< Romarbrevet 9 >
1 Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger icke -- därom bär mitt samvete mig vittnesbörd i den helige Ande --
Ndamwambila kasimpe muliKkilisito. Nsilokubeja pe, amamvwido angu alazuminana andime muMuuya uSalala.
2 när jag säger att jag har stor bedrövelse och oavlåtligt kval i mitt hjärta.
Izyakuti mumoyo wangu mulikuusa kupati akuchisa kutamani.
3 Ja, jag skulle önska att jag själv vore förbannad och bortkastad från Kristus, om detta kunde gagna mina bröder, mina fränder efter köttet.
Nkambo ndalikuyanda kwanzanisigwa aKkilisito kuti ndibe mutuke akambo kabakweu, anzubo nzyangu zyamunyama.
4 De äro ju israeliter, dem tillhöra barnaskapet och härligheten och förbunden och lagstiftningen och tempeltjänsten och löftena.
Mba Izilayeli. Bakabweza, bulemu, zizuminano, achipo chamulawu, abukombi bwamung'anda yaLeza, azisyomezyo.
5 Dem tillhöra ock fäderna, och från dem är Kristus kommen efter köttet, han som är över allting, Gud, högtlovad i evighet, amen. (aiōn )
Bamataata babo chiindi kwakazwa Kkilisto, kwiinda munyama - we kali Leza atala zyoonse. weelede kulumbayizigwa mane kutamani. Ameni. (aiōn )
6 Detta säger jag icke som om Guds löftesord skulle hava blivit om intet. Ty "Israel", det är icke detsamma som alla de som härstamma från Israel.
Pele twakamba kuti ijwi lyaleza lyakalewulula. Nkambo boonse balimuIzilayeli te mbanaIzilayeli nchobeni.
7 Ej heller äro de alla "barn", därför att de äro Abrahams säd. Nej, det heter: "Genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig."
Nekuba loonse lunyungu lwaAbbulamu teensi mbana bakwe pe. Pele, muli Ayizeki muyowambwa lunyungu lwakwe.
8 Detta vill säga: Icke de äro Guds barn, som äro barn efter köttet, men de som äro barn efter löftet, de räknas för säd.
Nchikwaambwa kuti, bana banyama teensi mbana baLeza. Pele, bana bachisyomezyo mbawambwa mbuli lunyungu.
9 Ty ett löftesord var det ordet: "Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara hava en son."
Nkaambo eli ndijwi lyachisyomezyo: “Mulinchichechi chiindi ndiyosika, elyo Sala uyopegwa mwana.”
10 Än mer: så skedde ock, när Rebecka genom en och samme man, nämligen vår fader Isak, blev moder till sina barn.
Teensi mbubo luzutu, Pele alakwe Lebeka wakaba abula bwa mwalumi umwi, taata wesu Ayizeki -
11 Ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt -- för att Guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar --
bana kabatana zyalwa akutana chita chimwi chintu chibotu na chibi, kuti makanze aLeza kwindila mukusala bwiime, kutali akaambo kanchito, pele akaambo kayoyo uyita -
12 det ordet: "Den äldre skall tjäna den yngre."
kwakambwa kuli nguw, “Mupati uyosanina munini.”
13 Så är ock skrivet: "Jakob älskade jag, men Esau hatade jag."
Mbuli mbukulembedwe: “Jakkobo ndakamuyanda, pele Isawu ndakamusula.”
14 Vad skola vi då säga? Kan väl orättfärdighet finnas hos Gud? Bort det!
Lino twambe buti? Sa kuli kutalulama kwaLeza? Takwe ziliboobo.
15 Han säger ju till Moses: "Jag skall vara barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig emot, och jag skall förbarma mig över den jag vill förbarma mig över."
Mbubobu mbaamba kuli Mozesi, “Njomvwida luse kufumbwa ngunjomvwida luse, njoyetelela kuliyoyo ngunjoyetelela.”
16 Alltså beror det icke på någon människas vilja eller strävan, utan på Guds barmhärtighet.
Aboobo tensi akaambo kayoyo uyanda, nekuba akaambo kayoyo uchijan, pele akaambo kaLeza, waluse.
17 Ty skriften säger till Farao: "Just därtill har jag låtit dig uppstå, att jag skall visa min makt på dig, och att mitt namn skall varda förkunnat på hela jorden."
Mbobu malembe mbawamba kuliFalo akuti, “nchichecho nchindakakubusizya mumakanze akutondezya nguzu zyangu mulinduwe”, kuchitila kuti zina lyangu likambwe munyika yoonse.
18 Alltså är han barmhärtig mot vem han vill, och vem han vill förhärdar han.
Mbubo leza ulaluse kulingwayanda akulingwayand, ulamuyumya moyo.
19 Nu torde du säga till mig: "Vad har han då att förebrå oss? Kan väl någon stå emot hans vilja?"
Uyowamba chakuti kulindime, “Nkaambonzi nachitongawuka? Ngwani ukonzya kukaka makanze akwe?”
20 O människa, vem är då du, som vill träta med Gud? Icke skall verket säga till sin mästare: "Varför gjorde du mig så?"
Omwalumi nduweni ukuzyana aLeza? Kulichibumbwa na chaamba kuli sikuchibumba, “Wabonayi! Niwandibumba ayeyi nzila?”
21 Har icke krukmakaren den makten över leret, att han av samma lerklump kan göra ett kärl till hedersamt bruk, ett annat till mindre hedersamt?
Anu kuti mubumbi tajisi nguzu kubulongo bwakubumba chimbi chilongo chibotu achimwi chilongo chibi?
22 Men om nu Gud, när han ville visa sin vrede och uppenbara sin makt, likväl i stor långmodighet hade fördrag med "vredens kärl", som voro färdiga till fördärv, vad har du då att säga?
Ani kuti Leza, wayanda kutondezya bukali bwakwe akuti ngunzu zyakwe zizibwe, wakakkazikila zilongo moyo mulamfu kubukali bwakabambilidwe kunyonyona?
23 Och om han gjorde detta för att tillika få uppenbara sin härlighets rikedom på "barmhärtighetens kärl", som han förut hade berett till härlighet?
Nkutyeni nayanda kuzubula buvubi bwabulemu bwakwe kuzilongo zyaluse, nzyakambilide kale bulemu bwakwe kuzilongo zyaluse, nzyakambilide kale bulemu?
24 Och till att vara sådana har han ock kallat oss, icke allenast dem som äro av judisk börd, utan jämväl dem som äro av hednisk.
Ani kuti wachita obu akulindiswe, mbakayita, akati kamaJuda abamasi?
25 Så säger han ock hos Oseas: "Det folk som icke var mitt folk, det skall jag kalla 'mitt folk', och henne som jag icke älskade skall jag kalla 'min älskade'.
Mbubonya mbwaamba muiHosiya kuti: “Njoyita bantu bangu bakatali bantu bangu pe, akuyanda wakatali kuyandwa.
26 Och det skall ske att på den ort där det sades till dem: 'I ären icke mitt folk', där skola de kallas 'den levande Gudens barn'."
Mpawo oko nkubakambilwa kuti, ' tamwensi bantu bangu; oko nkubayoyitwa kuti mbana baLeza muumi.'”
27 Men Esaias utropar om Israel: "Om än Israels barn vore till antalet såsom sanden i havet, så skall dock allenast en kvarleva bliva frälst.
Ayizaya ulalila atala a Izilayeli, “Nekuba kumweele wabana ba Isilayeli nkubali mbuli musele wamulwizi, kuyoba kabela kabache bayofutulwa.
28 Ty dom skall Herren hålla på jorden, en slutdom, som avgör saken med hast."
Nkaambo Mwami uyochita makanze ajwi lyakwe munyika chakumanisizya achakunonoka.
29 Och det är såsom redan Esaias har sagt: "Om Herren Sebaot icke hade lämnat en avkomma kvar åt oss, då vore vi såsom Sodom, vi vore Gomorra lika."
Akwambwa kwa Ayizaya kuti, “Mwami wamakamu - makamu tatusila lunyungu, netwali kunoba mbuli Sodomu, akuba mbuliGomola.”
30 Vad skola vi då säga? Jo, att hedningarna, som icke foro efter rättfärdighet, hava vunnit rättfärdighet, nämligen den rättfärdighet som kommer av tro,
Lino nkutyeni, Bamasi, bakatali kuyandula bululami, bakabujana bululami bwalusyomo.
31 under det att Israel, som for efter en rättfärdighetslag, icke har kommit till någon sådan lag.
Pele Isilayeli, walikuyandula mulawu wabululami, takwe nebakasika kumulawu.
32 Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen,
Nkaambonzi? Nkaambo tebakayandula chalusyomo, pele kumilomo yabo. Bakalebwa kuzwa kubbwe lyakabalebya.
33 såsom det är skrivet: "Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa som skall bliva dem till fall; men den som tror på den skall icke komma på skam."
Mbuli mbukulembedwe, “Amubone, ndasitikizya muZayoni ibbwe lilebya amwala wamilandu. Oyo umusyoma takoyowusigwa bweme”