Panaghoy 3

1 Ako ang tao na nakakita ng pagdadalamhati sa pamalo ng iyong poot.

Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.

2 Ako'y kaniyang pinatnubayan at pinalakad sa kadiliman, at hindi sa liwanag.

Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.

3 Tunay na laban sa akin ay kaniyang iginagalaw ang kaniyang kamay na muli't muli buong araw.

Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.

4 Ang aking laman at aking balat ay pinatanda niya; kaniyang binali ang aking mga buto.

Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.

5 Ako'y kinalaban niya, at kinulong ako ng hirap at pagdaramdam.

Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.

6 Kaniyang pinatahan ako sa mga madilim na dako, gaya ng nangamatay nang malaon.

I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.

7 Kaniyang binakuran ako na anopa't ako'y hindi makalabas; kaniyang pinabigat ang aking tanikala.

Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.

8 Oo, pagka ako'y dumadaing, at humihinging tulong, kaniyang pinagsasarhan ang aking daing.

Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.

9 Kaniyang binakuran ang aking mga daan ng tinabas na bato, kaniyang iniliko ang aking mga landas.

Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.

10 Siya'y parang oso na nagaabang sa akin, parang leon sa mga kubling dako.

En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.

11 Kaniyang iniligaw ang aking mga lakad, at ako'y pinagwaraywaray niya; kaniyang ipinahamak ako;

Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.

12 Kaniyang iniakma ang kaniyang busog, at ginawa akong pinaka tanda sa pana.

Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.

13 Ang mga pana ng kaniyang lalagyan ng pana ay kaniyang isinasaksak sa aking mga bato ng katawan.

Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.

14 Ako'y naging kakutyaan sa aking buong bayan, at kanilang awit buong araw.

Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.

15 Kaniyang pinuspos ako ng kapanglawan, kaniyang sinuya ako ng ajenjo.

Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.

16 Kaniya namang biningot ang aking mga ngipin ng mga maliliit na grava; kaniyang tinabunan ako ng mga abo.

Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.

17 At iyong inilayo ang aking kaluluwa sa kapayapaan; ako'y nakalimot ng kaginhawahan.

Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.

18 At aking sinabi, Ang lakas ko'y nawala, at ang aking pagasa sa Panginoon.

Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»

19 Alalahanin mo ang aking pagdadalamhati at ang aking karalitaan, ang ajenjo at ng apdo.

Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!

20 Ang kaluluwa ko'y naaalaala pa nila, at napangumbaba sa loob ko.

Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.

21 Ito ang ginugunita ko sa aking pagiisip; kaya't may pagasa ako.

Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:

22 Sa mga kaawaan nga ng Panginoon ay hindi tayo nalipol, sapagka't ang kaniyang mga habag ay hindi nauubos.

HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.

23 Ang mga yao'y bago tuwing umaga, dakila ang inyong pagtatapat.

Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.

24 Ang Panginoon ay aking bahagi, sabi ng aking kaluluwa; kaya't ako'y aasa sa kaniya.

HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.

25 Ang Panginoon ay mabuti sa kanila na nangaghihintay sa kaniya, sa kaluluwa na humahanap sa kaniya.

HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.

26 Mabuti nga na ang tao ay umasa at maghintay na tahimik sa pagliligtas ng Panginoon.

Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.

27 Mabuti nga sa tao na magpasan ng pamatok sa kaniyang kabataan.

Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.

28 Maupo siyang magisa at tumahimik, sapagka't kaniyang iniatang sa kaniya.

Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.

29 Sumubsob siya sa alabok, kung gayo'y magkakaroon siya ng pagasa.

Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.

30 Ibigay niya ang kaniyang pisngi sa sumasakit sa kaniya; mapuspos siya ng kadustaan.

Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.

31 Sapagka't ang Panginoon ay hindi magtatakuwil magpakailan man.

Ty Herren förkastar icke för evig tid;

32 Sapagka't bagaman siya'y nagpapapanglaw, gayon ma'y magpapakita siya ng habag ayon sa kasaganaan ng kaniyang mga kaawaan.

utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.

33 Sapagka't siya'y hindi kusang dumadalamhati, o nagpapapanglaw man sa mga anak ng mga tao.

Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.

34 Na yapakan sa ilalim ng paa ang lahat ng bihag sa lupa.

Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,

35 Na iliko ang matuwid ng tao sa harap ng mukha ng Kataastaasan,

att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,

36 Na iligaw ang tao sa kaniyang usap, hindi kinalulugdan ng Panginoon.

att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?

37 Sino siya na nagsasabi, at nangyayari, kung hindi iniuutos ng Panginoon?

Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?

38 Hindi baga sa bibig ng Kataastaasan nanggagaling ang masama't mabuti?

Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?

39 Bakit dumadaing ang taong may buhay, ang tao dahil sa parusa sa kaniyang mga kasalanan?

Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?

40 Ating usisain at suriin ang ating mga lakad, at manumbalik sa Panginoon.

Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.

41 Igawad natin ang ating puso sangpu ng ating mga kamay sa Dios sa langit.

Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.

42 Kami ay sumalangsang at nanghimagsik; ikaw ay hindi nagpatawad.

Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.

43 Tinakpan mo ang iyong sarili ng galit at hinabol mo kami; ikaw ay pumatay, ikaw ay hindi naawa.

Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.

44 Tinakpan mo ang iyong sarili ng alapaap, na anopa't hindi makadaan ang anomang panalangin.

Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.

45 Iyong ginawa kaming parang tapon at dumi sa gitna ng mga bayan.

Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.

46 Ibinukang maluwang ng lahat naming kaaway ang kanilang bibig laban sa amin.

Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.

47 Takot at ang hukay ay dumating sa amin, ang pagkasira at pagkagiba.

Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.

48 Ang mata ko'y dumadaloy ng mga ilog ng tubig, dahil sa pagkapahamak ng anak na babae ng aking bayan.

Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.

49 Ang mata ko'y dinadaluyan at hindi naglilikat, na walang pagitan.

Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,

50 Hanggang sa ang Panginoon ay tumungo, at tumingin mula sa langit.

till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.

51 Kinikilos ng aking mata ang aking kaluluwa, dahil sa lahat na anak na babae ng aking bayan.

Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.

52 Lubha nila akong hinahabol na parang ibon, na mga kaaway kong walang kadahilanan.

Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.

53 Kanilang pinaikli ang aking buhay sa bilangguan at hinagis ako ng bato.

De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.

54 Tubig ay nagsisihuho sa aking ulo; aking sinabi, Ako'y nahiwalay.

Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»

55 Ako'y tumawag sa iyong pangalan, Oh Panginoon, mula sa kababababaang hukay.

Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.

56 Iyong dininig ang aking tinig; huwag mong ikubli ang iyong pakinig sa aking hingal, sa aking daing.

Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.

57 Ikaw ay lumapit sa araw na ako'y tumawag sa iyo; iyong sinabi, Huwag kang matakot.

Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»

58 Oh Panginoon, iyong ipinagsanggalang ang mga usap ng aking kaluluwa; iyong tinubos ang aking buhay.

Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.

59 Oh Panginoon, iyong nakita ang aking pagkakamali; hatulan mo ang aking usap.

Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.

60 Iyong nakita ang lahat nilang panghihiganti, at ang lahat nilang pasiya laban sa akin.

Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.

61 Iyong narinig ang kanilang pagduwahagi, Oh Panginoon, at lahat nilang pasiya laban sa akin,

Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.

62 Ang mga labi ng nagsisibangon laban sa akin, at ang kanilang pasiya laban sa akin buong araw.

Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.

63 Masdan mo ang kanilang pagupo, at ang kanilang pagtayo; ako ang kanilang awit.

Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.

64 Ikaw ay magbibigay sa kanila ng kagantihan, Oh Panginoon, ayon sa gawa ng kanilang mga kamay.

Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.

65 Iyong papagmamatigasin ang kanilang puso, ang iyong sumpa sa kanila.

Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.

66 Iyong hahabulin sila sa galit, at iyong lilipulin sila mula sa silong ng langit ng Panginoon.

Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.