< Höga Visan 1 >
1 Sångernas sång av Salomo.
2 Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
Let him kisse me with the kisses of his mouth: for thy loue is better then wine.
3 Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
Because of the sauour of thy good ointments thy name is as an ointment powred out: therefore the virgins loue thee.
4 Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär. ----
Drawe me: we will runne after thee: the King hath brought me into his chabers: we will reioyce and be glad in thee: we will remember thy loue more then wine: the righteous do loue thee.
5 Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
I am blacke, O daughters of Ierusalem, but comely, as the tentes of Kedar, and as the curtaines of Salomon.
6 Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
Regard ye me not because I am blacke: for the sunne hath looked vpon mee. The sonnes of my mother were angry against mee: they made me the keeper of ye vines: but I kept not mine owne vine.
7 "Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar."
Shewe me, O thou, whome my soule loueth, where thou feedest, where thou liest at noone: for why should I be as she that turneth aside to the flockes of thy companions?
8 "Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält." ----
If thou knowe not, O thou the fairest among women, get thee foorth by the steps of the flocke, and feede thy kiddes by the tents of the shepheards.
9 "Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
I haue compared thee, O my loue, to the troupe of horses in the charets of Pharaoh.
10 Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
Thy cheekes are comely with rowes of stones, and thy necke with chaines.
11 Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på."
We will make thee borders of golde with studdes of siluer.
12 "Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
Whiles the King was at his repast, my spikenard gaue the smelll thereof.
13 Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
My welbeloued is as a bundle of myrrhe vnto me: he shall lie betweene my breasts.
14 Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar."
My welbeloued is as a cluster of camphire vnto me in the vines of Engedi.
15 "Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor."
My loue, beholde, thou art faire: beholde, thou art faire: thine eyes are like the doues.
16 "Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
My welbeloued, beholde, thou art faire and pleasant: also our bed is greene:
17 Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel."
The beames of our house are cedars, our rafters are of firre.