< Sakaria 12 >

1 Detta är en utsaga som innehåller HERRENS ord över Israel. Så säger HERREN, han som har utspänt himmelen och grundat jorden och danat människans ande i henne:
‌ʻOku pehē ʻe Sihova, ko e tala mamafa, ʻae folofola ʻa Sihova ki ʻIsileli, ko ia ia ʻoku folahi atu ʻae ngaahi langi, mo ne ʻai ʻae tuʻunga ʻo māmani, pea ne ngaohi ʻe ia ʻae laumālie ʻoe tangata ʻi loto ʻiate ia.
2 Se, jag skall göra Jerusalem till an berusningens kalk för alla folk runt omkring; jämväl över Juda skall det komma, när Jerusalem bliver belägrat.
“Vakai, te u ngaohi ʻa Selūsalema, ko e ipu fakailifia, ki he kakai kotoa pē ʻoku takatakai ʻiate ia, ʻoka nau ka kāpui ʻa Selūsalema, mo Siuta foki.
3 Och det skall ske på den tiden att jag skall göra Jerusalem till en lyftesten för alla folk; var och en som försöker lyfta den skall illa sarga sig därpå. Och alla jordens folk skola församla sig mot det.
Pea ʻi he ʻaho ko ia te u ngaohi ʻa Selūsalema, ko e maka fakamāfasia ki he kakai kotoa pē: ko kinautolu kotoa pē te nau fua ia, te nau makafokafo ai, neongo ha tānaki fakataha ʻae kakai kotoa pē ʻo māmani ke tauʻi ia.”
4 På den tiden, säger HERREN, skall jag slå alla hästar med förvirring och deras ryttare med vanvett. Men över Juda hus skall jag upplåta mina ögon, när jag bland hednafolken slår alla hästar med blindhet.
‌ʻOku pehē ʻe Sihova, “ʻI he ʻaho ko ia te u tā ʻaki ʻae fakailifia, ʻae hoosi kotoa pē, pea tā ʻaki ʻae faha, ʻaia ʻoku heka ki ai: te u fakaʻā hoku mata ki he fale ʻo Siuta, pea taaʻi ke kui ʻae hoosi kotoa pē ʻae kakai.
5 Då skola Juda stamfurstar säga i sina hjärtan: "Jerusalems invånare äro vår styrka, genom HERREN Sebaot, sin Gud."
Pea ʻe pehē ʻe he kau pule ʻi Siuta ʻi honau loto, ‘ʻE mālohi ʻae kakai ʻo Selūsalema, koeʻuhi ko Sihova ʻoe ngaahi kautau, ko honau ʻOtua.’”
6 På den tiden skall jag låta Juda stamfurstar bliva såsom brinnande fyrfat bland ved, och såsom eldbloss bland halmkärvar, så att de förbränna alla folk runt omkring, både åt höger och åt vänster; men Jerusalem skall framgent trona på sin plats, där Jerusalem nu är.
“ʻI he ʻaho ko ia te u ngaohi ʻae kau pule ʻi Siuta, ke tatau mo e ʻaiʻanga afi ʻi he loto fefie, pea hangē ko e tūhulu vela ʻi he ū koane; he tenau fakaʻauha takatakai ʻae kakai ʻi he nima toʻomataʻu, pea mo e toʻohema: pea ʻe toe kakai ʻa Selūsalema ʻi hono potu pe ʻoʻona, ʻio, ʻi Selūsalema.
7 Och först skall HERREN giva seger åt Juda hyddor, för att icke Davids hus och Jerusalems invånare skola tillräkna sig större ära än Juda.
‌ʻE fuofua fakamoʻui ʻe Sihova ʻae ngaahi fale fehikitaki ʻo Siuta, koeʻuhi ke ʻoua naʻa vikiviki mai kia Siuta ʻae nāunau ʻoe fale ʻo Tevita, mo e nāunau ʻoe kakai ʻo Selūsalema.
8 På den tiden skall HERREN beskärma Jerusalems invånare; den skröpligaste bland dem skall på den tiden vara såsom David, och Davids hus skall vara såsom ett gudaväsen, såsom HERRENS ängel framför dem.
‌ʻI he ʻaho ko ia ʻe maluʻi ʻe Sihova ʻae kakai ʻo Selūsalema; pea ko ia ʻoku vaivai ʻiate kinautolu ʻi he ʻaho ko ia, ʻe hangē ia ko Tevita; pea hangē ko e ʻOtua ʻae fale ʻo Tevita, ʻo hangē ko e ʻāngelo ʻa Sihova ʻi honau ʻao.
9 Och jag skall på den tiden sätta mig i sinnet att förgöra alla folk som komma mot Jerusalem.
“Pea ʻe hoko ʻo pehē ʻi he ʻaho ko ia, te u kumi ke fakaʻauha ʻae puleʻanga kotoa pē ʻoku haʻu ke tauʻi ʻa Selūsalema.
10 Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta en nådens och bönens ande, så att de se upp till mig, och se vem de hava stungit. Och de skola hålla dödsklagan efter honom, såsom man håller dödsklagan efter ende sonen, och skola bittert sörja honom, såsom man sörjer sin förstfödde.
Pea te u lilingi ki he fale ʻo Tevita, pea ki he kakai ʻo Selūsalema, ʻae laumālie ʻoe ʻofa, pea mo e faʻa lotu: pea te nau sio kiate au ʻaia kuo nau hokaʻi, pea te nau tangi koeʻuhi ko ia, ʻo hangē ha taha ʻoku tēngihia ʻa hono foha naʻe taha pe, pea te ne mamahi lahi koeʻuhi ko ia, ʻo hangē ko e mamahi koeʻuhi ko e ʻolopoʻou.
11 Ja, på den tiden skall i Jerusalem hållas stor dödsklagan, sådan den var, som hölls i Hadadrimmon på Megiddons slätt.
‌ʻE ai ʻae tangilāulau lahi ʻi Selūsalema, ʻi he ʻaho ko ia, ʻo hangē ko e tangilāulau ʻa Hatatilimoni ʻi he teleʻa ko Mekitoni.
12 Och släkterna i landet skola hålla dödsklagan var för sig: Davids hus släkt för sig, och dess kvinnor för sig, Natans hus' släkt för sig, och dess kvinnor för sig,
Pea ʻe tangi ʻae fonua, pea fai taki taha ʻe he faʻahinga; ko e faʻahinga ʻoe fale ʻo Tevita maʻana, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu; ko e faʻahinga ʻoe fale ʻo Natani maʻana, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu;
13 Levi hus' släkt för sig, och dess kvinnor för sig, Simeis släkt för sig, och dess kvinnor för sig;
Ko e faʻahinga ʻoe fale ʻo Livai maʻana, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu; ko e faʻahinga ʻo Simei maʻana, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu;
14 så ock alla övriga släkter var för sig, och deras kvinnor för sig.
Pea mo e ngaahi faʻahinga ʻoku toe, ko e taki taha maʻana ʻi hono faʻahinga, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu.

< Sakaria 12 >