1 Meʻa Hokohoko 12

1 Ko kinautolu eni naʻe haʻu kia Tevita ki Sikilaki lolotonga ʻa ʻene kei fakafufū ia koeʻuhi ko Saula ko e foha ʻo Kisi: pea naʻa nau kau mo e kau tangata toʻa, ko e kau tokoni ʻi he tau.

Och kommo desse till David i Ziklag, då han ännu flyktig var för Saul, Kis son; och de voro också ibland de hjeltar, som hulpo till strid;

2 Ko honau mahafutau ʻae kaufana, pea naʻa nau faʻa ngāueʻaki honau nima toʻomataʻu mo honau toʻohema ʻi he lī ʻae maka mo e fanaʻi ʻae ngahau mei he kaufana, pea naʻa nau ʻoe kāinga ʻo Saula ʻia Penisimani.

Och voro skickeliga med bågar, på båda händer, till stenar, pilar och bågar, af Sauls bröder, de af BenJamin voro.

3 Ko ia naʻe ʻeiki hake ko ʻAhiesa, pea hoko mo ia ʻa Soasi, ko e ongo foha ʻo Simaʻa ko e tangata Kipea; mo Sisieli, mo Peleti, ko e ongo foha ʻo ʻAsimaveti; mo Pilaka, mo Sehu ko e tangata ʻAnatoti,

Den ypperste Ahieser, och Joas, Semaa barn, den Gibeathitens, Jesiel, och Paleth, Asmaveths barn, Beracha, och Jehu den Anthothiten,

4 Mo Isimaia ko e tangata Kipione, ko e tangata toʻa ia ʻi he “Toko Tolungofulu,” pea naʻe pule ia ki he “Toko Tolungofulu;” mo Selemaia, mo Sehesili, mo Sohanani, mo Sosapati ko e tangata Kitala,

Jismaja den Gibeoniten, väldig ibland tretio, och öfver tretio, Jeremia, Jahasiel, Johanan, Josabad den Gederathiten,

5 Mo Elusei, mo Selimoti, mo Pealia, mo Simalia, mo Sifatia ko e tangata Halufi,

Elusai, Jerimoth, Bealia, Semaria, Sephatia den Hariphiten,

6 Mo ʻElikena, mo Sisia, mo ʻAsalili, mo Soesa, mo Sasopeami, ko e kau tangata Kola,

Elkana, Jissija, Asareel, Joeser, Jasabeam, de Korhiter,

7 Mo Soela, mo Sepatia, ko e ongo foha ʻo Silohami ko e tangata Kitoa.

Joela, och Sebadia, Jerohams barn af Gedor.

8 Pea naʻe ai ʻae kakai Kata naʻe mavahe ʻakinautolu kia Tevita ke [nofo ]mo ia ʻi he potu mālohi ʻi he toafa, ko e kau tangata mālohi, mo e kau tangata ngalingali mo e fai ʻae tau, naʻa nau faʻa toʻo ʻae pā pea mo e tao, pea naʻe tatau ʻa honau mata mo e mata ʻoe fanga laione, pea naʻa nau veʻevave ʻo hangē ko e fanga tia ʻi he funga moʻunga;

Af de Gaditer söndrade sig ut till David, på borgene i öknene, starke hjeltar och krigsmän, som sköld och spjut förde, och deras ansigte såsom lejons, och raske såsom rår uppå bergen:

9 Ko e ʻuluaki ʻa Eseli, ko hono toko ua ʻa ʻOpataia, ko hono toko tolu ʻa ʻIliapi,

Den förste, Eser; den andre, Obadja; den tredje, Eliab;

10 Ko hono toko fā ʻa Misimani, ko hono toko nima ʻa Selemaia,

Den fjerde, Mismanna; den femte, Jeremia;

11 Ko hono toko ono ʻa ʻAtai, ko hono toko fitu ʻa Ilieli.

Den sjette, Atthai; den sjunde, Eliel;

12 Ko hono toko valu ʻa Sohanani, ko hono toko hiva ʻa Elisapati.

Den åttonde, Johanan; den nionde, Elsabad;

13 Ko hono toko hongofulu ʻa Selemaia, pea ko hono toko hongofulu ma taha ʻa Makipanai.

Den tionde, Jeremia; den ellofte, Machbannai.

14 Ko e ngaahi foha eni ʻo Kata, naʻe ʻeiki pule ki he kautau: ko ia naʻe siʻi hifo ʻiate kinautolu naʻe pule ki he toko teau, pea ko ia naʻe lahi hake naʻe pule ki he toko afe.

Desse voro af Gads barnom, höfvitsmän i härenom, den ringaste öfver hundrade, och den ypperste öfver tusende.

15 Ko kinautolu eni naʻe ʻalu atu ʻi he Soatani ʻi he ʻuluaki māhina, lolotonga ʻa ʻene malofa atu ʻae vai ki hono kau vai kotoa pē; pea naʻa nau tuli ʻakinautolu kotoa pē naʻe nofo ʻi he ngaahi teleʻa, ki he feituʻu hahake, pea ki he lulunga.

Desse äro de, som öfver Jordan gingo i första månadenom, då han full var till båda bräddar, så att alle dalar jemne voro både östan och vestan.

16 Pea naʻe haʻu foki ha niʻihi mei he fānau ʻa Penisimani mo Siuta ki he kolo mālohi kia Tevita.

Kommo ock desslikes af BenJamins barn och Juda till Davids borg.

17 Pea naʻe ʻalu atu ʻa Tevita ke fakafetaulaki kiate kinautolu, pea naʻa ne lea ʻo pehē kiate kinautolu, “Kapau kuo mou omi fakamelino pe kiate au ke tokoni kiate au, ʻe kautaha ʻa hoku loto mo kimoutolu: ka ko eni, kapau kuo mou haʻu ke lavakiʻi au ki hoku ngaahi fili, ka ʻoku ʻikai ha fai fakamālohi ʻi hoku nima, ke ʻafioʻi ia ʻe he ʻOtua ʻoe tau ngaahi tamai, pea ne valoki ia.”

Och David gick ut till dem, och svarade, och sade till dem: Om I kommen med frid till mig, och till att hjelpa mig, så skall mitt hjerta vara med eder; kommen I ock på arga list att vara mig emot, der dock ingen missgerning i mig är, så se våra fäders Gud dertill, och straffe det.

18 Pea naʻe toki hoko ʻae Laumālie kia ʻAmasai ʻaia naʻe ʻeiki hake ʻi he ngaahi ʻeikitau, [pea naʻa ne pehē], “ʻOku ʻoʻou [ʻakimautolu], ʻe Tevita, pea ʻoku [mau ]kau kiate koe, ʻa koe ko e foha ʻo Sese: ke melino, ke melino pe koe, pea ke melino ʻakinautolu ʻoku tokoni kiate koe; he ʻoku tokoni ʻe ho ʻOtua kiate koe. Pea naʻe toki maʻu ʻakinautolu ʻe Tevita, pea naʻa ne fakanofo ʻakinautolu ko e ngaahi ʻeikitau ki he kongakau.

Så iklädde Guds Ande Amasai höfvitsmannen öfver tretio, och han sade: Dine äre vi, David, och med dig hålle vi, du Isai son; frid, frid vare med dig; frid vare med dina hjelpare; förty din Gud hjelper dig. Då tog David dem till sig, och satte dem till höfvitsmän öfver krigsfolket.

19 Pea naʻe tō mai kia Tevita ha niʻihi meia Manase, ʻi heʻene omi fakataha mo e kakai Filisitia ke tauʻi ʻa Saula: ka naʻe ʻikai maʻu ʻekinautolu ʻenau tokoni: he naʻe loto ʻae houʻeiki ʻoe kau Filisitia ke ne ʻalu, ʻonau pehē, “ʻE kau atu ia ki heʻene ʻeiki ko Saula, pea [ʻe tuʻutāmaki ai ]ʻa hotau ʻulu ʻotautolu.”

Och af Manasse föllo till David, då han kom med de Philisteer emot Saul till strid, och halp dem dock intet; ty de Philisteers Förstar gingo till råds, och viste honom bort ifrå sig, och sade: Om han fölle till sin herra Saul, så måtte det gälla vår hals.

20 Lolotonga ʻa ʻene ʻalu ki Sikilaki, naʻe hoko mai kiate ia meia Manase, ʻa ʻAtina, mo Sosapati, mo Sitieli, mo Mikaeli, mo Sosapati, mo Ilihu, mo Silitei, ko e ngaahi ʻeiki pule [ʻakinautolu ]ki he ngaahi toko afe ʻo Manase.

Då han nu igen drog till Ziklag, föllo till honom af Manasse, Adna, Josabad, Jediael, Michael, Josabad, Elihu, Zillethai, höfvitsmän öfver tusende i Manasse.

21 Pea naʻa nau tokoni ʻa Tevita ʻaki ha kautau: he ko e kau tangata toʻa lahi ʻaupito ʻakinautolu kotoa pē, pea ko e ngaahi ʻeiki pule ʻakinautolu ʻi he kautau.

Och de hulpo David emot krigsfolket; ty de voro alle mägtige hjeltar, och vordo höfvitsmän öfver hären.

22 He ko e kuonga ko ia naʻe haʻu ai [ʻae kakai ]kia Tevita ʻi he ʻaho kotoa pē ke tokoni kiate ia, pea naʻe fakaʻaʻau ʻo fuʻu tokolahi ʻa ʻene kautau, ʻo hangē ko e kautau ʻoe ʻOtua.

Och kommo hvar dag någre till David, honom till hjelp, tilldess det vardt en stor här, såsom en Guds här.

23 Pea ko hono lau eni ʻoe ngaahi kongakau naʻe tali teuteu ki he tau, mo nau omi kia Tevita ʻi Hepeloni, ke liliu ʻae puleʻanga ʻo Saula kiate ia, ʻo tatau mo e folofola ʻa Sihova.

Och detta är talet på de höfvitsmän, som utrustade kommo till David i Hebron, till att vända Sauls rike till honom efter Herrans ord.

24 Ko e fānau ʻa Siuta naʻe fua ʻae pā mo e tao ko e toko ono afe mo e valungeau, naʻe tali teuteu ki he tau.

Juda barn, som sköld och spjut båro, voro sextusend och åttahundrad, väl utredde till strid.

25 ‌ʻOe fānau ʻa Simione, ko e kau tangata mālohi mo toʻa ki he tau, ko e toko fitu afe mo e toko teau.

Simeons barn, mägtige hjeltar till strid, sjutusend och hundrade.

26 ‌ʻOe fānau ʻa Livai ko e toko fā afe mo e onongeau.

Levi barn, fyratusend och sexhundrad.

27 Pea ko Sihoiata ko ia naʻe tataki ʻae kakai ʻElone, pea naʻe ʻiate ia ʻae toko tolu afe ma fitungeau:

Och Jojada, den Försten ibland dem af Aaron, med tretusend och sjuhundrad.

28 Mo Satoki, ko e tangata talavou naʻe mālohi mo toʻa lahi, pea mei he fale ʻo ʻene tamai ʻae ngaahi ʻeikitau ʻe toko uofulu ma ua.

Zadok den unge mannen, en mägtig hjelte, med sins faders hus, två och tjugu öfverste.

29 Pea ʻoe fānau ʻa Penisimani, ko e kāinga ʻo Saula, ko e toko tolu afe: he naʻe fai ʻo aʻu ki he kuonga ko ia ʻe honau tokolahi, ʻae tauhi ʻi he fale ʻo Saula.

BenJamins barn, Sauls bröder, tretusend; ty allt intill den tiden höllo ännu månge med Sauls hus.

30 Pea ʻoe fānau ʻa ʻIfalemi ko e toko ua mano mo e valungeau, ko e kau tangata mālohi mo toʻa, ko e kau ongoongo ʻi he fale ʻo ʻenau ngaahi tamai.

Ephraims barn, tjugutusend och åttahundrad, mägtige hjeltar och namnkunnige män uti deras faders hus.

31 Pea mei hono vahe ua ʻoe faʻahinga ʻo Manase [naʻe haʻu ]ʻae tokotaha mano mo e valungeau, ʻaia naʻe lau honau hingoa, ke haʻu ʻo fakanofo ʻa Tevita ke tuʻi.

Utaf den halfva slägt ene Manasse adertontusend, som vid namn nämnde vordo, att de skulle komma och göra David till Konung.

32 Pea ʻoe fānau ʻa ʻIsaka, ʻakinautolu naʻe poto ʻi he ʻilo ʻae anga ʻoe kuonga, pea ke ʻilo ʻaia naʻe totonu ke fai ʻe ʻIsileli; ko e ngaahi ʻeiki ʻiate kinautolu ko e toko uangeau; pea naʻe tali ʻenau fekau ʻe honau kāinga kotoa pē.

Utaf Isaschars barn, de förståndige voro, då tiden så krafde, att man visste hvad Israel göra skulle, tuhundrad höfvitsmän; och alle deras bröder följde deras ord.

33 ‌ʻOe fānau ʻa Sepuloni, ʻakinautolu naʻe ʻalu atu ki he tau, mo poto ʻi he tau, ʻi he ngaahi mahafutau kotoa pē, ko e toko nima mano, ʻaia naʻe faʻa tutuʻu fakataha lelei ʻi he tau: naʻe ʻikai te nau lotolotoua.

Utaf Sebulon, de som i här drogo till strid, väpnade med allahanda vapen till strid, femtiotusend, endrägtige till att skicka sig i ordan.

34 Pea ʻo Nafitali, ko e ngaahi ʻeikitau ʻe toko taha afe, pea naʻe kau mo kinautolu ʻae toko tolu mano mo e toko fitu afe naʻe toʻo ʻae pā mo e tao.

Utaf Naphthali tusend höfvitsmän, och med dem de som sköld och spjut förde, sju och tretio tusend.

35 Pea ʻoe faʻahinga ʻo Tani naʻe poto ʻi he tau, ko e toko ua mano, ma valu afe mo e onongeau.

Utaf Dan väpnade till strid, åtta och tjugu tusend sexhundrad.

36 Pea ʻo ʻAseli, ʻakinautolu naʻe ʻalu atu ki he tau, mo poto ʻi he tau, ko e toko fā mano.

Utaf Asser, de som i här drogo väpnade till strid, fyratiotusend.

37 Pea ʻi he kau vai ʻe taha ʻo Soatani, ʻoe kau Lupeni, mo e kau Kata, pea mei hono vahe ua ʻoe faʻahinga ʻo Manase, ko e tokotaha kilu mo e ua mano, naʻe toʻo ʻae ngaahi mahafutau kehekehe ʻi he tau.

Ifrå hinsidon Jordan utaf de Rubeniter, Gaditer och den halfva Manasse slägten, med allahanda vapen till strid, hundrade och tjugu tusend.

38 Ko e kau tangata faʻa tau eni kotoa pē, naʻe faʻa tutuʻu lelei, pea naʻa nau omi kia Tevita ʻi he loto moʻoni ki Hepeloni, ke fakanofo ʻa Tevita ke tuʻi ki ʻIsileli kātoa: pea ko hono toe foki [ʻoe kakai ]ʻi ʻIsileli naʻe loto taha pe ke fakanofo ʻa Tevita ke tuʻi.

Alle desse krigsmän, väl skickade till strid, kommo af allo hjerta till Hebron, att göra David till Konung öfver hela Israel; och var alla de andras af Israel ett hjerta, att man skulle göra David till Konung;

39 Pea naʻa nau ʻi ai mo Tevita ʻi he ʻaho ʻe tolu, pea naʻa nau kai mo inu: he naʻe fai ʻa honau tali ʻe honau ngaahi kāinga.

Och voro der när David i tre dagar, åto och drucko; förty deras bröder hade tillredt för dem.

40 Pea ʻilonga ʻae kakai naʻe vāofi mo kinautolu, kia ʻIsaka, mo Sepuloni, mo Nafitali, naʻa nau ʻomi ʻae mā kuo fakaheka ki he fanga ʻasi, pea ki he fanga kāmeli, pea ki he fanga miuli, pea ki he fanga pulu, pea [naʻe ʻomi ]mo e mangisi, ko e mahoaʻa, mo e ngaahi fiki fakamōmoa, mo e ngaahi fuhinga kālepi, mo e uaine, mo e lolo, mo e fanga pulu, mo e fanga sipi lahi ʻaupito: he naʻe lahi ʻae fakafiefia ʻi ʻIsileli.

Och de som näst omkring dem voro, allt intill Isaschar, Sebulon och Naphthali, de förde bröd på åsnar, camelar, mular och oxar, till att äta; mjöl, fikon, russin, vin, oljo, oxar och får, allt fullt; ty en fröjd var i Israel.