Romarbrevet 4

1 Vad skola vi då säga om Abraham, vår stamfader efter köttet?

Then what shall we say that Abraham, our father according to the flesh, has found?

2 Om Abraham blev rättfärdig av gärningar, så har han ju något att berömma sig av. Dock icke inför Gud.

For if Abraham were justified by works, he has glorification; but not before God.

3 Ty vad säger skriften? "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet."

For what does the scripture say? Abraham believed God, and it was imputed unto him for righteousness.

4 Den som håller sig till gärningar, honom bliver lönen tillräknad icke på grund av nåd, utan på grund av förtjänst.

But to him that worketh, the reward is not reckoned according to grace, but according to debt;

5 Men den som icke håller sig till gärningar, utan tror på honom som gör den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet.

but to him that worketh not, but believeth on Him who justifies the ungodly, his faith is reckoned for righteousness.

6 Så prisar ock David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet, utan gärningar:

Indeed David also speaks of the blessedness of the man, to whom God imputes righteousness without works,

7 "Saliga äro de vilkas överträdelser äro förlåtna, och vilkas synder äro överskylda.

Blessed are they whose iniquities are forgiven, and whose sins are covered;

8 Salig är den man som Herren icke tillräknar synd."

blessed is the man of whom the Lord may not impute sin.

9 Gäller nu detta ordet "salig" de omskurna allenast eller ock de oomskurna? Vi säga ju att "tron räknades Abraham till rättfärdighet".

Then does this blessedness come on the circumcision, or on the uncircumcision? for we say That faith was imputed to Abraham for righteousness.

10 Huru blev den honom då tillräknad? Skedde det sedan han hade blivit omskuren, eller medan han ännu var oomskuren? Det skedde icke sedan han hade blivit omskuren, utan medan han ännu var oomskuren.

Then how was it imputed? to him, being in circumcision or uncircumcision? Not in circumcision, but in uncircumcision.

11 Och han undfick omskärelsens tecken såsom ett insegel på den rättfärdighet genom tron, som han hade, medan han ännu var oomskuren. Ty så skulle han bliva en fader för alla oomskurna som tro, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem.

And he received the sign of circumcision, and the seal of the righteousness of the faith which he had in uncircumcision: that he should be the father of all who believed, through uncircumcision; and righteousness should be imputed to them;

12 Han skulle ock bliva en fader för omskurna, nämligen för sådana som icke allenast äro omskurna, utan ock vandra i spåren av den tro som vår fader Abraham hade, medan han ännu var oomskuren.

and the father of circumcision to them who not only are of the circumcision, but who also walk in the steps of that faith of our father Abraham, which he had in uncircumcision.

13 Det var nämligen icke genom lag som Abraham och hans säd undfick det löftet att han skulle få världen till arvedel; det var genom rättfärdighet av tro.

For the promise to Abraham or his seed, that he should be the heir of the world, was not through the law, but through the righteousness of faith.

14 Ty om de som låta det bero på lag skola få arvedelen, så är tron till intet nyttig, och löftet är gjort om intet.

For if the heirs were by the law, faith has been made void, and the promise vitiated.

15 Vad lagen kommer åstad är ju vredesdom; men där ingen lag finnes, där finnes icke heller någon överträdelse.

For the law works out wrath: for where there is no law, there is no transgression.

16 Därför måste det bero på tro, för att det skulle vara av nåd, så att löftet kunde bliva beståndande för all hans säd, icke blott för dem som hörde till lagens folk, utan ock för dem som allenast hade Abrahams tro. Han är ju allas vår fader,

Therefore it is by faith, in order that it may be by grace; that the promise may be sure to all the seed; not only of the law, but also of the faith of Abraham; who is the father of us all,

17 enligt detta skriftens ord: "Jag har bestämt dig till att bliva en fader till många folk"; han är detta inför den Gud som han trodde, inför honom som gör de döda levande och kallar på de ting som icke äro till, likasom voro de till.

as it has been written, That I have constituted thee the father of many nations, before God whom he believed, who quickens the dead, and calls things which are not as really existing:

18 Och där ingen förhoppning fanns, där hoppades han ändå och trodde; och han kunde så bliva "en fader till många folk", efter vad som var förutsagt: "Så skall din säd bliva."

who against hope confided in hope, that he should be the father of many nations, according to that which had been spoken, So shall thy seed be:

19 Och han försvagades icke i sin tro, när han betänkte huru hans egen kropp var såsom död -- han var ju omkring hundra år gammal -- och huru jämväl Saras moderliv var såsom dött.

and being not weak in faith, he considered not his body already dead, being about a hundred years old, and the deadness of Sarah's womb:

20 Han tvivlade icke på Guds löfte i otro, utan blev fastmer starkare i sin tro; ty han ärade Gud

but he staggered not at the promise of God through unbelief; but was filled up with dynamite through faith, having given glory to God;

21 och var fullt viss om att vad Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla.

and being fully assured, that whatsoever he has promised, he is able also to perform.

22 Därför räknades det honom ock till rättfärdighet.

Therefore it was indeed imputed unto him for righteousness.

23 Men att det så tillräknades honom, det är skrivet icke såsom gällde det allenast honom,

And it was not written on account of him alone, that it was imputed to him;

24 utan det skulle gälla också oss; ty det skall tillräknas jämväl oss, oss som tro på honom som från de döda uppväckte Jesus, vår Herre,

but on account of us also, to whom it is about to be imputed, who believe on him who raised up our Lord Jesus from the dead;

25 vilken utgavs för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.

who was delivered on account of our transgressions, and raised for our justification.