Höga Visan 6
1 "Vart har han då gått, din vän, du skönaste bland kvinnor? Vart har din vän tagit vägen? Låt oss hjälpa dig att söka honom."
Aw nongpatanawk boih thungah kranghoih koek nang, na tlangai loe naah maw caeh ving boeh? Anih to kang pakrong pae o thai hanah, na tlangai loe nabangah maw loklam amkhraeng ving boeh?
2 "Min vän har gått ned till sin lustgård, till sina välluktrika blomstersängar, för att låta sin hjord beta i lustgårdarna och för att plocka liljor.
Ka tlangai loe hmuihoih iihkhun ohhaih ahmuen ah, takha thungah tuu to toep moe, lili pawknawk tamuet hanah, angmah ih takha thungah caeh tathuk boeh.
3 Jag är min väns, och min vän är min, där han för sin hjord i bet ibland liljor.
Kai loe ka tlangai ih ni, ka tlangai doeh kai ih ni; anih loe lili pawknawk salakah tuu to pacah.
4 Du är skön såsom Tirsa, min älskade, ljuvlig såsom Jerusalem, överväldigande såsom en härskara.
Aw ka tlangai, nang loe Tirzah baktiah, krang na hoih, Jerusalem baktiah palung han akap moe, thacak pazawkhaih kahni sin misatuh kami ih mikhmai baktiah zitthoh.
5 Vänd bort ifrån mig dina ögon, ty de hava underkuvat mig. Ditt hår är likt en hjord av getter som strömma nedför Gilead.
Kai khae hoiah na mik to paqoi ving ah, nihcae mah kai ang pazawk o boeh; na sam loe Gilead mae nui ih maeh baktiah oh.
6 Dina tänder likna en hjord av tackor, nyss uppkomna ur badet, allasammans med tvillingar, ofruktsam är ingen ibland dem.
Na haanawk loe tui amhluk pacoengah angzo, caa kak maeto doeh om ai, caa hnetto kasah boih tuu baktiah oh.
7 Lik ett brustet granatäpple är din kind, där den skymtar genom din slöja. ----
Na lupataeh taeng ih naalaking loe pomegranat buhmaeh thingthai ahap baktiah oh.
8 Sextio äro drottningarna, och åttio bihustrurna, och tärnorna en otalig skara.
Siangpahrang loe zu qui tarukto, zula qui tazetto pacoengah, tangla cuem kroeklaek ai tawn cadoeh!
9 Men en enda är hon, min duva, min fromma, hon, sin moders endaste, hon, sin fostrarinnas utkorade. När jungfrur se henne, prisa de henne säll, drottningar och bihustrur höja hennes lov. ----
Kai ih pahuu, maeto khue ka tawnh ih coek koi om ai kami, nang loe amno mah maeto khue tawnh ih kami, nang cunkung mah palung koek ih canu ah na oh. Tanglanawk mah nang ang hnuk o naah, tahamhoihaih kami, tiah ang kawk o; ue, siangpahrang zunawk hoi zulanawk mah doeh nang to ang pakoeh o.
10 Vem är hon som där blickar fram lik en morgonrodnad, skön såsom månen, strålande såsom solen, överväldigande såsom en härskara?
Khrah baktih kamdueng, ni baktiah ka-aang, thacak pazawkhaih kahni sin misatuh kami baktiah zitthoh moe, akhawnbang khodai baktiah aang kami loe mi aa?
11 Till valnötslunden gick jag ned, för att glädja mig åt grönskan i dalen, för att se om vinträden hade slagit ut, om granatträden hade fått blommor.
Kai loe azawn ih thingthainawk to khet hanah, misurkung tadok tacawt boeh maw, pomegranat buhmaeh kung tadok tacawt boeh maw, tiah khet hanah, takha thungah ka caeh tathuk.
12 Oförtänkt satte mig då min kärlek upp på mitt furstefolks vagnar.
To kawng to ka panoek ai naah, ka hinghaih mah, Amminadib ih hrang lakoknawk baktiah ang sak.
13 "Vänd om, vänd om, du brud från Sulem, vänd om, vänd om, så att vi få se på dig." "Vad finnen I att se hos bruden från Sulem, där hon rör sig såsom i vapendans?"
Aw Shulam kami, amlaem let ah, amlaem let ah; nang kang danh o thai hanah, amlaem let ah, amlaem let ah. Tangla ih lok Tipongah misatuh kami abu kamkhueng hnetto ohhaih ahmuen ah hnawhaih khet baktih toengah, Shulam kami to na khet o han loe?
