Romarbrevet 9
1 Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger icke -- därom bär mitt samvete mig vittnesbörd i den helige Ande --
Nilongela kweli nkati Kirisitu. Nilingela lii uboso, na dhamiri yango hushudia pamo na nee nkati Roho Mtakatifu,
2 när jag säger att jag har stor bedrövelse och oavlåtligt kval i mitt hjärta.
Kuwa kwina huzuni ngolo na minya kwangekotoka nkati ya mwoyo wango.
3 Ja, jag skulle önska att jag själv vore förbannad och bortkastad från Kristus, om detta kunde gagna mina bröder, mina fränder efter köttet.
Mbeletamaniya nenga na mwene laaniwa na benge lwa ekutalu na Kirisitu kwasababu ya alongo bango, balo baubile nabo pamope kwa payiga.
4 De äro ju israeliter, dem tillhöra barnaskapet och härligheten och förbunden och lagstiftningen och tempeltjänsten och löftena.
Bembe ni Baisraeli. Baba bi na ali ya pangika bana, wa utukufu wa malagano, na sawadi ya seliya, kunnoba Nnongo, na ahadi.
5 Dem tillhöra ock fäderna, och från dem är Kristus kommen efter köttet, han som är över allting, Gud, högtlovad i evighet, amen. (aiōn g165)
Bembe bati longolwa bembe Kirisitu ati icha kwa heshima kuwala mwili goo-na jwembe ni Nnongo wa yoti. na jwembe alumbilwe bila yomoka. Amina. (aiōn g165)
6 Detta säger jag icke som om Guds löftesord skulle hava blivit om intet. Ty "Israel", det är icke detsamma som alla de som härstamma från Israel.
Lakini si ahadi ya Nnongo itishindwa timya. Mana sio kila mundu jwabile Israel ga Mwisrael halisi.
7 Ej heller äro de alla "barn", därför att de äro Abrahams säd. Nej, det heter: "Genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig."
Lili hata kibelekwi wa Abraham ni baba bake halisi. Ila, “pitya kwa Isaka lukolo walowa kemelwa.”
8 Detta vill säga: Icke de äro Guds barn, som äro barn efter köttet, men de som äro barn efter löftet, de räknas för säd.
Ibi nyanya, bana ba yega si bana ba Nnongo. ila bana ba twahadi babonekana ba kati lukolo.
9 Ty ett löftesord var det ordet: "Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara hava en son."
Mana ale ga likowe lya ahadi: Muda wa majira go nalowa icha, na Sara apeyelwa mwana.”
10 Än mer: så skedde ock, när Rebecka genom en och samme man, nämligen vår fader Isak, blev moder till sina barn.
Ngaale bai, lakini baada ya Rebeka jingya ndumbo kwa mundu jumo, Isaka tate bitu-
11 Ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt -- för att Guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar --
“Kwamba bana babi bado bana belekwa kwoko na aina panga lili lyolyote linanoga aulibaya, lenga likusudi lya Nnongo lengana na chawa liyeme, wala kwa makowe lili.
12 det ordet: "Den äldre skall tjäna den yngre."
Ila kwasababu gayule jwa kemilwe. Jabaite, “Nkolo atumikia nnuna.”
13 Så är ock skrivet: "Jakob älskade jag, men Esau hatade jag."
Kati mwaiandikilwe: “Yakobo nampendike Ila Esau nimpendikwo.”
14 Vad skola vi då säga? Kan väl orättfärdighet finnas hos Gud? Bort det!
Bai lelo tukoyekwa? Je kwinaiba kwa Nnongo? Ata.
15 Han säger ju till Moses: "Jag skall vara barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig emot, och jag skall förbarma mig över den jag vill förbarma mig över."
Mana alongei na Musa, “naba na samaha kwa jolo jwa nasamya, naba na uruma kwa jolo jwa namulumiya”.
16 Alltså beror det icke på någon människas vilja eller strävan, utan på Guds barmhärtighet.
Kwa-nyo, sio kwasababu ya jwembe jwa pala, sio kwasababu ya jwembe jwa tila, lakini kwa mwanza Nnongo, ngabi uruma
17 Ty skriften säger till Farao: "Just därtill har jag låtit dig uppstå, att jag skall visa min makt på dig, och att mitt namn skall varda förkunnat på hela jorden."
Mana maandiko longela kwa Farao, “likusudi-lee malum natikundobeya, lengo nikulaye ngupu yango kasako, lenga Lina lyango balitangaze panepa wote”.
18 Alltså är han barmhärtig mot vem han vill, och vem han vill förhärdar han.
Nganyo bai, Nnongo abi na uruma kwo jwojwote jwa mpendile, na jwapala kupenda, humpanga kuwa kiburi.
19 Nu torde du säga till mig: "Vad har han då att förebrå oss? Kan väl någon stå emot hans vilja?"
Mwiso wabaya kasango, “mwanja namani bado kalibona likosa? jwaa'ko jwabile sawasawa na mwapendi jwembe?
20 O människa, vem är då du, som vill träta med Gud? Icke skall verket säga till sin mästare: "Varför gjorde du mig så?"
Chachongo chake, mundu wenga wauyangwa kina chogo cha Nnongo? Kwanda wezekana cha kiukulikwe, longela kwa jwa mwikwile, mwanza namani uniukwi nyoo?”
21 Har icke krukmakaren den makten över leret, att han av samma lerklump kan göra ett kärl till hedersamt bruk, ett annat till mindre hedersamt?
Tutangite kwa jwa ukwa aina haki kwa kitope lengeneza kikowe kwa mwa tumizi gapendi mwene.
22 Men om nu Gud, när han ville visa sin vrede och uppenbara sin makt, likväl i stor långmodighet hade fördrag med "vredens kärl", som voro färdiga till fördärv, vad har du då att säga?
Buli Nnongo, jwabi tayali jwo laya ukali wake napanga ngupu yake tanganikwa, atistaili kwa pumiliya wa lengana yombo yaibelikwe kwa kwitiniya?
23 Och om han gjorde detta för att tillika få uppenbara sin härlighets rikedom på "barmhärtighetens kärl", som han förut hade berett till härlighet?
buli mana waipangite yananchima lenga wilaye yananchima kwa utukufu wake juu ya yombo ya uruma ya yomwile kibika kwaajili ya utukufu?
24 Och till att vara sådana har han ock kallat oss, icke allenast dem som äro av judisk börd, utan jämväl dem som äro av hednisk.
buli mene apangite nakanchime na twenga twatukemite, siyo buka kwa ayahudi bai, ila buka na amataifa?
25 Så säger han ock hos Oseas: "Det folk som icke var mitt folk, det skall jag kalla 'mitt folk', och henne som jag icke älskade skall jag kalla 'min älskade'.
Kat mwabaite Hosea: nalowa kwakema bandu bango baba bile lii bandu bango, na jwaa nipendile jwa abile adui jwango.
26 Och det skall ske att på den ort där det sades till dem: 'I ären icke mitt folk', där skola de kallas 'den levande Gudens barn'."
Nayalowa ba palo pababaite kasabe, mwenga mwabangu bango kwa hopo bolowa ukemelwa mwabana ba Nnongo.
27 Men Esaias utropar om Israel: "Om än Israels barn vore till antalet såsom sanden i havet, så skall dock allenast en kvarleva bliva frälst.
Isaya andalela juu ya Israel “Kati isabu ya bana ba Israel ipeleke ba kati mwangi ya kubali, yalowaba kati linena babaokolewa.
28 Ty dom skall Herren hålla på jorden, en slutdom, som avgör saken med hast."
Mana Nngwana alowa kulipotwa likewe lyake kwa nnema, mapena na kwatulia.
29 Och det är såsom redan Esaias har sagt: "Om Herren Sebaot icke hade lämnat en avkomma kvar åt oss, då vore vi såsom Sodom, vi vore Gomorra lika."
Maana kati Isaya alongei hapo zamani panga Nngwana wa majeshi atuleki kwako lukolo kwaajili yitu, tulwe panga kati Sodoma na Gomola.
30 Vad skola vi då säga? Jo, att hedningarna, som icke foro efter rättfärdighet, hava vunnit rättfärdighet, nämligen den rättfärdighet som kommer av tro,
Tukoya lwaku oti, bandu ba mataifa bababkotwike pala haki, pabapatike haki, haki kwaaminiya.
31 under det att Israel, som for efter en rättfärdighetslag, icke har kommit till någon sådan lag.
Lakini Israel jwa ipalae seliya ya haki, haipatike kwa.
32 Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen,
mwanja namani? sababu baibalikwe kwa kwa imani, ila kwo tenda, bati kwikobola muliwe.
33 såsom det är skrivet: "Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa som skall bliva dem till fall; men den som tror på den skall icke komma på skam."
Kati mwaiandikiwe “lollekeya, niligonjike liwe liwe la kwikobala, lya sayuni na mwamba wa kosea jwembe jwa aminiya muhe hapata kwa oni”.
