< Titusbrevet 1 >

1 Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att verka för Guds utvaldas tro och för kunskapen om den sanning som hör gudsfruktan till,
Paul, a servant of God, and an apostle of Jesus Christ, according to the faith of God’s elect, and the acknowledgement of the truth, which is according to godliness;
2 sänd, därför att det finnes ett hopp om evigt liv -- ty evigt liv har Gud, som icke kan ljuga, för evärdliga tider sedan utlovat, (aiōnios g166)
in hope of eternal life, which God, who can not lie, promised be fore the times of the ages, (aiōnios g166)
3 och när tiden var inne, uppenbarade han sitt ord i den predikan varmed jag genom Guds, vår Frälsares, befallning blev betrodd --
but he has in his own times manifested his word by preaching, which was committed to me according to the commandment of God our Savior;
4 jag, Paulus, hälsar Titus, min sannskyldige son på grund av gemensam tro. Nåd och frid ifrån Gud, Fadern, och Kristus Jesus, vår Frälsare!
to Titus, my true son, according to the common faith: grace, mercy, and peace from God the Father, and the Lord Jesus Christ our Savior.
5 När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna vad som ännu återstod att ordna, och för att du, på det sätt som jag har ålagt dig, skulle i var särskild stad tillsätta äldste,
I left you in Crete for this purpose, that you might set in order the things that are wanting, and ordain elders in every city, as I commanded you:
6 varhelst någon oförvitlig man funnes, en enda kvinnas man, en som hade troende barn, vilka icke vore i vanrykte för oskickligt leverne eller vore uppstudsiga.
if any one is blameless, the husband of one wife, if he has faithful children that are not accused of riotous living, or disobedient.
7 Ty en församlingsföreståndare bör vara oförvitlig, såsom det höves en Guds förvaltare, icke självgod, icke snar till vrede, icke begiven på vin, icke våldsam, icke sniken efter slem vinning.
For the bishop must be blameless, as the steward of God; not self-willed, not passionate, not fond of wine, not quarrelsome, not one who makes money by base means;
8 Han bör fastmer vara gästvänlig, nitälska för vad gott är, leva tuktigt, rättfärdigt, heligt och återhållsamt;
but hospitable, a lover of goodness, sober-minded, just, holy, temperate,
9 han bör hålla sig stadigt vid det fasta ordet, såsom han har fått lära det, så att han är mäktig både att förmana medelst den sunda läran och att vederlägga dem som säga emot.
holding fast the sure word as it is taught, that he may be able, by sound teaching, both to exhort and to convince the opposers.
10 Ty många finnas som icke vilja veta av någon myndighet, många som föra fåfängligt tal och bedraga människors sinnen; så göra i synnerhet de omskurna.
For there are many unruly and vain talkers and deceivers, especially those of the circumcision,
11 På sådana bör man tysta munnen, ty de förvilla hela hus genom att för slem vinnings skull förkunna otillbörliga läror.
whose mouths must be stopped: these subvert whole houses by teaching, for the sake of base gain, things which they ought not to teach.
12 En av dem, en profet av deras eget folk, har sagt: "Kreterna, lögnare jämt, äro odjur, glupska och lata."
One of themselves, a prophet of their own, has said: The Cretans are always liars, evil wild beasts, lazy gluttons.
13 Och det vittnesbördet är sant. Du skall därför strängt tillrättavisa dem, så att de bliva sunda i tron
This testimony is true; wherefore rebuke them severely, that they may be sound in the faith,
14 och icke akta på judiska fabler och vad som påbjudes av människor som vända sig från sanningen.
and not give heed to Jewish fables, and commandments of men that turn away from the truth.
15 Allt är rent för dem som äro rena; men för de orena och otrogna är intet rent, utan hos dem äro både förstånd och samvete orenade.
To the pure, all things are pure: but to the denied and unbelieving, nothing is pure; but their mind and their conscience are denied.
16 De säga sig känna Gud, men med sina gärningar förneka de det; ty de äro vederstyggliga och ohörsamma människor, odugliga till allt gott verk.
They profess that they know God, but in their works they deny him, being detestable and disobedient, and, as it respects every good work, rejected.

< Titusbrevet 1 >