kaihaʻa.
Du sollst nicht stehlen!
16 ʻOua naʻa ke tukuakiʻi ʻa ho kaungāʻapi.
Du sollst nicht gegen deinen Nächsten falsches Zeugnis ablegen!
17 “ʻOua naʻa ke manumanu ki he fale ʻo ho kaungāʻapi, ʻoua naʻa ke manumanu ki he mali ʻo ho kaungāʻapi, pe ki heʻene tamaioʻeiki, pe ki heʻene kaunanga, pe ki heʻene fanga pulu, pe ki heʻene asi, pe ki ha meʻa ʻe taha ʻoku ʻa ho kaungāʻapi.
Du sollst nicht deines Nächsten Haus begehren! Du sollst nicht deines Nächsten Weib begehren, noch seinen Knecht, noch seine Magd, und nicht sein Rind, noch seinen Esel, nichts, was deines Nächsten ist!"
18 Pea naʻe mamata ʻae kakai kotoa pē ki he ngaahi mana, mo e ngaahi ʻuhila, mo e longoaʻa lahi ʻoe meʻa lea, mo e kohu ʻoe moʻunga: pea ʻi heʻenau mamata ki ai, naʻa nau holomui, ʻo tuʻu mai mei he mamaʻo.
Und alles Volk ward inne der Donnerschläge, der Blitze, des Hörnerschalls und des rauchenden Berges. Und das Volk sah es, lief zurück und stand fern.
19 Pea naʻa nau lea kia Mōsese, “Ke ke lea koe kiate kimautolu, pea te mau tokanga ki ai: kaeʻoua naʻa folofola ʻae ʻOtua kiate kimautolu, telia naʻa mau mate.
Dann sprachen sie zu Moses: "Rede du mit uns! Dann wollen wir zuhören. Aber nicht rede Gott mit uns! Sonst sterben wir."
20 Pea talaange ʻe Mōsese ki he kakai, “ʻOua ʻe manavahē; he kuo hāʻele mai ʻae ʻOtua, ko homou ʻahiʻahiʻi, pea ke ʻi homou ʻao ʻene manavahē, ke ʻoua naʻa mou fai angahala.”
Da sprach Moses zum Volke: "Habt keine Furcht! Die Gottheit ist gekommen, euch zu prüfen und damit die Furcht vor ihr in euch bleibe, auf daß ihr nicht sündiget."
21 Pea naʻe tuʻu ʻae kakai mei he mamaʻo, pea ʻunuʻunu atu ʻa Mōsese ki he poʻuli matolu, ʻaia naʻe ʻafio ai ʻae ʻOtua.
So stand das Volk fern. Moses aber trat zu dem Wolkendunkel, in dem Gott war.
22 Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, “Ke ke lea ki he fānau ʻa ʻIsileli, ʻo pehē, Kuo mou mamata ki heʻeku lea kiate kimoutolu mei langi.
Da sprach der Herr zu Moses: "So sollst du sprechen zu den Israeliten: 'Ihr selber habt gesehen, daß ich mit euch vom Himmel aus geredet habe.
23 ʻOua naʻa mou ngaohi ke fakalahi ʻaki au ha ngaahi ʻotua siliva, pea ʻoua naʻa mou ngaohi kiate kimoutolu ʻae ngaahi ʻotua koula.
Ihr sollt mich nicht als einen Gott aus Silber oder Gold machen. Das dürft ihr euch nicht machen.
24 Ke ke ngaohi ʻae feilaulauʻanga kelekele kiate au, pea ke fai ai hoʻo ngaahi feilaulau tutu, mo hoʻo ngaahi feilaulau fakalelei, ʻa hoʻo fanga sipi, mo e fanga pulu: pea ʻi he potu kotoa pē ʻoku ou fakahā ai hoku huafa, te u haʻu ai kiate koe, pea te u tāpuakiʻi koe.
Du sollst aus Erde mir einen Altar anfertigen und darauf deine Brand- und Mahlopfer und deine Schafe und Rinder opfern. Wo immer meinen Namen ich ausspreche, da komme ich zu dir, und alsdann segne ich dich.
25 Pea kapau ʻoku ke fie ngaohi kiate au ʻae feilaulauʻanga maka, ʻoua naʻa ke ngaohi ʻaki ia ʻae maka kuo tā: he kapau te ke hiki ki ai ha toki, kuo ke ʻuliʻi ia.
Machst du mir aber aus Steinen einen Altar, dann sollst du ihn nicht mit behauenen Steinen bauen! Denn du entweihest sie, schwingst du dein Eisen über sie.
26 Pea ʻoua naʻa ke ʻalu hake ʻi ha tuʻunga ki hoku feilaulauʻanga, telia naʻa ʻiloʻi ai hoʻo telefua.
Und nicht auf Stufen sollst du zu meinem Altar emporsteigen, damit nicht deine Blöße vor ihm offenbar werde!'"