Titusbrevet 1
1 Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att verka för Guds utvaldas tro och för kunskapen om den sanning som hör gudsfruktan till,
Paul, a servant of God and an Apostle of Jesus Christ, in accord with the faith of God’s elect and in acknowledgment of the truth which is accompanied by piety,
2 sänd, därför att det finnes ett hopp om evigt liv -- ty evigt liv har Gud, som icke kan ljuga, för evärdliga tider sedan utlovat, (aiōnios g166)
in the hope of the eternal life that God, who does not lie, promised before the ages of time, (aiōnios g166)
3 och när tiden var inne, uppenbarade han sitt ord i den predikan varmed jag genom Guds, vår Frälsares, befallning blev betrodd --
which, at the proper time, he has manifested by his Word, in the preaching that has been entrusted to me by the command of God our Savior;
4 jag, Paulus, hälsar Titus, min sannskyldige son på grund av gemensam tro. Nåd och frid ifrån Gud, Fadern, och Kristus Jesus, vår Frälsare!
to Titus, beloved son according to the common faith. Grace and peace, from God the Father and from Christ Jesus our Savior.
5 När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna vad som ännu återstod att ordna, och för att du, på det sätt som jag har ålagt dig, skulle i var särskild stad tillsätta äldste,
For this reason, I left you behind in Crete: so that those things which are lacking, you would correct, and so that you would ordain, throughout the communities, priests, (just as I also ordained you)
6 varhelst någon oförvitlig man funnes, en enda kvinnas man, en som hade troende barn, vilka icke vore i vanrykte för oskickligt leverne eller vore uppstudsiga.
if such a man is without offense, the husband of one wife, having faithful children, not accused of self-indulgence, nor of insubordination.
7 Ty en församlingsföreståndare bör vara oförvitlig, såsom det höves en Guds förvaltare, icke självgod, icke snar till vrede, icke begiven på vin, icke våldsam, icke sniken efter slem vinning.
And a bishop, as a steward of God, must be without offense: not arrogant, not short-tempered, not a drunkard, not violent, not desiring tainted profit,
8 Han bör fastmer vara gästvänlig, nitälska för vad gott är, leva tuktigt, rättfärdigt, heligt och återhållsamt;
but instead: hospitable, kind, sober, just, holy, chaste,
9 han bör hålla sig stadigt vid det fasta ordet, såsom han har fått lära det, så att han är mäktig både att förmana medelst den sunda läran och att vederlägga dem som säga emot.
embracing faithful speech which is in agreement with doctrine, so that he may be able to exhort in sound doctrine and to argue against those who contradict.
10 Ty många finnas som icke vilja veta av någon myndighet, många som föra fåfängligt tal och bedraga människors sinnen; så göra i synnerhet de omskurna.
For there are, indeed, many who are disobedient, who speak empty words, and who deceive, especially those who are of the circumcision.
11 På sådana bör man tysta munnen, ty de förvilla hela hus genom att för slem vinnings skull förkunna otillbörliga läror.
These must be reproved, for they subvert entire houses, teaching things which should not be taught, for the favor of shameful gain.
12 En av dem, en profet av deras eget folk, har sagt: "Kreterna, lögnare jämt, äro odjur, glupska och lata."
A certain one of these, a prophet of their own kind, said: “The Cretans are ever liars, evil beasts, lazy gluttons.”
13 Och det vittnesbördet är sant. Du skall därför strängt tillrättavisa dem, så att de bliva sunda i tron
This testimony is true. Because of this, rebuke them sharply, so that they may be sound in the faith,
14 och icke akta på judiska fabler och vad som påbjudes av människor som vända sig från sanningen.
not paying attention to Jewish fables, nor to the rules of men who have turned themselves away from the truth.
15 Allt är rent för dem som äro rena; men för de orena och otrogna är intet rent, utan hos dem äro både förstånd och samvete orenade.
All things are clean to those who are clean. But to those who are defiled, and to unbelievers, nothing is clean; for both their mind and their conscience have been polluted.
16 De säga sig känna Gud, men med sina gärningar förneka de det; ty de äro vederstyggliga och ohörsamma människor, odugliga till allt gott verk.
They claim that they know God. But, by their own works, they deny him, since they are abominable, and unbelieving, and reprobate, toward every good work.
