Höga Visan 7
1 "Huru sköna äro icke dina fötter i sina skor, du ädla! Dina höfters rundning är såsom ett bröstspännes kupor, gjorda av en konstnärs händer.
As the chorus of “Mahanaim.” How beautiful were your feet with sandals, O daughter of Nadib. The turnings of your sides [are] as ornaments, Work of the hands of a craftsman.
2 Ditt sköte är en rundad skål, må vinet aldrig fattas däri. Din midja är en vetehög, omhägnad av liljor.
Your waist [is] a basin of roundness, It does not lack the mixture, Your body a heap of wheat, fenced with lilies,
3 Din barm är lik ett killingpar, tvillingar av en gasell.
Your two breasts as two young ones, twins of a roe,
4 Din hals liknar Elfenbenstornet, dina ögon dammarna i Hesbon, vid Bat-Rabbimsporten. Din näsa är såsom Libanonstornet, som skådar ut mot Damaskus.
Your neck as a tower of the ivory, Your eyes pools in Heshbon, near the Gate of Bath-Rabbim, Your face as a tower of Lebanon looking to Damascus,
5 Ditt huvud höjer sig såsom Karmel, och lockarna på ditt huvud hava purpurglans. En konung är fångad i deras snara." ----
Your head on you as Carmel, And the locks of your head as purple, The king is bound with the flowings!
6 "Huru skön och huru ljuv är du icke, du kärlek, så följd av lust!
How beautiful and how pleasant you have been, O love, in delights.
7 Ja, din växt är såsom ett palmträds, och din barm liknar fruktklasar.
This your stature has been like to a palm, And your breasts to clusters.
8 Jag tänker: I det palmträdet vill jag stiga upp, jag vill gripa tag i dess kvistar. Må din barm då vara mig såsom vinträdets klasar och doften av din andedräkt såsom äpplens doft
I said, “Let me go up on the palm, Let me lay hold on its boughs,” Indeed, let your breasts now be as clusters of the vine, And the fragrance of your face as citrons,
9 och din mun såsom ljuvaste vin!" "Ja, ett vin som lätt glider ned i min vän och fuktar de slumrandes läppar.
And your palate as the good wine—Flowing to my beloved in uprightness, Strengthening the lips of the aged!
10 Jag är min väns, och till mig står hans åtrå." ----
I [am] my beloved’s, and on me [is] his desire.
11 Kom, min vän; låt oss gå ut på landsbygden och stanna i byarna över natten.
Come, my beloved, we go forth to the field,
12 Bittida må vi gå till vingårdarna, för att se om vinträden hava slagit ut, om knopparna hava öppnat sig, om granatträden hava fått blommor. Där vill jag giva min kärlek åt dig.
We lodge in the villages, we go early to the vineyards, We see if the vine has flourished, The sweet smelling-flower has opened. The pomegranates have blossomed, There I give to you my loves;
13 Kärleksäpplena sprida sin doft, och vid våra dörrar finnas alla slags ädla frukter, både nya och gamla; åt dig, min vän, har jag förvarat dem.
The mandrakes have given fragrance, And at our openings all pleasant things, New, indeed, old, my beloved, I laid up for you!
