Romarbrevet 8
1 Så finnes nu ingen fördömelse för dem som äro i Kristus Jesus.
Ndi hinu, kawaka kuhamuliwa mbunu kwa vala vevawungini na Kilisitu Yesu.
2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.
Muni, mukuwungana na Yesu Kilisitu, Malagizu ga Mpungu Msopi mweileta wumi kwa yinigombwili kuhuma mu malagizu ga kumbudila Chapanga na lifwa.
3 Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.
Chapanga akitili lijambu lila langahotoleka kuhengeka na Muhilu ndava ya mnogo uhakau wetavelekiwi nawu, wewayikitili Malagizu genago kuvya ganyong'onyo. Chapanga amtumili Mwana waki ngamwene mweavi na higa ngati tete vetibuda, muni ahukumwayi kubuda, na kwa higa yaki yeniyo akakomekesa kubuda.
4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden.
Chapanga akitili chenichi muni gala gegiganikiwa na Malagizu ga Musa gahengekayi mugati yitu neju, tete vetitama kwa makakala ga Mpungu Msopi ndi lepi kwa makakala ga mnogo uhakau wetivelekiwi nawu.
5 Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör.
Muni, vala vevitama kulandana na mnogo uhakau wa wakuvelekewa nawu maholo gavi gitalaliwa na mnogo uhakau wenuwo. Nambu vala vevitama kulandana na uganu wa Mpungu Msopi, vitalaliwa na gala geigana Mpungu Msopi,
6 Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid.
maholo gegilongoswa na mnogo uhakau wakuvelekewa nawu weyileta lifwa, nambu uholalelu wewilongoswa na Mpungu Msopi uleta wumi na uteke.
7 Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det.
Mundu, mweitalaliwa na maholo ga mnogo uhakau weavelikwi nawu ivya likoko wa Chapanga. Ndava muni ilanda lepi Malagizu ga Chapanga mewa akuyiyidakila lepi.
8 Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.
Vandu vevilongoswa na mnogo uhakau wa higa yeavelekiwi nayu nakuhotola kumganisa Chapanga.
9 I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till.
Nambu nyenye Mpungu wa Chapanga akatama mugati yinu yati mwilongoswa lepi na mnogo uhakau wa higa weavelekiwi nawu nambu mwilongoswa na mpungu. Ngati mundu yoyoha avi lepi na mpungu wa Kilisitu, mwenuyo lepi wa Kilisitu,
10 Om nu Kristus är i eder, så är väl kroppen hemfallen åt döden, för syndens skull, men Anden är liv, för rättfärdighetens skull.
Nambu ngati Kilisitu avili mugati yinu, mpungu akuvapela wumi muni nyenye muvalangiwi ubwina palongolo ya Chapanga. Hati ngati higa yinu yati yifwa ndava ya kubuda nyenye mwakona mumi.
11 Och om dens Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i eder, så skall han som uppväckte Kristus Jesus från de döda göra också edra dödliga kroppar levande, genom sin Ande, som bor i eder.
Ngati Mpungu wa Chapanga mweamuyukisi Yesu kuhuma mulifwa itama mugati yinu, ndi mwenuyo mwamuyukisi Kilisitu mewawa yati akuiyukisa higa yinu yeyifwa. Yati ikita chenicho mu njila ya Mpungu waki wewitama mugati yinu.
12 Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot köttet, så att vi skola leva efter köttet.
Hinu ndi, valongo vangu, tivii na lihengu, tiganikiwa lepi kutama ngati mnogo witu uhakau wetivelekiwi nawu chewigana titama.
13 Ty om i leven efter köttet, så skolen I dö; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva.
Ndava muni, mukatama ngati higa cheyigana chakaka yati mwifwa. Nambu ngati mkagakoma matendu ginu gahakau mu njila ya Mpungu Msopi, yati mwivya muwumi.
14 Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn.
Ndava muni voha vevilongoswa na Mpungu wa Chapanga ndi vana va Chapanga.
15 I haven ju icke fått en träldomens ande, så att I åter skullen känna fruktan; I haven fått en barnaskapets ande, i vilken vi ropa: "Abba! Fader!"
Ndava muni, mwampokili lepi Mpungu mweakuvakita vavanda kangi mweakuvayogofya, nambu mwampokili Mpungu mweakuvakita vana va Chapanga. Ndi tikumkemela Chapanga “Aba,” Ndi mana yaki “Dadi!”
16 Anden själv vittnar med vår ande att vi äro Guds barn.
Mpungu wa Chapanga mwene iwungana na mpungu witu na ijova kuvya chakaka tete ndi tavana va Chapanga.
17 Men äro vi barn, så äro vi ock arvingar, nämligen Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi eljest lida med honom, för att också med honom bliva förhärligade.
Hinu, yikavya tete tavana vaki, ndi vahali va Chapanga yati tipokela vindu vyeativikili Chapanga pamonga na Kilisitu, muni tikang'aikayi pamonga nayu mewawa yati tihanganila nayu muukulu waki.
18 Ty jag håller före att denna tidens lidanden intet betyda, i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss.
Nilola kuvya mang'ahiso ga lukumbi ulu lwa hinu katu chindu lepi ngati tiwanangisa na ukulu weugubukuliwa kwitu.
19 Ty skapelsens trängtan sträcker sig efter Guds barns uppenbarelse.
Viumbi vyoha vilindila kwa mnogo uvaha Chapanga avamanyisa vana vaki.
20 Skapelsen har ju blivit lagd under förgängligheten, icke av eget val, utan för dens skull, som lade den därunder; dock så, att en förhoppning skulle finnas,
Ndava muni, viumbi vyoha vyabadiliswi na kuvya vyangali mana, lepi kwa kugana vyene nambu vyakitiwi kwa uganu wa Chapanga, Hati naha livii huvalila,
21 att också skapelsen en gång skall bliva frigjord ifrån sin träldom under förgängelsen och komma till den frihet som tillhör Guds barns härlighet.
muni viumbi na vyene yati vilekekeswa kuhuma mu uvanda wa kuhalibika, na viyingila muukulu wa kulekewa kwa vana va Chapanga.
22 Vi veta ju att ännu i denna stund hela skapelsen samfällt suckar och våndas.
Muni timanyili mbaka hinu, viumbi vyoha ving'ita kwa mvinisu ngati lipyanda la kuveleka mwana.
23 Och icke den allenast; också vi själva, som hava fått Anden såsom förstlingsgåva, också vi sucka inom oss och bida efter barnaskapet, vår kropps förlossning.
Nambu lepi viumbi vyenivyo ndu, hati tete vetivili na Mpungu mwenuyo, mweavili njombi ya kutumbula ya Chapanga, mewawa cha mugati ting'ita kwa lipyanda, tilindila kwa mnogo ligono lila Chapanga leakutigubukula tete kuvya vana vaki chakaka na kuying'anamusa higa zitu kuvya zamupya.
24 Ty i hoppet äro vi frälsta. Men ett hopp som man ser fullbordat är icke mer ett hopp; huru kan någon hoppas det som han redan ser?
Muni tisanguliwi nambu takona tivii na huvalila yeniyi. Nambu chindu chechihuvaliwi chakalolekana, lepi huvalila kavili. Ndi mundu yoki ihuvalila chindu chila cheavili nachu?
25 Om vi nu hoppas på det som vi icke se, så bida vi därefter med ståndaktighet.
Ngati tikuchihuvalila chila tangachiwona, ndi tikuchilindila kwa kusindimala.
26 Så kommer ock Anden vår svaghet till hjälp; ty vad vi rätteligen böra bedja om, det veta vi icke, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar.
Mewawa, na mwene Mpungu Msopi akutitangatila mu kulenda kwitu. Muni timanyi lepi cheyiganikiwa tiyupayi, na Mpungu mwene akutiyupila tete kwa Chapanga kwa kung'ita kwa malovi gangajoveka.
27 Och han som rannsakar hjärtan, han vet vad Anden menar, ty det är efter Guds behag som han manar gott för de heliga.
Ni mwene Chapanga mweilola mbaka mumitima ya vandu, amanyili uholalelu lwa Mpungu, muni Mpungu akuvayupila vandu va Chapanga, kulandana na uganisu wa Chapanga.
28 Men vi veta att för dem som älska Gud samverkar allt till det bästa, för dem som äro kallade efter hans rådslut.
Chakaka timanyili mu mambu goha Chapanga ihenga lihengu kwa chiyonjokesu cha vala vevakumgana, vala vevakemeliwi kuhenga gala geigana mwene gahengekayi.
29 Ty dem som förut hava blivit kända av honom, dem har han ock förut bestämt till att bliva hans Sons avbilder, honom lika, så att denne skulle bliva den förstfödde bland många bröder.
Muni avo Chapanga avamanyili kutumbula kadeni, ndi avahagwili vawananganayi na Mwana waki, muni mwana avyayi wa kutumbula pagati ya valongo vamahele.
30 Och dem som han har förut bestämt, dem kallar han ock, och dem som han har kallat, dem rättfärdiggör han ock, och dem som han har rättfärdiggjort, dem förhärligar han ock.
Ndi, vala Chapanga avahagwili, mewawa avakemili, na venavo veavakemili vabwina palongolo yaki na venavo vevakitili vabwina ndi akahanganila nawu muukulu waki.
31 Vad skola vi nu säga härom? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?
Pa genago goha, tijovayi kyani kangi? Ngati Chapanga avili upandi witu, yani mweihotola kutidivalila?
32 Han som icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom för oss alla, huru skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?
Chapanga amuhengili lepi lipyana hati mwana waki, ndi amuwusili ndava ya tavoha tete. Wu, ngati atipelili mwana waki wu, akutipela lepi waka mambu goha pamonga nayu?
33 Vem vill anklaga Guds utvalda? Gud är den som rättfärdiggör.
Yani mweakuvatakila vandu vahaguliwa va Chapanga? Chapanga mwene akuvawusila kuhoka!
34 Vem är den som vill fördöma? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har uppstått; och han sitter på Guds högra sida, han manar ock gott för oss.
Yani mwakuvahukumwa? Lepi Kilisitu Yesu! Muni Kilisitu Yesu ndi mweafwili, neju pa genago ayukili kuhuma lifwa na itama upandi wa kulyela wa Chapanga. Mwene yati akutiyupila kwa Chapanga!
35 Vem skulle kunna skilja oss från Kristi kärlek? Månne bedrövelse eller ångest eller förföljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller svärd?
Yani mweihotola kutilekenganisa na uganu wa Kilisitu? Wu, mang'ahiso, amala mtahu amala mvinisu amala njala amala changali nyula amala kuyokiwa amala lifwa?
36 Så är ju skrivet: "För din skull varda vi dödade hela dagen; vi hava blivit aktade såsom slaktfår."
Ngati Mayandiku Gamsopi chegijova, “Ndava yaku, titama mumtahu wa lifwa muhi mbaka kilu, tiwanangana ngati limbelele lelihamba kuhinjwa.”
37 Nej, i allt detta vinna vi en härlig seger genom honom som har älskat oss.
Nambu mu mambu goha tete tihotola, kangi neju ya kuhotola kwa mwene mweatiganili.
38 Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar, varken något som nu är eller något som skall komma,
Muni nene nimanyili chakaka kawaka chindu chechihotola kutilekanganisa na uganu wa Chapanga, lepi lifwa, amala wumi, lepi vamitumu va kunani kwa Chapanga, amala makakala, lepi vindu vya hinu amala vyevibwela,
39 varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.
lepi gegavi kunani, amala gegavi pahi amala chochoha chechiwumbiwi chechihotola kutilekanganisa na uganu wa Chapanga weuvili witu mugati ya Kilisitu Yesu BAMBU witu.
