< Romarbrevet 1 >

1 Paulus, Jesu Kristi tjänare, kallad till apostel, avskild till att förkunna Guds evangelium,
Christta Jisugi manai, pakhonchatpa ama oina koubiraba amadi Tengban Mapugi Aphaba Paogidamak khaidokpiraba Paul-dagini.
2 vilket Gud redan förut genom sina profeter hade i heliga skrifter utlovat,
Mapugi Senglaba Puyada ikhrabagumna, Aphaba Pao adudi Tengban Mapugi wa phongdokpa maichousingbu sijinnabiduna kuirabagi mamangda Tengban Mapuna wasakpikhraba aduni.
3 evangelium om hans Son, vilken såsom människa i köttet är född av Davids säd
Masi Ibungo mahakki Machanupa, eikhoigi Mapu Ibungo Jisu Christtagi maramdani: mioiba ama oina Ibungo mahak David-ki sageida pokpani,
4 och såsom helig andevarelse är med kraft bevisad vara Guds Son, allt ifrån uppståndelsen från de döda, ja, evangelium om Jesus Kristus, vår Herre,
aduga Tengban Mapugi oiba asengba ama oina, asibadagi Ibungobu hinggat-hanbiduna Tengban Mapugi Machanupani haiba adu achouba panggalga loinana utpire.
5 genom vilken vi hava fått nåd och apostlaämbete för att, hans namn till ära, upprätta trons lydnad bland alla hednafolk,
Phurup pumnamakki misingbu thajabada amadi haiba inbada chingbinabagidamak, Ibungo mahakki mapanna amadi mahakki minggi maramgidamak eihakpu pakhonchatpa ama oibagi thoujal adu Tengban Mapuna pibire.
6 bland vilka jämväl I ären, I som ären kallade och Jesu Kristi egna --
Tengban Mapuna Jisu Christtagi oinaba koubirabasing adugi manungda Rome-da leiba nakhoisu yaoribani.
7 jag, Paulus, hälsar alla Guds älskade som bo i Rom, dem som äro kallade och heliga. Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
Tengban Mapuna nungsiba amasung Ibungo mahakmakki mising oinanaba koubiraba Rome-da leiba nakhoi pumnamakta: Eikhoigi Ipa Ibungo Tengban Mapu amasung Mapu Ibungo Jisu Christtana thoujal amasung ingthaba nakhoida pibiba oisanu.
8 Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för eder alla, därför att man i hela världen talar om eder tro.
Ahanbamaktada, nakhoi pumnamakkidamak eina Jisu Christtagi mapanna eigi Tengban Mapu Ibungobu thagatchei, maramdi taibangpan sinbathungna nakhoigi thajaba adugi maramda ngangnari.
9 Ty Gud, som jag i min ande tjänar såsom förkunnare av evangelium om hans Son, han är mitt vittne, han vet huru oavlåtligt jag tänker på eder
Eina haijaba matam khudingmakta nakhoibu eina ningsing-i haibasi Ibungo mahakki Machanupagi Aphaba Pao adubu eigi thamoi apumbaga loinana sandoktuna thougal toujariba Tengban Mapu mahakna sakhini.
10 och i mina böner alltid beder att jag dock nu omsider må få ett gynnsamt tillfälle att komma till eder, om Gud så vill.
Aduga akonbada, Tengban Mapugi aningbagi matung inna eihak nakhoigi naphamda lakpa yanaba lambi hangdokpinabagidamak eina Tengban Mapugi maphamda nijari.
11 Ty jag längtar efter att se eder, för att jag må kunna meddela eder någon andlig nådegåva till att styrka eder;
Maramdi nakhoi panggal kanba oinaba thawaigi oiba khudol khara eina nakhoida pinanaba nakhoibu yamna uning-i,
12 jag menar: för att jag i eder krets må tillsammans med eder få hämta hugnad ur vår gemensamma tro, eder och min.
madudi eikhoi amaga amagagi thajabana eikhoi amaga amagabu thougatminnanabani.
13 Jag vill säga eder, mina bröder, att jag ofta har haft i sinnet att komma till eder, för att också bland eder få skörda någon frukt, såsom bland övriga hednafolk; dock har jag allt hittills blivit hindrad.
Ichil-inaosa, nakhoigi naphamda eihak laknaba toina thourang tou-i, adubu houjik phaoba palhanduna leire haiba asi eina nakhoida khanghanning-i. Eina atoppa Jihudi nattaba phurupsinggi maraktagi Christtagi tung inbasing phangbagumna nakhoigi naraktagisu phangba eina pammi.
14 Både mot greker och mot andra folk, både mot visa och mot ovisa har jag förpliktelser.
Chaokhatpasingdasu, chaokhattabasingdasu, asingbasingdasu apangbasingdasu, eidi mi pumnamakta laman tollabani.
15 Därför är jag villig att förkunna evangelium också för eder som bon i Rom.
Maram aduna Rome-da leiba nakhoidasu Aphaba Pao asi sandokningbagi yamna khourangjaba adu eingonda lei.
16 Ty jag blyges icke för evangelium; ty det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, först och främst för juden, så ock för greken.
Maram aduna eina aphaba paogi maramda ikaiba leijade maramdi madu thajaba mi khudingna aran-khubham phangnaba Tengban Mapugi panggalni; ahanbada Jihudisinggi, aduga Jihudi nattaba phurupsinggisuni.
17 Rättfärdighet från Gud uppenbaras nämligen däri, av tro till tro; så är ock skrivet: "Den rättfärdige skall leva av tro."
Maramdi aphaba paoda Tengban Mapugi achumba chatpa adu phongdok-i haibadi achumba chatpa asi houbadagi loiba phaoba thajabagi mapanna oibani. Mapugi puyada asumna ibagumbani, “Achumba chatpana thajabagi mapanna hinggani.”
18 Ty Guds vrede uppenbarar sig från himmelen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycka sanningen.
Achumbabu makhoigi phattabana namthaba Tengban Mapu ningdaba amadi phattaba misinggi mathakta Tengban Mapugi asaoba adu swargadagi phongdok-i,
19 Vad man kan känna om Gud är nämligen uppenbart bland dem; Gud har ju uppenbarat det för dem.
Tengban Mapugi maramda khangba yaba adu makhoida irai laina khanghanbire maramdi Tengban Mapu masamakna irai laihinbire.
20 Ty hans osynliga väsen, hans eviga makt och gudomshärlighet hava ända ifrån världens skapelse varit synliga, i det att de kunna förstås genom hans verk. Så äro de då utan ursäkt. (aïdios g126)
Maramdi taibangpan asi semba matamdagi houna uba ngamdaba Ibungo mahakki magunsing haibadi Ibungo mahakki lomba naidaba panggal amadi Tengban Mapugi oiba magun adu Tengban Mapuna sembikhrabasing adudagi mayek sengna ujei amadi khangba ngammi, maram asina makhoigi ngakpipham leite. (aïdios g126)
21 Ty fastän de hade lärt känna Gud, prisade och tackade de honom dock icke såsom Gud, utan förföllo till fåfängliga tankar; och så blevo deras oförståndiga hjärtan förmörkade.
Makhoina Tengban Mapubu khanglabasu, makhoina Ibungobu Tengban Mapu oibagi matik mangal adu pide, aduga thagatpasu toude, adubu makhoigi wakhal makheisu aremba oirakle amasung makhoigi apangba thamoi adu mamsille.
22 När de berömde sig av att vara visa, blevo de dårar
Makhoi asingbani haina makhoina haijarabasu makhoi apangbasing oire,
23 och bytte bort den oförgänglige Gudens härlighet mot beläten, som voro avbilder av förgängliga människor, ja ock av fåglar och fyrfotadjur och krälande djur.
aduga makhoina siba naidaba Tengban Mapubu khurumjabagi mahutta siba naiba mioiba amadi uchek wayasing, sa ngasing amadi mapukna sittuna chatpasingga manna semlaba murtisingda khurumle.
24 Därför prisgav Gud dem i deras hjärtans begärelser åt orenhet, så att de med varandra skändade sina kroppar.
Maram aduna Tengban Mapuna makhoibu makhoigi thamoigi papki apamba thabaksing adu tounanaba thadokle, makhoina makhoi amaga amaga achoppa thabaksing touminnare.
25 De hade ju bytt bort Guds sanning mot lögn och tagit sig för att dyrka och tjäna det skapade framför Skaparen, honom som är högtlovad i evighet, amen. (aiōn g165)
Makhoina Tengban Mapugi achumba adubu minambaga onthoknare aduga matam pumnamakta thagatkadaba Sembiba Mapubu khurumjabagi mahutta Tengban Mapuna sembikhraba khutsemsingda makhoina khurumduna thougal toure. Amen. (aiōn g165)
26 Fördenskull gav Gud dem till pris åt skamliga lustar: deras kvinnor utbytte det naturliga umgänget mot ett onaturligt;
Maram asigidamak Tengban Mapuna makhoibu hakchanggi achoppa apamba aduda pithokle. Makhoigi nupisingna phaoba nupi oibina mahousagi oiba nupaga yumbanbagi oiba nupaga mari thamba adu thadoktuna mahousagi oidaba matouda onthokle.
27 sammalunda övergåvo ock männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man. Så fingo de på sig själva uppbära sin villas tillbörliga lön.
Matou adugumna nupasingnasu nupisingga mahousagi oiba yumbanbagi mari thamba adu thadokle, aduga amana amagi maphamda makhoigi apamba aduna meigumna chakle. Nupasingna makhoi amaga amaga achoppa thabak touminnare aduna maram oiduna makhoina touba aranba adugi phangpham thokpa cheirak adu phangle.
28 Och eftersom de icke hade aktat det något värt att taga vara på sin kunskap om Gud, gav Gud dem till pris åt ett ovärdigt sinnelag, till att bedriva otillbörliga ting.
Tengban Mapugi maramda khangba adu makoina makhoigi pukningda thammu haiba yadaba maramna Ibungona makhoibu lamchat mot-hanba wakhalda pithokle, maram aduna makhoina touroidaba adu tou-i.
29 Så hava de blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet, elakhet; de äro fulla av avund, mordlust, trätlystnad, svek, vrångsinthet;
Makhoi makhal kayagi phattaba, mangnaba machak, karaamba amadi lamchat mangthabana thalli; makhoi kallakpa, mi hatpa, khatnaba, minamba amadi yengthibana thalli. Makhoina miwa ngangnei
30 de äro örontasslare, förtalare, styggelser för Gud, våldsverkare, övermodiga, stortaliga, illfundiga, olydiga mot sina föräldrar,
amadi amaga amagagi mathakta phattaba ngang-i; makhoina Tengban Mapubu tukkachei, lamket-lamhaiba oi, napan tou-i amadi chaothok-i; phattaba thabak tounaba ahenba lambi thibagi wakhal tou-i; mama mapana haiba inde;
31 oförståndiga, trolösa, utan kärlek till sina egna, utan barmhärtighet mot andra.
makhoi wakhal tade, wasak ngakte, nungsiba leite amasung chanbiheite.
32 Och fastän de väl veta vad Gud har stadgat såsom rätt, att nämligen de som handla så förtjäna döden, är det dem icke nog att själva så göra, de giva ock sitt bifall åt andra som handla likaså.
Asigumba thabak toubasing adu siba matik chai haiba Tengban Mapugi achumba wayel adu makhoina khang-i. Adubu hairiba pumnamak asi makhoina touduna leibata nattaduna asigumba touba mising adubusu makhoina ayaba pi.

< Romarbrevet 1 >