Romarbrevet 9
1 Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger icke -- därom bär mitt samvete mig vittnesbörd i den helige Ande --
Enaika echimali mu Kristo. Nitakwaika lulimi, no mutima gwani ogumbambalila amwi nanye mu Mwoyo Mwelu,
2 när jag säger att jag har stor bedrövelse och oavlåtligt kval i mitt hjärta.
ati bhulio obhusulumbae bwafu no bhunyoke bhunu bhutakuwamo mu Mwoyo gwani.
3 Ja, jag skulle önska att jag själv vore förbannad och bortkastad från Kristus, om detta kunde gagna mina bröder, mina fränder efter köttet.
Ati anye nakendele omwene nifumilisibhwe no kutaganywa koleleki nibhe kula na Kristo ingulu ya bhaili bhanu, bhaliya abho luganda lwani mu mubhili.
4 De äro ju israeliter, dem tillhöra barnaskapet och härligheten och förbunden och lagstiftningen och tempeltjänsten och löftena.
Bhenene ni Bhaisraeli. bhanu bhali no kukoleka bhana, bha likusho lya malagano, ne bhiyanwa bhye bhilagilo, okumulamya Nyamuanga ne emilago.
5 Dem tillhöra ock fäderna, och från dem är Kristus kommen efter köttet, han som är över allting, Gud, högtlovad i evighet, amen. (aiōn g165)
Bhenene ni bhanu bhanu bhatangatile bhanu Kristo ejile mu chibhalo no kufwala omubhili gunu- gunu omwene ni Nyamuanga wa bhona. Mwene asimwe kajanende. Amina. (aiōn g165)
6 Detta säger jag icke som om Guds löftesord skulle hava blivit om intet. Ty "Israel", det är icke detsamma som alla de som härstamma från Israel.
Mbe nawe atali ati emilago ja Nyamuanga jasingilwe okukumila. Kulwo kubha atali ati bhuli munu unu ali Israeli ni Mwiisraeli koto.
7 Ej heller äro de alla "barn", därför att de äro Abrahams säd. Nej, det heter: "Genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig."
Atali nolwo mu lwibhulo lwa Abrahamu ati ni bhana bhae koto. Mbe nawe, “ni kulabha ku lwibhulo lwa Isaka wae olubhilikilwa.”
8 Detta vill säga: Icke de äro Guds barn, som äro barn efter köttet, men de som äro barn efter löftet, de räknas för säd.
Jinu na ati, abhana bho mubhili bhatali bhana bha Nyamuanga. Mbe nawe abhana bho mulago abhalolelelwa kuti ni lwibhulo.
9 Ty ett löftesord var det ordet: "Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara hava en son."
Kulwo kubha gunu nigwo omusango gwo mulago: “Mu mwanya kuti gunu enija, na Sara kajo kuyanwa omwana.”
10 Än mer: så skedde ock, när Rebecka genom en och samme man, nämligen vår fader Isak, blev moder till sina barn.
Litali linu-ela, nawe okumala Rebheka nabhona inda ku munu umwi, Isaka Lata weswe-
11 Ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt -- för att Guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar --
ati abhana bhaliga bhachali lwibhulo na aliga achali kukola musango gwona gwona gunu guli mukonde amwi mubhibhi, koleleki ati okwenda kwa Nyamuanga okulubhana no bhusosi limelegulu, nolwo atali kulwe bhikolwa, mbe nawe ni kwa insonga ya uliya unu kabhilikila.
12 det ordet: "Den äldre skall tjäna den yngre."
Jaikilwe ku mwene, “Omukulu alimukolela omutoto.”
13 Så är ock skrivet: "Jakob älskade jag, men Esau hatade jag."
Lwa kutyo jeishe nijandikwa: “Yakobho namwendele, mbe nawe Esau namubhiililiywe.”
14 Vad skola vi då säga? Kan väl orättfärdighet finnas hos Gud? Bort det!
Mbe lindi chije chaikeki? Angu bhulio obhunyamuke ku Nyamuanga? Uli nakatyali.
15 Han säger ju till Moses: "Jag skall vara barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig emot, och jag skall förbarma mig över den jag vill förbarma mig över."
Kulwo kubha kaika ku. Musa, “Enibha ne chigongo kuyo unu enifwilwa chigongo, na enibha no bhusasisi. kuyo enisasila.”
16 Alltså beror det icke på någon människas vilja eller strävan, utan på Guds barmhärtighet.
Kulwejo woli, atali kunsonga yo mwene unu Kenda, nolwo atali kunsonga yo mwene unu kabhilima, mbe nawe kunsonga ya Nyamuanga unu kelesha echigongo
17 Ty skriften säger till Farao: "Just därtill har jag låtit dig uppstå, att jag skall visa min makt på dig, och att mitt namn skall varda förkunnat på hela jorden."
Kulwo kubha amaandiko agaika ku Farao, “ku nsonga inu abhwelu nakwauye, koleleki ati neleshe amanaga gani kwae, kunsonga ati lisina lyani likumusibhwe mu chalo chona.”
18 Alltså är han barmhärtig mot vem han vill, och vem han vill förhärdar han.
Kwibhyo woli, Nyamuanga kabhaga ane chigongo ku wona wona unu Kenda, na ku unu kamwenda, kamukola kubha mutamu-tamu.
19 Nu torde du säga till mig: "Vad har han då att förebrå oss? Kan väl någon stå emot hans vilja?"
Okumala oujo okwaika kwanye, “Kulwaki uchali niwelesha obhunyamuke? Ni uya unu eile okwikomesha mu kwenda kwae?”
20 O människa, vem är då du, som vill träta med Gud? Icke skall verket säga till sin mästare: "Varför gjorde du mig så?"
Mu bhutasikene bhwae, omwana munu, awe nawega unu ousubhya mu bhutasikene na Nyamuanga? Bhulio obhutulikano bhwona bhwona mu chinu chinu chimogelwe okwaika ku mumogi, “Kulwaki wankolele kutya anye?”
21 Har icke krukmakaren den makten över leret, att han av samma lerklump kan göra ett kärl till hedersamt bruk, ett annat till mindre hedersamt?
Angu omumogi one kabhaga ne chimali ingulu ya limoga okukolwa echinu kwo kuchikolela okulubhana na litole lilya lilya, ne chinu chinu kwo kuchikolela bhuli lusiku?
22 Men om nu Gud, när han ville visa sin vrede och uppenbara sin makt, likväl i stor långmodighet hade fördrag med "vredens kärl", som voro färdiga till fördärv, vad har du då att säga?
Kutiki alabha Nyamuanga, unu ali mu bhwangu bhwo kwelesha lisungu lyae no kukola amanaga gae gamenyekane, ekomesishe kwo kwigumilisha kutyo bhiile ku bhinu bhya lisungu kubhinu bhaliga bhilabhile kwo kusimagisha?
23 Och om han gjorde detta för att tillika få uppenbara sin härlighets rikedom på "barmhärtighetens kärl", som han förut hade berett till härlighet?
Kutiki alabha akolele kutya koleleki ati eleshe obhwafu bhwa likusho lyae ingulu ye bhinu bhye chigongo, lwa kutyo aliya elabhile ingulu ya likusho?
24 Och till att vara sådana har han ock kallat oss, icke allenast dem som äro av judisk börd, utan jämväl dem som äro av hednisk.
Kutiki alabha akolele gunu one kweswe, unu one achibhilikie, atali ati okusoka mu Bhayaudi, nawe one okusoka ku bhanu bha Maanga?
25 Så säger han ock hos Oseas: "Det folk som icke var mitt folk, det skall jag kalla 'mitt folk', och henne som jag icke älskade skall jag kalla 'min älskade'.
Lwakutyo Kaila one mu Hosea: “Enibhabhilikila abhanu bhani bhanu bhaliga bhatali bhanu bhani, no mwendwa wae unu aliga atakwendibhwa.
26 Och det skall ske att på den ort där det sades till dem: 'I ären icke mitt folk', där skola de kallas 'den levande Gudens barn'."
Na ejibha ati aliya anu jaikilwe ku bhene, 'emwe mutali bhanu bhani,' Aliya bhalibhilikilwa 'Bhana bha Nyamuanga unu alamile.'”
27 Men Esaias utropar om Israel: "Om än Israels barn vore till antalet såsom sanden i havet, så skall dock allenast en kvarleva bliva frälst.
Isaya kalila okulubhana na Abhaisraeli, “Nolwo obhukumi bhwa bhana bha Israeli bhwakabhee lwo musenyi gwa ku mwalo, one obhubha bhuli bhusago bhunu obhukisibhwa.
28 Ty dom skall Herren hålla på jorden, en slutdom, som avgör saken med hast."
Kulwo kubha Latabhugenyi aligugega omusago gwae ingulu ye chalo, bhwangu na kwo kukumisha.
29 Och det är såsom redan Esaias har sagt: "Om Herren Sebaot icke hade lämnat en avkomma kvar åt oss, då vore vi såsom Sodom, vi vore Gomorra lika."
Na lwakutyo Isaya aikile mu bhambilo, “Latabhugenyi we bhise atachisigie inyuma olwibhulo ingulu yeswe, chakabhae lwa Sodoma, na cha kakolelwe lwa Gomola.
30 Vad skola vi då säga? Jo, att hedningarna, som icke foro efter rättfärdighet, hava vunnit rättfärdighet, nämligen den rättfärdighet som kommer av tro,
Mbe echaikaki woli? Ati abhanu bha Maanga bhanu bhaliga bhatakuyeja bhulengelesi, bhabhwene obhulengelesi, obhulengelesi mu kwikilisha.
31 under det att Israel, som for efter en rättfärdighetslag, icke har kommit till någon sådan lag.
Nawe omuisraeli, unu ayenjaga ebhilagilo mu bhulengelesi, ataikingiye.
32 Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen,
Kulwaki jitali kutyo? Kunsonga bhataiyenjele mu kwikilisha, nawe kwe ebhikolwa bhekujuye ingulu ya libhui elyo kwikujula,
33 såsom det är skrivet: "Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa som skall bliva dem till fall; men den som tror på den skall icke komma på skam."
Lwa kutyo jaliga jamalile okwandikwa, “Lola, nimamishe libhui elyo kwikujula mu Sayuni na litale elyo kuyabhya. Mwenene unu kekilisha mu lunu ataliswala.”
