Teutalonome 12

1 “Ko eni ʻae ngaahi tuʻutuʻuni mo e ngaahi fakamaau, ʻaia ke mou tokanga ki ai ʻo fai ʻi he fonua, ʻaia ʻoku foaki kiate koe ke maʻu ia ʻe Sihova ko e ʻOtua ʻa hoʻomou ngaahi tamai, ʻi he ʻaho kotoa pē ʻoku mou moʻui ʻi he funga ʻo māmani.

Desse äro de bud och rätter, som I hålla skolen, så att I gören derefter uti landena, som Herren dina fäders Gud dig gifvit hafver till att intaga, så länge I på jordene lefven.

2 Ke mou fakaʻauha ʻaupito ʻae potu kotoa pē, ʻaia naʻe tauhi ʻi ai honau ngaahi ʻotua ʻe he ngaahi puleʻanga te mou ikuna, ʻi he ngaahi moʻunga, pea ki he ngaahi tafungofunga, pea ʻi he lolo ʻakau mata kotoa pē:

Förgörer all de rum, der Hedningarna, som I intagen, sina gudar tjent hafva, vare sig på hög berg, på backar, eller under grön trä;

3 Pea ke mou holoki hifo honau ngaahi feilaulauʻanga, pea fesiʻi honau ngaahi pou, pea tutu honau ngaahi vaotapu ʻaki ʻae afi; pea ke mou tā hifo honau ngaahi meʻa fakatātā ki honau ngaahi ʻotua, pea fakaʻauha honau ngaahi hingoa mei he potu ko ia.

Och bryter neder deras altare, och slår sönder deras stodar; och deras lundar uppbränner med eld, och deras afgudabeläte kaster bort, och tager bort deras namn utu det rummet.

4 ‌ʻE ʻikai te mou fai pehē kia Sihova ko homou ʻOtua.

I skolen icke så göra Herranom edrom Gud;

5 Ka ko e potu ko ia ʻaia ʻe fili ʻe Sihova ko homou ʻOtua mei homou ngaahi faʻahinga kotoa pē ke ʻai ki ai hono huafa, ʻio, ke mou kumi ki hono ʻafioʻanga, pea ke mou hoko atu ki ai:

Utan på det rum, som Herren edar Gud utväljer af allom edrom slägtom, att han vill låta sitt Namn der bo, der skolen I fråga, och dit komma;

6 Pea te mou fetuku ki ai ʻa hoʻomou ngaahi feilaulau tutu, mo hoʻomou ngaahi feilaulau, mo hoʻomou tukuhau, mo e feilaulau hiki hake ʻa homou nima, mo hoʻomou ngaahi fuakava, mo hoʻomou meʻa ʻatu ʻi he loto ʻofa, mo e ʻuluaki fānau ʻa hoʻomou fanga manu lalahi mo hoʻomou fanga manu siʻi.

Och göra edart bränneoffer, och edor annor offer, och edor tiond, och edra händers häfoffer, och edor löfte, och edor friviljoga offer, och förstfödningena af edart fä och får.

7 Pea ke mou kai ʻi ai ʻi he ʻao ʻo Sihova ko homou ʻOtua, pea mou fiefia ʻi he meʻa kotoa pē ʻoku mou mafao atu homou nima ki ai, ʻakimoutolu mo homou kau nofoʻanga, ʻaia kuo tāpuaki ʻaki koe ʻe Sihova ko ho ʻOtua.

Och der skolen I äta för Herranom edrom Gud, och vara glade öfver allt det I och edor hus förvärfven, der Herren din Gud dig uti välsignat hafver.

8 ‌ʻE ʻikai te mou fai ʻo fakatatau ki he meʻa kotoa pē ʻoku tau fai ʻi heni he ʻaho ni, ʻae tangata kotoa pē ʻaia ʻoku totonu ʻi hono ʻao ʻoʻona.

I skolen intet göra af det vi i dag här görom, hvar och en som honom tycker rätt vara;

9 He ʻoku teʻeki ai hoko ʻakimoutolu ki he mālōlōʻanga, pea ki he tofiʻa, ʻaia ʻoku foaki ʻe Sihova ko homou ʻOtua kiate kimoutolu.

Ty I ären ännu härtilldags icke komne till ro, eller till arfvedelen, som Herren din Gud dig gifva skall;

10 Ka ʻi hoʻomou ʻalu atu ki he kauvai ʻe taha ʻo Sioatani, pea nofo ʻi he fonua ʻaia ʻoku foaki ʻe Sihova ko homou ʻOtua ke mou maʻu, pea ʻi heʻene tuku kiate kimoutolu ʻae mālōlō mei homou ngaahi fili kotoa pē ʻoku takatakai ʻiate kimoutolu, koeʻuhi ke mou nofo fiemālie pē;

Men I måsten gå öfver Jordan, och bo i de landena, som Herren edar Gud eder till arfs utskiftandes varder; och han skall låta eder få ro för alla edra fiendar omkring eder, och I skolen bo trygge.

11 ‌ʻE toki ʻi ai ha potu ʻaia ʻe fili ʻe Sihova ko ho ʻOtua ke pule ke nofo ki ai hono huafa; te mou fetuku ki ai ʻaia kotoa pē ʻoku ou fekau kiate kimoutolu, ko hoʻomou ngaahi feilaulau tutu, mo hoʻomou ngaahi feilaulau, ʻa hoʻomou ngaahi tukuhau, mo e feilaulau hiki hake ʻa homou nima, mo hoʻomou ngaahi fuakava ʻaia ʻoku mou fuakava ai kia Sihova:

När nu Herren din Gud utväljer ett rum, att hans Namn der bo skall, dit skolen I bära allt det jag bjuder eder: edart bränneoffer, edor annor offer, edor tiond, edra händers häfoffer, och all edor fri löfte, som I Herranom lofven;

12 Pea te mou fiefia ʻi he ʻao ʻo Sihova ko homou ʻOtua, ʻakimoutolu mo homou ngaahi foha, mo homou ngaahi ʻofefine, mo hoʻomou kau tamaioʻeiki, mo homou kau nofoʻanga, pea mo e kau Livai ʻaia ʻoku ʻi homou ngaahi lotoʻā; he koeʻuhi ʻoku ʻikai hano tufakanga pe tofiʻa ʻiate kimoutolu.

Och skolen vara glade för Herranom edrom Gud, I och edre söner, och edra döttrar, och edre tjenare, och edra tjenarinnor, och Leviterna, som i edra portar äro; förty de hafva ingen lott eller arfvedel med eder.

13 Vakai lelei kiate koe ke ʻoua naʻa ke ʻatu hoʻo feilaulau tutu ʻi he potu kotoa pē ʻoku ke mamata ki ai.

Tag dig vara, att du icke offrar ditt bränneoffer i all de rum som du ser;

14 Ka ko e potu ko ia ʻaia ʻe fili ʻe Sihova ʻi homou faʻahinga ʻe taha, ke ke ʻatu ʻi ai ʻa hoʻo ngaahi feilaulau tutu, pea ke fai ʻi ai ʻaia kotoa pē ʻoku ou fekau kiate koe.

Utan i det rum, som Herren utväljer, uti någro af dina slägter, der skall du offra ditt bränneoffer, och göra allt det jag bjuder dig.

15 Ka neongo ia te ke tāmateʻi mo kai kakano ʻi ho ngaahi matapā kotoa pē, ʻaia kotoa pē ʻoku ke holi ki ai, ʻo fakatatau ki he tāpuaki ʻa Sihova ko ho ʻOtua ʻaia kuo ne tuku kiate koe; ko e taʻemaʻa mo e maʻa kenau ʻai mei ai, ʻi he ʻanitelope mo haʻate.

Dock må du slagta, och äta kött i alla dina portar, efter all dine själs begärelse, efter Herrans dins Guds välsignelse, som han dig gifvit hafver; både rene och orene måga det äta, såsom en rå eller en hjort.

16 Kaeʻoua ʻaupito naʻa mou kai ʻae toto; ka mou lilingi ia ki he kelekele ʻo hangē ko e vai.

Men blodet skall du icke äta; utan gjuta det på jordena såsom vatten.

17 “ʻE ʻikai ngofua ke ke kai ʻi ho lotoʻā hono hongofulu ʻoe vahe ʻo hoʻo uite, pe ʻo hoʻo uaine, pe ʻo hoʻo lolo, pe ko e ʻuluaki ʻuhiki ʻo hoʻo fanga manu lalahi pe ko e fanga manu siʻi, pe ko ha meʻa ʻi hoʻo fuakava ʻaia kuo ke fuakava ki ai, pe ko hoʻo feilaulau loto lelei, pe ko e feilaulau hiki hake ʻa ho nima:

Men icke må du äta i dina portar utaf tionden af din säd, dino vine, dine oljo, ej heller af den förstfödning af dino fä, af din får, eller af något ditt löfte, som du lofvat hafver, eller af ditt friviljoge offer, eller af dine hands häfoffer;

18 Ka te ke kai ia ʻi he ʻao ʻo Sihova ko ho ʻOtua ʻi he potu ʻaia ʻoku fili ʻe Sihova ko ho ʻOtua, ʻe koe, mo ho foha, mo ho ʻofefine, mo hoʻo tamaioʻeiki, mo hoʻo kaunanga, mo e Livai ʻaia ʻoku ʻi ho lotoʻā: pea te ke fiefia koe ʻi he ʻao ʻo Sihova ko ho ʻOtua ʻi he ngaahi meʻa kotoa pē ʻoku ke ʻai ho nima ki ai.

Utan för Herranom dinom Gud skall du sådant äta på de rumme, som Herren din Gud utväljer, du och dine söner, dina döttrar, dine tjenare, dina tjenarinnor, och Leviten, som i dina portar är; och skall vara glad för Herranom dinom Gud, öfver allt det du dig företager.

19 Ke ke vakai kiate koe ke ʻoua naʻa ke liʻaki ʻae kau Livai ʻi he ngaahi ʻaho kotoa pē ʻoku ke moʻui ai ʻi he māmani.

Och tag dig vara, att du icke öfvergifver Leviten, så länge du lefver på jordene.

20 “ʻOka fakalahi ʻe Sihova ko ho ʻOtua ʻa ho fonua, ʻo hangē ko ia kuo ne talaʻofa kiate koe, pea ke lau, ʻo pehē, Te u kai kakano, ko e meʻa ʻi hoʻo holi ke kai kakano; ʻe lelei pe hoʻo kai kakano, ʻaia ʻoku ke holi ki ai.

När nu Herren din Gud varder förvidgandes dina landsändar, såsom han dig sagt hafver, och du säger: Jag vill äta kött; efter din själ lyster äta kött, så ät kött efter alla dine själs begärelse.

21 Kapau ʻoku mamaʻo ʻiate koe ʻae potu ʻaia kuo fili ʻe Sihova ko ho ʻOtua ke ʻai ki ai hono huafa, te ke toki tāmateʻi mei hoʻo fanga manu lalahi, pea mo hoʻo fanga manu siʻi, ʻaia kuo tuku kiate koe ʻe Sihova, ʻo hangē ko ia kuo u fekau kiate koe, pea te ke kai ʻi ho ngaahi matapā ʻaia kotoa pē ʻoku ke holi ki ai.

Är rummet långt ifrå dig, som Herren din Gud utvalt hafver, att han der vill låta bo sitt Namn, så slagta af ditt fä eller får, som Herren dig gifvit hafver, såsom jag dig budit hafver, och ät det i dinom portom, efter all dine själs begärelse.

22 ‌ʻO hangē ko e kai ʻae ʻanitelope mo e haʻate, ʻe pehē pe hoʻo kai ʻena: ʻe fakatou kai ʻae taʻemaʻa mo e maʻa mei ai.

Såsom man äter en rå eller en hjort, må du ätat; både rene och orene måga lika väl ätat.

23 Ka ke vakai ke ʻoua ʻaupito naʻa ke kai toto: he ko e toto ko e moʻui; pea ʻoku ʻikai ngofua haʻo kai ʻae moʻuiʻanga fakataha mo e kanomate.

Allenast vakta, att du icke äter blodet; ty blodet är själen, derföre skall du icke äta själena med köttet;

24 ‌ʻOua naʻa ke kai ia, ka ke lilingi ia ki he kelekele ʻo hangē ko e vai.

Utan skall gjuta det på jordena såsom vatten;

25 ‌ʻOua naʻa ke kai ia; koeʻuhi ke hoko ai ʻae lelei kiate koe, pea ki hoʻo fānau kimui ʻiate koe, ʻoka ke ka fai ʻaia ʻoku totonu ʻi he ʻao ʻo Sihova.

Och skall fördenskull icke ätat, att dig må väl gå, och dinom barnom efter dig, deraf att du gjort hafver det som rätt är för Herranom.

26 Ka ko hoʻo ngaahi meʻa māʻoniʻoni ʻaia ʻoku ke maʻu, mo hoʻo meʻa kuo ke fuakava ʻaki, ke ke toʻo ʻo ʻave ia ki he potu ʻaia kuo fili ʻe Sihova:

Men när du helgar något det ditt är, eller lofvar, så skall du tagat, och bära till det rum, som Herren utvalt hafver;

27 Pea ke ʻatu hoʻo ngaahi feilaulau tutu, ko e kakano mo hono toto, ki he feilaulauʻanga ʻo Sihova ko ho ʻOtua: pea ko e toto ʻo hoʻo ngaahi feilaulau ʻe lilingi ia ki he funga ʻoe feilaulauʻanga ʻo Sihova ko ho ʻOtua, pea te ke kai ʻe koe hono kakano.

Och göra ditt bränneoffer, med kött och blod, på Herrans dins Guds altare; blodet af ditt offer skall du gjuta på Herrans dins Guds altare, och äta köttet.

28 Ke ke vakai mo tokanga ki he ngaahi lea ni ʻaia ʻoku ou fekau kiate koe, Koeʻuhi ke hoko ai ʻae lelei kiate koe, pea ki hoʻo ngaahi fānau kimui ʻiate koe ʻo taʻengata, ʻoka ke ka fai ʻaia ʻoku lelei mo totonu ʻi he ʻao ʻo Sihova ko ho ʻOtua.

Se till, och hör alla dessa orden, som jag bjuder dig; på det dig må väl gå, och dinom barnom efter dig till evig tid, deraf att du gjort hafver det rätt är, och Herranom dinom Gud behageligit.

29 “ʻOka motuhi mei ho ʻao ʻe Sihova ko ho ʻOtua ʻae ngaahi puleʻanga, ʻaia ʻoku ke ʻalu ki ai ke maʻu ʻakinautolu, pea kuo ke hoko ʻo fetongi ʻakinautolu, ʻo nofo ʻi honau fonua;

När Herren din Gud utrotar Hedningarna för dig, der du inkommer till att intaga dem, och du dem intagit hafver, och bor i deras land;

30 Ke ke vakai kiate koe telia naʻa kākāʻia koe ʻi hoʻo angimui kiate kinautolu, ʻoka hili hono fakaʻauha ʻakinautolu mei ho ʻao, pea ʻoua naʻa ke fehuʻi koe ki honau ngaahi ʻotua, ʻo pehē, naʻe fēfē hono tauhi ʻe he ngaahi puleʻanga ni ki honau ngaahi ʻotua? He ʻe pehē pē ʻeku fai.

Så tag dig vara, att du icke faller i snarona efter dem, sedan de fördrefne äro för dig; och att du intet söker efter deras gudar, och säger: Såsom detta folk hafver tjent deras gudar, så vill jag ock göra.

31 ‌ʻOua naʻa ke fai pehē kia Sihova ko ho ʻOtua: he ko e meʻa kovi kotoa pē kia Sihova, ʻaia ʻoku fehiʻa ia ki ai, kuo ʻosi ʻenau fai ki honau ngaahi ʻotua; he ko honau ngaahi foha mo honau ngaahi ʻofefine kuo nau tutu ʻi he afi ki honau ngaahi ʻotua.

Du skall icke således göra Herranom dinom Gud; förty de hafva gjort sinom gudom allt det Herranom stygges vid, och det han hatar; ty de hafva ock uppbränt i elde sina söner och döttrar till sina gudar.

32 “Ko e meʻa kotoa pē ʻoku ou fekau kiate kimoutolu, mou tokanga ki ai ʻo fai, ʻoua naʻa ke fakalahi ia, pē fakasiʻisiʻi ki ai.

Allt det jag bjuder eder, det skolen I hålla, så att I gören derefter. I skolen intet lägga dertill, och intet taga derifrå.