Romarbrevet 9
1 Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger icke -- därom bär mitt samvete mig vittnesbörd i den helige Ande --
Kri ah loktang ni ka thuih, lok kam lai ai, Kacai Muithla ah kasae kahoih panoekhaih palungthin mah doeh kai hnukung ah oh,
2 när jag säger att jag har stor bedrövelse och oavlåtligt kval i mitt hjärta.
palung ka set moe, boeng thai ai poek angphohaih ka tawnh.
3 Ja, jag skulle önska att jag själv vore förbannad och bortkastad från Kristus, om detta kunde gagna mina bröder, mina fränder efter köttet.
Taksa ah kaimah ih acaengnawk hoi nawkamyanawk hanah, kaimah roe hae Kri khae hoiah tangoenghaih tongh han khoek to ka koeh:
4 De äro ju israeliter, dem tillhöra barnaskapet och härligheten och förbunden och lagstiftningen och tempeltjänsten och löftena.
nihcae loe Israel kami ah oh o moe, pacah ih caa ah ohhaih, lensawkhaih, lokmaihaih, kaalok paekhaih, Sithaw toksakhaih hoi lokkamhaih hnu kami ah oh o;
5 Dem tillhöra ock fäderna, och från dem är Kristus kommen efter köttet, han som är över allting, Gud, högtlovad i evighet, amen. (aiōn g165)
nihcae loe aicae ampa ah oh o, taksa ah nihcae thung hoiah ni Kri to angzoh, Anih loe hmuennawk boih ukkung ah oh moe, dungzan tahamhoihaih Sithaw ah oh. Amen. (aiōn g165)
6 Detta säger jag icke som om Guds löftesord skulle hava blivit om intet. Ty "Israel", det är icke detsamma som alla de som härstamma från Israel.
Sithaw lok loe atho om ai, tiah thuih koehhaih ih na ai ni. Israel hoi tacawt kaminawk loe Israel kami boih na ai ni:
7 Ej heller äro de alla "barn", därför att de äro Abrahams säd. Nej, det heter: "Genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig."
Abraham ih atii ah oh o pongah, nihcae loe caa ah om o boih ai: toe Isak khae hoiah ni nang ih atii, tiah kawk o tih, tiah oh.
8 Detta vill säga: Icke de äro Guds barn, som äro barn efter köttet, men de som äro barn efter löftet, de räknas för säd.
To pongah, taksa ah kaom caanawk loe Sithaw ih caa na ai ni: lokkamhaih hoiah kaom caanawk to ni atii, tiah kroek o.
9 Ty ett löftesord var det ordet: "Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara hava en son."
Vaihi tue thuem phak naah, kang zoh han, to naah Sarah mah capa maeto sah tih, tiah lokkamhaih to oh.
10 Än mer: så skedde ock, när Rebecka genom en och samme man, nämligen vår fader Isak, blev moder till sina barn.
Hae khue ai; Rebekah doeh kami maeto, aicae ampa Isak ih caa to pom naah;
11 Ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt -- för att Guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar --
(Sithaw mah qoih ih baktih toengah oh hanah, Sithaw khokkhanhaih loe toksakhaih hoiah om ai, kawkkung Anih koehhaih baktiah ni om tih, tiah a caa hnik tapen ai vop moe, a caa hnik mah kasae hmuen maw, to tih ai boeh loe kahoih hmuen maw sakhaih om ai naah,
12 det ordet: "Den äldre skall tjäna den yngre."
nongpata khaeah, Kacoeh mah kanawk ih tok to sah pae tih, tiah a thuih pae.
13 Så är ock skrivet: "Jakob älskade jag, men Esau hatade jag."
Jakob to ka palung, Isau loe ka hnukma, tiah tarik ih oh.
14 Vad skola vi då säga? Kan väl orättfärdighet finnas hos Gud? Bort det!
To tiah nahaeloe kawbangmaw a tih o han boeh? Sithaw loe toeng ai, tiah a thuih o han maw? A thui o mak ai.
15 Han säger ju till Moses: "Jag skall vara barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig emot, och jag skall förbarma mig över den jag vill förbarma mig över."
Sithaw mah Mosi khaeah, Palungnat han koeh ih kami nuiah palung ka nat moe, palung han koeh ih kami to ka palung han, tiah thuih.
16 Alltså beror det icke på någon människas vilja eller strävan, utan på Guds barmhärtighet.
To pongah kami mah koeh pongah na ai, toksah kami pongah doeh na ai, palungnathaih amtuengsak Sithaw pongah ni oh.
17 Ty skriften säger till Farao: "Just därtill har jag låtit dig uppstå, att jag skall visa min makt på dig, och att mitt namn skall varda förkunnat på hela jorden."
Cabu mah Faro khaeah, Ka timhaih baktiah nang khaeah Ka thacakhaih kam tuengsak moe, Ka hmin long pum ah taphong han ih ni, kang qoengsak, tiah a naa.
18 Alltså är han barmhärtig mot vem han vill, och vem han vill förhärdar han.
To pongah, Anih loe a koeh ih kami nuiah palungnathaih tawnh moe, a koeh ih kami to palung thahsak.
19 Nu torde du säga till mig: "Vad har han då att förebrå oss? Kan väl någon stå emot hans vilja?"
To tih nahaeloe Anih koehhaih to mi mah maw pakaa thai ai to mah, tipongah Anih mah kami zaehaih to pakrong loe? tiah na thuih o han maw?
20 O människa, vem är då du, som vill träta med Gud? Icke skall verket säga till sin mästare: "Varför gjorde du mig så?"
Na thui o mak ai, toe, Aw kami, Sithaw lok aek nang loe mi aa? A sak ih hmuen mah Sahkung khaeah, Tipongah hae tiah nang sak loe, tiah naa thai tih maw?
21 Har icke krukmakaren den makten över leret, att han av samma lerklump kan göra ett kärl till hedersamt bruk, ett annat till mindre hedersamt?
Laom sah kami loe amlai long tawnkung ah oh pongah, kanghmong amlai long hoiah na ai maw kahoih laom hoi kasae laom to a sak?
22 Men om nu Gud, när han ville visa sin vrede och uppenbara sin makt, likväl i stor långmodighet hade fördrag med "vredens kärl", som voro färdiga till fördärv, vad har du då att säga?
Sithaw mah angmah ih palungphuihaih to amtuengsak moe, a sakthaihaih panoeksak han koeh pongah, paro hanah sak ih palungphuihaih kaomsak laomnawk nuiah palungsawkhaih tawn nahaeloe timaw thuih han oh vop,
23 Och om han gjorde detta för att tillika få uppenbara sin härlighets rikedom på "barmhärtighetens kärl", som han förut hade berett till härlighet?
anih mah kating ai a lensawkhaih to pakoeh han sak coek ih, tahmenhaih laomnawk nuiah amtuengsak,
24 Och till att vara sådana har han ock kallat oss, icke allenast dem som äro av judisk börd, utan jämväl dem som äro av hednisk.
Judahnawk khae khue ai, Gentelnawk hoi anih mah kawk ih aicae khaeah doeh amtuengsak,
25 Så säger han ock hos Oseas: "Det folk som icke var mitt folk, det skall jag kalla 'mitt folk', och henne som jag icke älskade skall jag kalla 'min älskade'.
Hosea Cabu thungah, Kai ih kami ah kaom ai kaminawk to Kai ih kami, tiah Ka kawk han; palung ai ih kami to kang palung, tiah Ka naa han.
26 Och det skall ske att på den ort där det sades till dem: 'I ären icke mitt folk', där skola de kallas 'den levande Gudens barn'."
Nihcae khaeah, Nangcae loe Kai ih kami na ai ni, tiah thuih ih ahmuen ah kaom kaminawk to kahing Sithaw ih capanawk, tiah kawk tih, tiah thuih ih lok to oh.
27 Men Esaias utropar om Israel: "Om än Israels barn vore till antalet såsom sanden i havet, så skall dock allenast en kvarleva bliva frälst.
Tahmaa Isaiah mah doeh Israel kawng pongah, Israel caanawk loe tuipui ih savuet zetto pop o langlacadoeh, kanghmat kaminawk ni pahlong ah om o tih:
28 Ty dom skall Herren hålla på jorden, en slutdom, som avgör saken med hast."
anih mah toenghaih hoiah toksak pacoeng hanah, lok takroek tih; Angraeng mah long ah sak han atimhaih to sah palang tih, tiah thuih.
29 Och det är såsom redan Esaias har sagt: "Om Herren Sebaot icke hade lämnat en avkomma kvar åt oss, då vore vi såsom Sodom, vi vore Gomorra lika."
Tahmaa Isaiah mah loe, Sabaoth Angraeng mah aicae ih atii paquem ai nahaeloe, aicae loe Sodom baktiah a om o ueloe, Gomorrah hoiah anghmong tih boeh, tiah thuih coek boeh.
30 Vad skola vi då säga? Jo, att hedningarna, som icke foro efter rättfärdighet, hava vunnit rättfärdighet, nämligen den rättfärdighet som kommer av tro,
To tih nahaeloe kawbangmaw a tih o han boeh? Toenghaih pazui ai Gentelnawk loe, tanghaih rang hoiah kaom, toenghaih to hnuk o boeh.
31 under det att Israel, som for efter en rättfärdighetslag, icke har kommit till någon sådan lag.
Toe kaalok rang hoiah kaom toenghaih pazui, Israelnawk loe, kaalok rang hoiah kaom toenghaih to hnu o ai.
32 Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen,
Tipongah hnu o ai loe? Nihcae loe amthaekhaih thlung pongah amtimh o pongah, tanghaih hoiah pakrong o ai, kaalok mah thuih ih baktih toengah toksakhaih rang hoiah pakrong o lat pongah ni hnu o ai.
33 såsom det är skrivet: "Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa som skall bliva dem till fall; men den som tror på den skall icke komma på skam."
Cabu thungah, Khenah, Zion ah amthaekhaih thlung hoi amtimhaih thlung to ka suek: mi kawbaktih doeh Anih tang kami loe azathaih tongh mak ai, tiah tarik ih oh.
