< Romarbrevet 9 >

1 Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger icke -- därom bär mitt samvete mig vittnesbörd i den helige Ande --
Ta Yesusa sunthan tumu gays; woridotikke; ta wozinaykka xiillo ayana baggara taas marikatees.
2 när jag säger att jag har stor bedrövelse och oavlåtligt kval i mitt hjärta.
Taas wozinape kiichontta iitta qofay michay ta wozinan dees.
3 Ja, jag skulle önska att jag själv vore förbannad och bortkastad från Kristus, om detta kunde gagna mina bröder, mina fränder efter köttet.
Ta baggara asa gishshi ta qanigetidane Kiristoosape shakistada wora wodhidako dosays.
4 De äro ju israeliter, dem tillhöra barnaskapet och härligheten och förbunden och lagstiftningen och tempeltjänsten och löftena.
Isttikka Isiraa7eele naytako. Istti Xoossa na gidana mala Xoossa bonchoyne caaqo qaalay ne wogayne Xoossa keeththa woga ufaysi isttasi imetides.
5 Dem tillhöra ock fäderna, och från dem är Kristus kommen efter köttet, han som är över allting, Gud, högtlovad i evighet, amen. (aiōn g165)
Kase Aawatikka istta bagga Kiristoosa asho baggara istta zeretha zariken qoodetes. Izikka wurisofe bolla gidida medhinas galatetida Xoossa; amin7i. (aiōn g165)
6 Detta säger jag icke som om Guds löftesord skulle hava blivit om intet. Ty "Israel", det är icke detsamma som alla de som härstamma från Israel.
Gido attin hessa guussi Xoossa qaalay attides guussu gidena. Isiraa7eelepe yelettiday wuri Isiraa7eele gidenna.
7 Ej heller äro de alla "barn", därför att de äro Abrahams säd. Nej, det heter: "Genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig."
Abiramepe yelettidayti izape yelletida gishshi wurikka iza yellista gidetena shin “Ne zerethi Yisaqa bagara xeygistana” geetetida mala hanides.
8 Detta vill säga: Icke de äro Guds barn, som äro barn efter köttet, men de som äro barn efter löftet, de räknas för säd.
Hessa guussikka Xoossa na geetetidayti istti ashon yellidayta gidetena shin Abirame nayta geetettizayti burope yellistanaytakko.
9 Ty ett löftesord var det ordet: "Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara hava en son."
“Yiza Layth hani wode ta ha simmana; Sarayka nees attuma na yellana” geetetidi izas ufaysa qaalay imettides.
10 Än mer: så skedde ock, när Rebecka genom en och samme man, nämligen vår fader Isak, blev moder till sina barn.
Hessa xalalaka gidena. Iribiqa nayti issade nakko. Izikka nu Aawa Yisaqakko.
11 Ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt -- för att Guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar --
Meniteti yelletidi buro iitta woykko kiya oothontta dishin Xoossa qofay miinana mala
12 det ordet: "Den äldre skall tjäna den yngre."
Oothon gidontta xeeygidayssafe gidida gishshi “Bayray kaallozas haaristana” geetetidi Iribiqas yootides.
13 Så är ock skrivet: "Jakob älskade jag, men Esau hatade jag."
Hessikka “Ta Yaqobe dosadis; Eessa ixxadis” geeteti kasse xaafetida mala hanides.
14 Vad skola vi då säga? Kan väl orättfärdighet finnas hos Gud? Bort det!
Histin nu ha7i ay ginoo? Xoossi besontta ogera maadi erizee? Muleka maadi erena.
15 Han säger ju till Moses: "Jag skall vara barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig emot, och jag skall förbarma mig över den jag vill förbarma mig över."
Xooss Muses “Ta marana koydade marana; Ta Michistana koyza urasikka michistana” gees.
16 Alltså beror det icke på någon människas vilja eller strävan, utan på Guds barmhärtighet.
Hessa gish hesikka assi koyda mala gidontta woykko asa daburan gidontta Xoossa maarida mala hanees.
17 Ty skriften säger till Farao: "Just därtill har jag låtit dig uppstå, att jag skall visa min makt på dig, och att mitt namn skall varda förkunnat på hela jorden."
Geesha maxaafey Farone “Ta woliqay ne bolla bistana malane ta sunthi biitta wurisoson yootistana mala ta nena hayssasi denithadis” gees.
18 Alltså är han barmhärtig mot vem han vill, och vem han vill förhärdar han.
Hessa gish Xooss marana koyzade maares. Iza wozina muumisana koyzade wozana muumises.
19 Nu torde du säga till mig: "Vad har han då att förebrå oss? Kan väl någon stå emot hans vilja?"
Intefe isadey “Histin hanoy heyssa mala gidiko nuna hano gakanasi aazas waayisizee? Gaasoykka iza shene digana danida7izay oonee?” gaada oychchontta agaka.
20 O människa, vem är då du, som vill träta med Gud? Icke skall verket säga till sin mästare: "Varför gjorde du mig så?"
Shin Xoossas mallithe zaara immizay ne oonee? “Oothetida miishshi, zaaridi oothidayssa ne tana aazas hayssatho oothadii?” gi erizee?
21 Har icke krukmakaren den makten över leret, att han av samma lerklump kan göra ett kärl till hedersamt bruk, ett annat till mindre hedersamt?
Uriqqa medhizadey he uriqafe bagga bonichos bagga qasse coo hiriyso oothosi medhanas iza shene gidenee?
22 Men om nu Gud, när han ville visa sin vrede och uppenbara sin makt, likväl i stor långmodighet hade fördrag med "vredens kärl", som voro färdiga till fördärv, vad har du då att säga?
Xoossikka ba hanqqo besanasine ba wolliqa erisanasi koydi iza hanqqo qoniccisizayta dhayanasi giigetidayta dhayssontta agagikkochii!
23 Och om han gjorde detta för att tillika få uppenbara sin härlighets rikedom på "barmhärtighetens kärl", som han förut hade berett till härlighet?
Koyro bonichos gigisida iza marotetha besizaytas iza bonicho duretethay eretana mala izi oothanaskko.
24 Och till att vara sådana har han ock kallat oss, icke allenast dem som äro av judisk börd, utan jämväl dem som äro av hednisk.
Xeygidadey Ayhudata baggafe xalala gidontta hanko dereza baggafe gidida nunakka ashontta xeygides.
25 Så säger han ock hos Oseas: "Det folk som icke var mitt folk, det skall jag kalla 'mitt folk', och henne som jag icke älskade skall jag kalla 'min älskade'.
Hose7e maxaafan “Ta dere gidontayta tani ta dereta” ga xeygana; “dosetonttayta iistta ta dosetidayta” gada xeygana.
26 Och det skall ske att på den ort där det sades till dem: 'I ären icke mitt folk', där skola de kallas 'den levande Gudens barn'."
Qasseka “Inte ta dere dekista geeteti yootteidason henka (Isiti deyo Xoossa nayta) geteti xeygistana.”
27 Men Esaias utropar om Israel: "Om än Israels barn vore till antalet såsom sanden i havet, så skall dock allenast en kvarleva bliva frälst.
Isayasaykka Isra7eele nayta gish hizigi yootides “Isra7eele nayta qoday abba acce mala darikokka guuthati xalala attana.
28 Ty dom skall Herren hålla på jorden, en slutdom, som avgör saken med hast."
Goday ba pirida biitta bolla elle piridana.
29 Och det är såsom redan Esaias har sagt: "Om Herren Sebaot icke hade lämnat en avkomma kvar åt oss, då vore vi såsom Sodom, vi vore Gomorra lika."
Hessikka kase Isiyasay “Woga Goday nusu zerethi ashonitako nu sodoma katama malane gamira katama mala nukka dhayanashin” geetetidi kasse Isayasa dunani yootidaysa mala hanides.
30 Vad skola vi då säga? Jo, att hedningarna, som icke foro efter rättfärdighet, hava vunnit rättfärdighet, nämligen den rättfärdighet som kommer av tro,
Histin nu ay giinoo? Amanon bettida xiilloteth demanas hanko dere asay daburontta demides.
31 under det att Israel, som for efter en rättfärdighetslag, icke har kommit till någon sådan lag.
Gido attin xiillotetha wogaa kaalliza Isiraa7eele nayti demibeytena.
32 Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen,
Hessi aazas hessaththo hanidee? Istti ammanon gidonta oothon demana kallida gishshikko. Isttikka dhuphe shuchan dhuphetida.
33 såsom det är skrivet: "Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa som skall bliva dem till fall; men den som tror på den skall icke komma på skam."
Hessikka “Hekko asa dhuphiza shuchu Istta kunidisiza zala xiyone bolla ta wothana, Iazn ammanizadey yelletena” geetetidi kasse geeshsha maxaafan xaafetidayssa mala hanides.

< Romarbrevet 9 >