Romarbrevet 8

1 Så finnes nu ingen fördömelse för dem som äro i Kristus Jesus.

Barki anime ukasu aka rizo urani ba, ahira andesa wa tarsa bibe Asere Yeso.

2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.

Barki u hani ubibe bu vengize anyimo abibe Asere Yeso ma kurzo, duru tize andesa a susuwe anyimo amadini ahira amadini nan ni wono.

3 Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.

Anime imum besa tize tini kabbo daki tize tihuna tini inko ba barki usisi kirme anyimo ani pum, Asere atumi vana ume in mu hinu mani pum ni madini barki ma nya nice nume barki madini ma wozi Asere anya imadini anyimo anipum.

4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden.

Ma wo anime barki imum sa nayar ini atize tini ku boo ti kem umyinca anyimo aru, haru sa ti haka idaki ani pum ba, anyimo abibe bi ririn ba Asere.

5 Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör.

Anime sa wa ciki anyimo apum wonno wa hiri timumu ti nipum wa wuzizi ki ziziki itini, ani gisa wa haki ahira abibe biririwa kurzo mu reba muwe me ahira abibe bi riri.

6 Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid.

Desa ma inko iriba anipum unu wuna ma ni inko iriba abibe ba Asere uvenke nan ni iriba ishew.

7 Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det.

Anime ani desa ma inko iriba annipum ishina ini mazin nan na Asere, mada tarsa me u inko utize ta Asere, nani marusi.

8 Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.

Adesa warani anipum wada rumza ugomo Asere iriba ba.

9 I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till.

Vat anime, izoshi anyimo anipum ba irani anyimo abibe, inki kadura kani, bibe ba ASere bi ciki anyimo ashime. Anyimo asime desa mazo me be bibe ba Asere ba me azo ume mani ba.

10 Om nu Kristus är i eder, så är väl kroppen hemfallen åt döden, för syndens skull, men Anden är liv, för rättfärdighetens skull.

Inki ugomo Asere mara anyimo aweme ni pum nuwe ni iririni ahira madini, abibe kizi ahira uni riba iriri.

11 Och om dens Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i eder, så skall han som uppväckte Kristus Jesus från de döda göra också edra dödliga kroppar levande, genom sin Ande, som bor i eder.

Inki bibe bi gisa hirza Yeso anyimo a mu cau bi kizi anyimo ashime, me desa ma hirze Yeso madi nya uvenke anipum ashime ani wuno usuro ubibeu, sa ma kizi anyimo shi me.

12 Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot köttet, så att vi skola leva efter köttet.

Ni henu inzi ni mum ibuka in daki anyimo a pum ba, sa indi wuzi anyimo utarsa u ni pum.

13 Ty om i leven efter köttet, så skolen I dö; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva.

Inki ya wuza ti cukum ahira ani pum, in we anime, inki ahira abibe ihuza bi wuza-wuza bini nipum, indi vengize.

14 Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn.

Vat andesa bibe ba Asere bi tarsan in we vat wuza bini nipum, indi vengize.

15 I haven ju icke fått en träldomens ande, så att I åter skullen känna fruktan; I haven fått en barnaskapets ande, i vilken vi ropa: "Abba! Fader!"

Indaki yakaba bibe beni nonzo sabi bi biyyau ba. Barki anime, yakabi bibe icukuno ana indai, ahira ameme ani ti yeze agmirang ti tisa inni kara, ''hu aco uro.''

16 Anden själv vittnar med vår ande att vi äro Guds barn.

Wa wuna manya u impo amaru nigo nan bibe innu guna haru hana Asere wani.

17 Men äro vi barn, så äro vi ock arvingar, nämligen Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi eljest lida med honom, för att också med honom bliva förhärligade.

Inka haru ahana Asere wani, haru anu kaba wanni, anu kaba Asere. Haru me anu kaba wani nigo nan nu ugomo Asere, anime ani ikatasa nirere nigo nan me ade kure a nonzoko duru nigo nan me.

18 Ty jag håller före att denna tidens lidanden intet betyda, i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss.

Ma wuze ugun guna kasi inu guna uzatu ti we tigeme indaki wa bare abati uni nan ni nan sade be zen duru.

19 Ty skapelsens trängtan sträcker sig efter Guds barns uppenbarelse.

Barki bibara ba Asere bizi nu nyara bi iri uboka ahana Asere.

20 Skapelsen har ju blivit lagd under förgängligheten, icke av eget val, utan för dens skull, som lade den därunder; dock så, att en förhoppning skulle finnas,

Atuzu ugungu ubi bara bara ba Asere, asume ini reba ime ba, ani anime desa matuzu ugungui me, marani ahira anu tarza utize.

21 att också skapelsen en gång skall bliva frigjord ifrån sin träldom under förgängelsen och komma till den frihet som tillhör Guds barns härlighet.

In nu guna ubarka uni me ini ce nume wade kem usuro anyimo ani nunzu niwe chi, ade eye iwe inu nonzoko ugungui wahana Asee.

22 Vi veta ju att ännu i denna stund hela skapelsen samfällt suckar och våndas.

Ti rusa ubarka wa Asere uni uni vat uni u erino wanu pazeza uya ingo nan uhana ukani me.

23 Och icke den allenast; också vi själva, som hava fått Anden såsom förstlingsgåva, också vi sucka inom oss och bida efter barnaskapet, vår kropps förlossning.

Indaki anime casi ba, nan ni haro me ace aro me, sa tizi uhina waje ubibe haro ace aro me tizizn inu ezu anyimo aro, ti zin inu be ukaba uro me, uni uni uvike wa pum aro me anime.

24 Ty i hoppet äro vi frälsta. Men ett hopp som man ser fullbordat är icke mer ett hopp; huru kan någon hoppas det som han redan ser?

Ahira u nya ace aro a nyanduru u vigi uro me, ana me inmum bisa tizen in nu hira kasi ide wu indaki ta mu ira eniba barki u eye mani maka insu aje innu guna ma ire kadure ka ini in hira.

25 Om vi nu hoppas på det som vi icke se, så bida vi därefter med ståndaktighet.

Inka tizin kadura ki mum sa daki ta ira eni ba, kini ti nyargi ini inireba ishew.

26 Så kommer ock Anden vår svaghet till hjälp; ty vad vi rätteligen böra bedja om, det veta vi icke, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar.

Anime ani, bibe bezin innu benki uru u nisi ziki me niru me, ana me ti data duru ane ani ti di wu biringara ba, ane ani bibe me inice nume mazin innu tira utari barki haru me nan nu ezu nan nu ezu sa adaki abuki u gbardang uni ba.

27 Och han som rannsakar hjärtan, han vet vad Anden menar, ty det är efter Guds behag som han manar gott för de heliga.

Me sa ma nyara iriba marusa ini ireba ibibe ba Asere, barki mazin innu tira utari barki anu utize ti kadura ahira ubasa umeme. Ugomo Asere me.

28 Men vi veta att för dem som älska Gud samverkar allt till det bästa, för dem som äro kallade efter hans rådslut.

Ti ruzan innu guna anigebe wazin in mu ruba ma gbindriko uni henu ugono Asere, maka wuzi tire timumum barki weme, uhana ukem imum iriri u hana vat andesa adi titi we barki ubasa umeme. Vat u timum tini bati cukuno imum iriri.

29 Ty dem som förut hava blivit kända av honom, dem har han ock förut bestämt till att bliva hans Sons avbilder, honom lika, så att denne skulle bliva den förstfödde bland många bröder.

Barki anime ani andesa marusi ubasa u muruba mu we ma wu wa cukuno ini mum kang unu henu nu vana ume, barki ma cukuno vana u tuba anyimo ani henu ni gbardang.

30 Och dem som han har förut bestämt, dem kallar han ock, och dem som han har kallat, dem rättfärdiggör han ock, och dem som han har rättfärdiggjort, dem förhärligar han ock.

We sa ma ziti inu titi we, ana gesa ma titi we, ma gminca we, ana gesa ma gminca we. We wani ma wu we gongon.

31 Vad skola vi nu säga härom? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?

Nyanini tidi gu ini nan ni mum igino me. Inka Asere azi nigo nan haru aveni madi wuzi ishina nan haru?

32 Han som icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom för oss alla, huru skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?

Me sa daki ma kartin vana ume ba, ma nya me barki haru vati, nyanini idi karti u nya uro timumum boo nigo nan me?

33 Vem vill anklaga Guds utvalda? Gud är den som rättfärdiggör.

Aveni madi en in tire tize tu ja ginka abanga ahira ahana Asere, ugomo Asere mani ma gmyinca ahana ame.

34 Vem är den som vill fördöma? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har uppstått; och han sitter på Guds högra sida, han manar ock gott för oss.

Aveni madi ma tirizi unu? ugomo Asere sa ma wii barki haru ma wuzi ama aki anime mi unu ge besa ma hirsa me, mazi iti gomo nigo nan Asere ahira a gongon. Me mani mazin nu tira utari barki haru me.

35 Vem skulle kunna skilja oss från Kristi kärlek? Månne bedrövelse eller ångest eller förföljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller svärd?

Aveni madi harim duru nan ni riba ishew ya Asere? uzatu uganiya ucukuno me iriba, uzito nan nu kunna apum nani udira imum, ubebeti a uvira?

36 Så är ju skrivet: "För din skull varda vi dödade hela dagen; vi hava blivit aktade såsom slaktfår."

Kasi inda be sa anyettike, ''barki hamani azin unu huza uru vat ani hiri a kurson duru kaniya itam azinnu wesi me?''

37 Nej, i allt detta vinna vi en härlig seger genom honom som har älskat oss.

U vat u timumum ti geme ti tekin ini kara agu haru ta kem maroo ahira ameme sa matarsa haru in ni riba ishew.

38 Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar, varken något som nu är eller något som skall komma,

In anime ma ira kadura in nu guna nani iwe ini nani uvigizi nani uhana akatuma ka meme nani tigomo, nani timumum ti ana me, nani timumum tige be sa ti eze nani ni kara.

39 varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

Mani ujuko, nani uconcong unice nani iri imum ubari umeme daki wa bari wa harin duru wanu tarsa iriba ishew ugomo Asere, sa mara anyimo ugomo Asere Yeso ugomo uru ba.