< Sakaria 5 >
1 När jag sedan åter lyfte upp mina ögon, fick jag se en bokrulle flyga fram.
Keima ka dahdoh kit in kavet leh lekhajol lengle khat kamun ahi.
2 Och han sade till mig: "Vad ser du?" Jag svarade: "Jag ser en bokrulle flyga fram; den är tjugu alnar lång och tio alnar bred."
Vantil chun “Ipi namum” eiti. Keiman jong ka donbut in lekhajol lengle kamun, adunglam khuchang somthum chuleh availam khutchang somlenga tobang ahi.
3 Då sade han till mig: "Detta är Förbannelsen, som går ut över hela landet; ty i kraft av den skall var och en som stjäl varda bortrensad härifrån, och i kraft av den skall var och en som svär varda bortrensad härifrån.
Hichun aman eiseipeh in, “Hiche lekhajol hi leiset pumpia hung potdoh gaosapna ahi. Hiche lekajol dangkhat hin, koi hileh agucha a chu hiche gamma kon ahi kideldoh ahi ati, adangkhat hin koi hileh jou a kihahsel jong chu hiche gamma konna hi kidel doh ding ahi” ati.
4 Jag har låtit den gå ut, säger HERREN Sebaot, för att den skall komma in i tjuvens hus och in i dens hus, som svär falskt vid mitt namn; och den skall stanna där i huset och fräta upp det med både trävirke och stenar."
Chuleh hatchungnung pen Pakaiyin hitin aseije, Keiman guchaho jouse insunga hiche sapset nahi kalhun sah ding ahin, chuleh kamin panna jou leh nalla kihehse ho insunga jong sapsetna kalhunsah ding ahi. Chuleh hiche ka sapsetna hi a insung uva umden intin, a insung pumpiu athing asong pumma ka suhmang ding ahi.
5 Sedan kom ängeln som talade med mig fram och sade till mig: "Lyft upp dina ögon och se vad det är som där kommer fram.
Hijou chun eiki houlimpi Vantil chu ahung in ka kom mah hitin aseije, “Khodah inlang ipi hunglhung ding ham galdot in” eiti.
6 Och jag frågade: "Vad är det?" Han svarade: "Det är en sädesskäppa som kommer fram." Ytterligare sade han: "Så är det beställt med dem i hela landet."
“Ipi ham” tin kadong in ahileh aman eihin donbut in, hiche pocha hi chang tena ahin, hiche gamsung pumpia miho jouse chonset na ahi”ati.
7 Jag fick då se huru en rund skiva av bly lyfte sig; och nu syntes där en kvinna som satt i skäppan.
Hijou chun hiche pocha kikhuna thihgih chu ahongdoh in ahileh asunga chun numei khat ana touvin ahi.
8 Därefter sade han: "Detta är Ogudaktigheten." Och så stötte han henne åter ned i skäppan och slog igen blylocket över dess öppning.
Vantil chun ahin seije,” hiche numeinu hi gitlouna vetsahna ahi, atin aman asinna thihtum gihchun alesin kitnin akhahchah tai.
9 När jag sedan lyfte upp mina ögon, fick jag se två kvinnor komma fram; och vinden fyllde deras vingar, ty de hade vingar lika hägerns. Och de lyfte upp skäppan mellan jord och himmel.
Hijou chun keiman chunglang kagah ven ahileh, lhaving nei numeini huilah a keima komlanga ahungleng lhon in ahi. Amani hin vacha kang bang in lha anei lhon in hiche pocha chu adamdoh lhon in vanlai jollah a lhon toupi hon tan ahi.
10 Då frågade jag ängeln som talade med mig: "Vart föra de skäppan?"
Hiche pocha chu hoilang’a akoi lhon hitam tia Vantil chu ka doh leh,
11 Han svarade mig: "De hava i sinnet att bygga ett hus åt henne i Sinears land; och när det är färdigt, skall hon där bliva nedsatt på sin plats."
Aman hitin ei donbut’e, “Babylon khopi langa hiche pocha dinga chu hou in asah peh lhon ding ahi, hiche Hou-in chu akisah jou teng leh hiche pocha chu akitunna ding munna chu atun lhon ding ahi,” ati.