Romarbrevet 8

1 Så finnes nu ingen fördömelse för dem som äro i Kristus Jesus.

So there is now no condemnation for those who are in Christ Jesus.

2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.

The law of the Spirit of life in Christ Jesus has set me free from the law of sin and death.

3 Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.

What the law couldn't do because it was powerless due to our sinful nature, God was able to do! By sending his own Son in human form, God dealt with the whole problem of sin and destroyed sin's power in our sinful human nature.

4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden.

In this way we could fulfill the good requirements of the law by following the Spirit and not our sinful nature.

5 Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör.

Those who follow their sinful nature are preoccupied with sinful things, but those who follow the Spirit concentrate on spiritual things.

6 Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid.

The sinful human mind results in death, but having the mind led by the Spirit results in life and peace.

7 Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det.

The sinful human mind is hostile to God because it refuses to obey the law of God—in fact it never can,

8 Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.

and those who follow their sinful nature can never please God.

9 I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till.

But you're not following your sinful nature, but the Spirit—if it's true that the Spirit of God is living in you. For those that don't have the Spirit of Christ in them don't belong to him.

10 Om nu Kristus är i eder, så är väl kroppen hemfallen åt döden, för syndens skull, men Anden är liv, för rättfärdighetens skull.

However, if Christ is in you, even though your body is going to die because of sin, the Spirit gives you life because you're now right with God.

11 Och om dens Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i eder, så skall han som uppväckte Kristus Jesus från de döda göra också edra dödliga kroppar levande, genom sin Ande, som bor i eder.

The Spirit of him who raised Jesus from the dead lives in you. He who raised Jesus from the dead will also give life to your dead bodies through his Spirit that lives in you.

12 Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot köttet, så att vi skola leva efter köttet.

So brothers and sisters, we don't have to follow our sinful nature that operates according to our human desires.

13 Ty om i leven efter köttet, så skolen I dö; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva.

For if you live under the control of your sinful nature, you're going to die. But if you follow the way of the Spirit, putting to death the evil things you do, then you will live.

14 Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn.

All those who are led by the Spirit of God are God's children.

15 I haven ju icke fått en träldomens ande, så att I åter skullen känna fruktan; I haven fått en barnaskapets ande, i vilken vi ropa: "Abba! Fader!"

You were not given a spirit to enslave and terrify you once more. No, what you received was the spirit that makes you children in God's family. Now we can shout out, “God is our Father!”

16 Anden själv vittnar med vår ande att vi äro Guds barn.

The Spirit himself agrees with us that we're God's children.

17 Men äro vi barn, så äro vi ock arvingar, nämligen Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi eljest lida med honom, för att också med honom bliva förhärligade.

If we're his children, then we're his heirs. We are heirs of God, and heirs together with Christ. But if we want to share in his glory we must share in his sufferings.

18 Ty jag håller före att denna tidens lidanden intet betyda, i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss.

Yet I'm convinced that what we suffer in the present is nothing compared to the future glory that will be revealed to us.

19 Ty skapelsens trängtan sträcker sig efter Guds barns uppenbarelse.

All of creation is patiently waiting, longing for God to reveal his children.

20 Skapelsen har ju blivit lagd under förgängligheten, icke av eget val, utan för dens skull, som lade den därunder; dock så, att en förhoppning skulle finnas,

For God allowed the purpose of creation to be frustrated.

21 att också skapelsen en gång skall bliva frigjord ifrån sin träldom under förgängelsen och komma till den frihet som tillhör Guds barns härlighet.

But creation itself waits in hope for the time when it will be set free from the slavery of decay and share the glorious freedom of God's children.

22 Vi veta ju att ännu i denna stund hela skapelsen samfällt suckar och våndas.

We know that all creation groans with longing, suffering birth-pains even up till now.

23 Och icke den allenast; också vi själva, som hava fått Anden såsom förstlingsgåva, också vi sucka inom oss och bida efter barnaskapet, vår kropps förlossning.

Not only creation, but we too, who have a foretaste of the Spirit, we groan inwardly as we wait for God to “adopt” us—the redemption of our bodies.

24 Ty i hoppet äro vi frälsta. Men ett hopp som man ser fullbordat är icke mer ett hopp; huru kan någon hoppas det som han redan ser?

For we were saved by hope. Yet hope that's already seen isn't hope at all. Who hopes for what they can already see?

25 Om vi nu hoppas på det som vi icke se, så bida vi därefter med ståndaktighet.

Since we're hoping for what we haven't yet seen, we wait for it patiently.

26 Så kommer ock Anden vår svaghet till hjälp; ty vad vi rätteligen böra bedja om, det veta vi icke, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar.

Similarly the Spirit helps us in our weakness. We don't know how to speak with God, but the Spirit himself intercedes with and through us by groans that can't be put into words.

27 Och han som rannsakar hjärtan, han vet vad Anden menar, ty det är efter Guds behag som han manar gott för de heliga.

The one who examines the minds of everyone knows the Spirit's motives, because the Spirit pleads God's cause on behalf of the believers.

28 Men vi veta att för dem som älska Gud samverkar allt till det bästa, för dem som äro kallade efter hans rådslut.

We know that in all things God works for the good of those who love him, those who he has called to be part of his plan.

29 Ty dem som förut hava blivit kända av honom, dem har han ock förut bestämt till att bliva hans Sons avbilder, honom lika, så att denne skulle bliva den förstfödde bland många bröder.

For God, choosing them in advance, set them apart to be like his Son, so that the Son would be the first of many brothers and sisters.

30 Och dem som han har förut bestämt, dem kallar han ock, och dem som han har kallat, dem rättfärdiggör han ock, och dem som han har rättfärdiggjort, dem förhärligar han ock.

Those that he chose, he also called; and those that he called, he also made right; and those that he made right, he also glorified.

31 Vad skola vi nu säga härom? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?

So what's our response to all this? If God is for us, who can be against us?

32 Han som icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom för oss alla, huru skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?

God, who did not hold back his own Son, but gave him up for all of us, won't he also freely give us everything?

33 Vem vill anklaga Guds utvalda? Gud är den som rättfärdiggör.

Who can accuse God's special people of anything? It's God who sets us right,

34 Vem är den som vill fördöma? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har uppstått; och han sitter på Guds högra sida, han manar ock gott för oss.

so who can condemn us? It's Christ Jesus who died—more importantly, who was raised from the dead—who stands at God's right-hand, presenting our case.

35 Vem skulle kunna skilja oss från Kristi kärlek? Månne bedrövelse eller ångest eller förföljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller svärd?

Who can separate us from Christ's love? Can oppression, distress, or persecution? Or hunger, poverty, danger, or violence?

36 Så är ju skrivet: "För din skull varda vi dödade hela dagen; vi hava blivit aktade såsom slaktfår."

Just as Scripture says, “For your sake we're in danger of being killed all the time. We're treated like sheep to be slaughtered.”

37 Nej, i allt detta vinna vi en härlig seger genom honom som har älskat oss.

No—in all that happens to us we're more than conquerors through him who loved us.

38 Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar, varken något som nu är eller något som skall komma,

I'm absolutely convinced that neither death nor life, neither angels nor devils, neither the present nor the future, nor powers,

39 varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

neither height nor depth, in fact nothing in all creation can separate us from the love of God in Christ Jesus our Lord.