Höga Visan 2
1 "Jag är ett ringa blomster i Saron, en lilja i dalen."
I am the flower of the field, and the lily of the valleys.
2 "Ja, såsom en lilja bland törnen, så är min älskade bland jungfrur."
As the lily among thorns, so is my love among the daughters.
3 "Såsom ett äppelträd bland vildmarkens träd, så är min vän bland ynglingar; ljuvligt är mig att sitta i dess skugga, och söt är dess frukt för min mun.
As the apple tree among the trees of the woods, so is my beloved among the sons. I sat down under his shadow, whom I desired: and his fruit was sweet to my palate.
4 I vinsalen har han fört mig in, och kärleken är hans baner över mig.
He brought me into the cellar of wine, he set in order charity in me.
5 Vederkvicken mig med druvkakor, styrken mig med äpplen; ty jag är sjuk av kärlek." ----
Stay me up with flowers, compass me about with apples: because I languish with love.
6 Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, och hans högra omfamnar mig.
His left hand is under my head, and his right hand shall embrace me.
7 Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar, vid gaseller och hindar på marken: Oroen icke kärleken, stören den icke, förrän den själv så vill. ----
I adjure you, O ye daughters of Jerusalem, by the roes, and the harts of the, fields, that you stir not up, nor make the beloved to awake, till she please.
8 Hör, där är min vän! Ja, där kommer han, springande över bergen, hoppande fram på höjderna.
The voice of my beloved, behold he cometh leaping upon the mountains, skipping over the hills.
9 Lik en gasell är min vän eller lik en ung hjort. Se, nu står han där bakom vår vägg, han blickar in genom fönstret, han skådar genom gallret.
My beloved is like a roe, or a young hart. Behold he standeth behind our wall, looking through the windows, looking through the lattices.
10 Min vän begynner tala, han säger till mig: "Stå upp, min älskade, du min sköna, och kom hitut.
Behold my beloved speaketh to me: Arise, make haste, my love, my dove, my beautiful one, and come.
11 Ty se, vintern är förbi, regntiden är förliden och har gått sin kos.
For winter is now past, the rain is over and gone.
12 Blommorna visa sig på marken, tiden har kommit, då vinträden skäras, och turturduvan låter höra sin röst i vårt land.
The flowers have appeared in our land, the time of pruning is come: the voice of the turtle is heard in our land:
13 Fikonträdets frukter begynna att mogna, vinträden stå redan i blom, de sprida sin doft. Stå upp, min älskade, min sköna, och kom hitut.
The fig tree hath put forth her green figs: the vines in flower yield their sweet smell. Arise, my love, my beautiful one, and come:
14 Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så täckt." ----
My dove in the clefts of the rock, in the hollow places of the wall, shew me thy face, let thy voice sound in my ears: for thy voice is sweet, and thy face comely.
15 Fången rävarna åt oss, de små rävarna, vingårdarnas fördärvare, nu då våra vingårdar stå i blom. ----
Catch us the little foxes that destroy the vines: for our vineyard hath flourished.
16 Min vän är min, och jag är hans, där han för sin hjord i bet ibland liljor.
My beloved to me, and I to him who feedeth among the lilies,
17 Till dess morgonvinden blåser och skuggorna fly, må du ströva omkring, lik en gasell, min vän, eller lik en ung hjort, på de kassiadoftande bergen.
Till the day break, and the shadows retire. Return: be like, my beloved, to a roe, or to a young hart upon the mountains of Bether.
