< Epesian 4 >

1 Vbvrikunamv— Ahtu gv lvgabv rijidakji kolo patwk doodunv ngo nonua kumla mindunv: vdwlo Pwknvyarnv nonua gokbvdw vkvgv kaalwk bv ridubv vla gokpvnv vbvching mvngjwk bv rijidoji laka.
Så förmanar jag nu eder, jag som är en fånge i Herren, att föra en vandel som är värdig den kallelse I haven undfått,
2 Rvngam rilaka, damdv laka, okv saktv laka okv ajin anyingnga changgv sidula paknam am kaatam laka.
med all ödmjukhet och allt saktmod, med tålamod, så att I haven fördrag med varandra i kärlek
3 Nonua Dow gv sarsopoyo jinam lokv oogv akingobv ribam dubv gakching pvkunam um alvbv achingamu ribv laka.
och vinnläggen eder om att bevara Andens enhet genom fridens band:
4 Adwnnv dinkin dunv okv Dow vka akin dunv, oogv apia bv vdwlo nam gokbvdw mvngtin namv vka akin la ridubv Pwknvyarnv goktoku.
en kropp och en Ande, likasom I ock bleven kallade till att leva i ett och samma hopp, det som tillhör eder kallelse --
5 Baptisma namv akin dunv, mvngjwng ngv akin dunv, Ahtuv akin dunv;
en Herre, en tro, ett dop, en Gud, som är allas Fader,
6 Nyi mvnwng gv Abuv okv Pwknvyarnv akin mvngchik, vv mvnwng gv Ahtuv, mvnwng gv lokv ho ridudakdu okv vv mvnwng gvlo doodu.
han som är över alla, genom alla och i alla.
7 Ngonu nyi nyichar mvnwng nga Kristo ogugo jiso mvngla amin mvngnam go jibvdw ngonu um paatoku.
Men åt var och en särskild av oss blev nåden given, alltefter som Kristus tillmätte honom sin gåva.
8 Darwknv kitap vbv mindu “Vdwlo hv achialvbv aoyachok lo chaabvdw, hv nyira bv laaching la laapv kunam vdwgv lvkobv ritoku; Okv hv nyi mvnwng nga anyubv amin jitoku.”
Därför heter det: »Han for upp i höjden, han tog fångar, han gav människorna gåvor.»
9 Vjak “Hv aobv chanyi kubv” vnam si oguvdw? Vbv minam si manv sichingmooku gv arwngchikwng yachok bv hv hicho toku.
Men detta ord »han for upp», vad innebär det, om icke att han förut hade farit hit ned till jordens lägre rymder?
10 Vbvrinamv, oogv yvvdw ao lokv lvkwng hibvdw hv vbvching aoyachok bv chalaku, aoyachok bv chaanv angv, okv nyidomooku lvkwng lo, chinggodogo mvnwng vv ninyigv nvchilo dooreku.
Den som for ned, han är ock den som for upp över alla himlar, för att han skulle uppfylla allt.
11 Hv mvnwng nga hogv vkvnv “amina jito” Hv kvvgonyi Apostol gobv mvto okv kvvgonyi Ebenjelist gobv okv kvvgonyi pastor gobv okv kvvgonyi nyijwk gobv okv kvvgonyi tamsarnv gobv mvgvrila jito.
Och han gav oss somliga till apostlar, somliga till profeter, somliga till evangelister, somliga till herdar och lärare.
12 Hv vbvrikunam si, Pwknvyarnv gv nyi mvnwng ngv, kristan kudungkua lvgabv ridula, kristo gv aw am mvchingmvmu jikunam lvgabv rito.
Ty han ville göra de heliga skickliga till att utföra sitt tjänarvärv, att uppbygga Kristi kropp,
13 Okv vkvlvgabv ngonu mvnwng ngv aakumre vbv ngonugv mvngjwng ngv akingobv rire okv Pwknvyarnv gv Kuunyilo gv lvkwngbv ngonugv chinampanamv akingobv ridum sire; kokwng lo ngonu gvlo mvngchin kunv nyi gobv ridula, Kristo gv mongramara lokv mvngnamsaknam mvnwng nga chinchipachi nvbv rireku.
till dess att vi allasammans komma fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till manlig mognad, och så bliva fullvuxna, intill Kristi fullhet.
14 Vbvrikubolo ngonu umvuu jvbv ribv kumare, vsi sibv nugvvnam okv doori gv riigvvnam aingbv nyi kvvbi gv alvmabv tamsar koola kupnv hogv bunu vdwgv minggvrigvnam aingbv rimare.
Så skulle vi icke mer vara barn, icke såsom havets vågor drivas omkring av vart vindkast i läran, vid människornas bedrägliga spel, när de illfundigt söka främja villfarelsens listiga anslag.
15 Vbvmayabv, jvjvrungbv minam yalu lo pakmisinam lokv, lamtv dvdvlo dumpoyachok bv rinv kristo gvlo ngonu singcharicha rungtoka.
Nej, vi skulle då hålla oss till sanningen, och i alla stycken i kärlek växa upp till honom som är huvudet, Kristus.
16 Ninyigv rigodogoku ara lo adwnayak lokv ajikabik dvdv vka akingobv ridum sitola doodunv, okv hogv asikamik sinv lvkobv jirwk sidubv adwnayaklo ajikabik dvdv ngv akingobv kaarwk sila ridum sidu. Holvgabv anguangu sinv gv rijivngji nama ridula, aw mvnwng nga singcharicha mola okv pakmisinam lokv um alvyabv mvla yarchum sichala la ridu.
Ty från honom hämtar hela kroppen sin tillväxt, till att bliva uppbyggd i kärlek, i det att den sammanslutes och får sammanhållning genom det bistånd var led giver, med en kraft som är avmätt efter var särskild dels uppgift.
17 Vbvrikunamv, Ahtu Jisu gv amin lokv ngo nonua gamrw dunv, oogv mvngnam lo anyung kaama nvgv, kristan rimanv aingbv ribvyoka.
Jag tillsäger eder alltså och uppmanar eder allvarligt i Herren, att icke mer vandra såsom hedningarna i sitt sinnes fåfänglighet vandra,
18 Okv oogv mongromara ngv kanv lo doonv bv riyoka, bunu oogv Pwknvyarnv gv turnam jiku lo rilwkdolwk mado, ogulvgavbolo bunu oguguka tvvchinkapa madu okv mvngdin nyumabv ridu.
hedningarna, vilka, i följd av den okunnighet som råder hos dem genom deras hjärtans förstockelse, äro förmörkade till förståndet och bortkomna från det liv som är av Gud.
19 Bunu vdwv hinyinghiru svgo kaamadu; bunu adwnayak nga alvmabv riku lo tulwk sila ridu okv anguangu sinv rimanam mvnwng lo hinsukasu mabv ritarrinya kaama bv ridu.
Ty i sin försoffning hava de överlämnat sig åt lösaktighet, så att de i girighet bedriva alla slags orena gärningar.
20 Nonu Kristo gv lvkwnglo chinamv vv vbvma!
Men I haven icke fått en sådan undervisning om Kristus,
21 Nonu jvjvrungbv ninyigv lvkwng lo tvvcho rungto, okv Jisu gv jvjv ngam ninyigv riming gvnv vrungbv nonua tamsar rotoku.
om I eljest så haven hört om honom och så blivit lärda i honom, som sanning är i Jesus:
22 Vkvlvgabv nonu kvvlo gv atu ridungsingdung am apak tvkuka, oogv nonugv ribvdobv la ridubv mvnam um—kvvlogv atugv mvngmur la kupdunv lokv atu aw nga ngoomu doonv.
att I -- då detta nu krävdes på grund av eder förra vandel -- haven avlagt den gamla människan, som fördärvar sig genom att följa sina begärelsers bedrägliga lockelser,
23 Nonugv haapok okv mongramara vv ogumvnwng ngv anw nvbv rirung toku laka,
och nu förnyens genom Anden som bor i edert sinne,
24 okv Pwknvyarnv gv aingchingbv darwk rungbv pwknamyarnamv okv jvjv rungnv turnam bv kaatam sinam um tarwkbak rungbv okv darwk bv ridubv nonu atubongv anw nvbv rirung sutolaka.
och att I haven iklätt eder den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sanningens rättfärdighet och helighet.
25 Vbvrikubolo, mvvdvrudv kumare! nonu mvnwng ngv kvvbi nyichar mvngjwngnv vdwa jvjvklvbv minji rungto kuka, ogulvgavbolo ngonu Kristo gv adwn dinkin bv mvnwng ngv akingobv ridukunv.
Läggen därför bort lögnen, och talen sanning med varandra, eftersom vi äro varandras lemmar.
26 Nonu aachiak la ridubolo, nonugv aachiak am rimur gv aralo rigvvnggv kola riyoka, okv aludwkibv haachi chibv la doyoka.
»Vredgens, men synden icke»; låten icke solen gå ned över eder vrede,
27 Uyua lvkoka moma paadubv jiyoka.
och given icke djävulen något tillfälle.
28 Nonu dvcho la ridubolo, dvcho la rinam a apak tvkuka okv nyingrap la ritokuka, vbvridula no atubongv nyingla rinvgobv risu tukuka okv vbvrikubolo nyimaopin aka ridur lariku.
Den som har stulit, han stjäle icke mer, utan arbete hellre, och uträtte med sina händer vad gott är, så att han har något varav han kan dela med sig åt den som lider brist.
29 Tvvnying tvvru dubv gaam raami siyoka, vbvritola ridur minsu jinam, okv ogugo dinchi pvdw um jimi sidubv tvvpukainv gaambv mimi sitolaka, vbvridula no ogugo mirvdw tvvnvkaanv nyi vdwv alvnam lvgabv mintoka.
Låten intet ohöviskt tal utgå ur eder mun, utan allenast det som är gott, till uppbyggelse, där sådan behöves, så att det bliver till välsignelse för dem som höra det.
30 Okv Pwknvyarnv gv Darwknv dow am mvngru dubv riyoka; ogulvgavbolo darwknv dowv nonua Pwknvyarnv ninyi vdwlo tulin rikudw, alu gunyi Pwknvyarnv gv ninyi gvngv vla kaachin nvvdu kubv mvu nvla rinv vkula.
Och bedröven icke Guds helige Ande, vilken I haven undfått såsom ett insegel, för förlossningens dag.
31 Kvchakbvriak nam, haknampanam okv haachiak nam. Yamisinam, vmajvka rinyingriru minsu nam, hinwngkaanwng minsu manam vkvnv oguguka rigoriro kuma bvka.
All bitterhet och häftighet och vrede, allt skriande och smädande, ja, allt vad ondska heter vare fjärran ifrån eder.
32 Vbvmayabv, akinakina aya minsu tvka, okv Kristo gv lokv Pwknvyarnnv gv nonua mvngnga kunam aingbv ajin anyingnga tvakaa minsulaka.
Varen i stället goda och barmhärtiga mot varandra, och förlåten varandra, såsom Gud i Kristus har förlåtit eder. Ord markerade med denna fotnot är skrivna i kursiv stil i den tryckta upplagan. --Red för den elektroniska upplagan.

< Epesian 4 >