< Höga Visan 7 >

1 "Huru sköna äro icke dina fötter i sina skor, du ädla! Dina höfters rundning är såsom ett bröstspännes kupor, gjorda av en konstnärs händer.
Aw angraeng canu, na buen ih khokpanai hoiah kawkruk maw nam cuk! Na khoknawk loe ban tok sah kop kami mah sak ih atho kaom thlung baktiah oh.
2 Ditt sköte är en rundad skål, må vinet aldrig fattas däri. Din midja är en vetehög, omhägnad av liljor.
Na laelung loe aqai angbuet luet misurtui boengloeng baktiah oh moe, na kaeng loe lili pawk mah takui ih cangqui baktiah oh.
3 Din barm är lik ett killingpar, tvillingar av en gasell.
Na tahnunawk loe caa kangphae tasuk caa hnik baktiah oh.
4 Din hals liknar Elfenbenstornet, dina ögon dammarna i Hesbon, vid Bat-Rabbimsporten. Din näsa är såsom Libanonstornet, som skådar ut mot Damaskus.
Na tahnong loe tasaino hoiah sak ih imsang baktiah oh; na mik loe Bath Rabbim khongkha taeng ih, Heshbon tuili baktiah oh moe, na hnah loe Damaska bangah anghae Lebanon ih imsang hoiah anghmong.
5 Ditt huvud höjer sig såsom Karmel, och lockarna på ditt huvud hava purpurglans. En konung är fångad i deras snara." ----
Na lu loe Karmel mae baktiah oh moe, na sam loe amling hup; siangpahrang loe pakhui ih sam mah zaeng caeng boeh.
6 "Huru skön och huru ljuv är du icke, du kärlek, så följd av lust!
Aw tlangai, nang loe ka poek nawm hanah kawkruk maw krang na hoih moe, palung hanah na kap!
7 Ja, din växt är såsom ett palmträds, och din barm liknar fruktklasar.
Na somsanghaih loe ungsikung baktiah oh, na tahnunawk loe kangbom misurthaih baktiah oh.
8 Jag tänker: I det palmträdet vill jag stiga upp, jag vill gripa tag i dess kvistar. Må din barm då vara mig såsom vinträdets klasar och doften av din andedräkt såsom äpplens doft
Ungsikung pongah ka dawh tahang moe, tanghangnawk to ka khaeh han, tiah ka thuih; na tahnu loe kangbom misurthaih baktih, nang hah ih takhi loe hmuihoih epal thaih baktiah om nasoe;
9 och din mun såsom ljuvaste vin!" "Ja, ett vin som lätt glider ned i min vän och fuktar de slumrandes läppar.
na pakha loe ka tlangai hanah kahoih koek misurtui ah oh, misurtui loe ka tlangai khaeah long moe, amzaita hoiah ka-iip kaminawk ih pahni ah long pae.
10 Jag är min väns, och till mig står hans åtrå." ----
Kai loe ka tlangai hanah ni ka oh, anih koehhaih loe ka nuiah oh.
11 Kom, min vän; låt oss gå ut på landsbygden och stanna i byarna över natten.
Ka tlangai, angzo ah, taw ah caeh hoi si; avangnawk thungah qumhto om hoi si.
12 Bittida må vi gå till vingårdarna, för att se om vinträden hava slagit ut, om knopparna hava öppnat sig, om granatträden hava fått blommor. Där vill jag giva min kärlek åt dig.
Khawnthaw ah angthawk hoi si loe, misur takha ah caeh hoi si; misurkung tadok vai, apawk boeh vai, pomegranat thingthai kung doeh tadok tacawt boeh vai, tito khen hoi si! To ahmuen ah kang palunghaih kang paek han.
13 Kärleksäpplena sprida sin doft, och vid våra dörrar finnas alla slags ädla frukter, både nya och gamla; åt dig, min vän, har jag förvarat dem.
Mandrak thingkung hoiah hmuihoih to amsong, caak kahoih congca athaih kangquem hoi kangtha to tlangai nang hanah, kaimacae ih khongkha taengah kang suek pae.

< Höga Visan 7 >