< Romarbrevet 2 >

1 Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt.
Therefore you have nothing to say in your own defence, whoever you are who set yourself up as a judge. In judging others you condemn yourself, for you who set yourself up as a judge do the very same things.
2 Och vi veta att Guds dom verkligen kommer över dem som handla så.
And we know that God’s judgment falls unerringly on those who do them.
3 Men du menar väl detta, att du skall kunna undfly Guds dom, du människa, som dömer dem som handla så, och dock gör detsamma som de?
You who judge those that do such things and yet are yourself guilty of them – do you suppose that you of all people will escape God’s judgment?
4 Eller föraktar du hans godhets, skonsamhets och långmodighets rikedom, utan att förstå att denna Guds godhet vill föra dig till bättring?
Or do you think lightly of his abundant kindness, patience, and forbearance, not realising that his kindness is meant to lead you to repentance?
5 Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.
Hard-hearted and impenitent as you are, you are storing up for yourself wrath on the day of wrath, when God’s justice as a judge will be revealed;
6 Ty "han skall vedergälla var och en efter hans gärningar".
for he will give to everyone what their actions deserve.
7 Evigt liv skall han giva åt dem som med uthållighet i att göra det goda söka härlighet och ära och oförgänglighet. (aiōnios g166)
To those who, by perseverance in doing good, aim at glory, honour, and all that is imperishable, he will give immortal life; (aiōnios g166)
8 Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse.
while as to those who are factious, and disobedient to truth but obedient to evil, wrath and anger, distress and despair,
9 Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ, som gör det onda, först och främst över judens, så ock över grekens.
will fall on every human being who persists in wrongdoing – on the Jew first, but also on the Greek.
10 Men härlighet och ära och frid skall tillfalla var och en som gör det goda, först och främst juden, så ock greken.
But there will be glory, honour, and peace for everyone who does right – for the Jew first, but also for the Greek,
11 Ty hos Gud finnes intet anseende till personen;
since God shows no partiality.
12 alla de som utan lag hava syndat skola ock utan lag förgås, och alla de som med lag hava syndat skola genom lag bliva dömda.
All who, when they sin, are without Law will also perish without Law; while all who, when they sin, are under Law, will be judged as being under Law.
13 Ty icke lagens hörare äro rättfärdiga inför Gud, men lagens görare skola förklaras rättfärdiga.
It is not those who hear the words of a Law that are righteous before God, but it is those who obey it that will be pronounced righteous.
14 Ty då hedningarna, som icke hava lag, av naturen göra vad lagen innehåller, så äro dessa, utan att hava lag, sig själv en lag,
When Gentiles, who have no Law, do instinctively what the Law requires, they, though they have no Law, are a Law to themselves;
15 då de ju sålunda visa att lagens verk äro skrivna i deras hjärtan. Därom utgöra också deras egna samveten ett vittnesbörd, så ock, i den inbördes umgängelsen, deras tankar, när dessa anklaga eller ock försvara dem.
for they show the demands of the Law written on their hearts; their consciences corroborating it, while in their thoughts they argue either in self-accusation or, it may be, in self-defence –
16 Ja, så skall det befinnas vara på den dag då Gud, enligt det evangelium jag förkunnar, genom Kristus Jesus dömer över vad som är fördolt hos människorna.
on the day when God passes judgment on people’s inmost lives, as the good news that I tell declares that he will do through Christ Jesus.
17 Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen och berömmer dig av Gud.
But, perhaps, you bear the name of “Jew,” and are relying on Law, and boast of belonging to God, and understand his will,
18 Du känner ock hans vilja, och eftersom du har fått din undervisning ur lagen, kan du döma om vad rättast är;
and, having been carefully instructed from the Law, have learned to appreciate the finer moral distinctions.
19 och du tilltror dig att vara en ledare för blinda, ett ljus för människor som vandra i mörker,
Perhaps you are confident that you are a guide to the blind, a light to those who are in the dark, an instructor of the unintelligent,
20 en uppfostrare för oförståndiga, en lärare för enfaldiga, eftersom du i lagen har uttrycket för kunskapen och sanningen.
and a teacher of the childish, because in the Law you possess the outline of all knowledge and truth.
21 Du som vill lära andra, du lär icke dig själv! Du som predikar att man icke skall stjäla, du begår själv stöld!
Why, then, you teacher of others, don’t you teach yourself? Do you preach against stealing, and yet steal?
22 Du som säger att man icke skall begå äktenskapsbrott, du begår själv sådant brott! Du som håller avgudarna för styggelser, du gör dig själv skyldig till tempelrån!
Do you forbid adultery, and yet commit adultery? Do you loathe idols, and yet plunder temples?
23 Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att överträda lagen,
Boasting, as you do, of your Law, do you dishonour God by breaking the Law?
24 ty, såsom det är skrivet, "för eder skull varder Guds namn smädat bland hedningarna".
For, as scripture says – “The Gentiles insult God’s name because of you”!
25 Ty väl är omskärelse till gagn, om du håller lagen; men om du är en lagöverträdare, så är du med din omskärelse dock oomskuren.
Circumcision has its value, if you are obeying the Law. But, if you are a breaker of the Law, your circumcision is no better than uncircumcision.
26 Om nu den oomskurne håller lagens stadgar, skall han då icke, fastän han är oomskuren, räknas såsom omskuren?
If, then, an uncircumcised man pays regard to the requirements of the Law, won’t he, although not circumcised, be regarded by God as if he were?
27 Jo, och han som i följd av sin härkomst är oomskuren, men ändå fullgör lagen, skall bliva dig till dom, dig som äger lagens bokstav och omskärelsen, men likväl är en lagöverträdare.
Indeed, the person who, owing to his birth, remains uncircumcised, and yet scrupulously obeys the Law, will condemn you, who, for all your written Law and your circumcision, are yet a breaker of the Law.
28 Ty den är icke jude, som är det i utvärtes måtto, ej heller är det omskärelse, som sker utvärtes på köttet.
For a man who is only a Jew outwardly is not a real Jew; nor is outward bodily circumcision real circumcision. The real Jew is the person who is a Jew in soul;
29 Nej, den är jude, som är det i invärtes måtto, och omskärelse är hjärtats omskärelse, en som sker i Anden, och icke i kraft av bokstaven; och han har sin berömmelse, icke från människor, utan från Gud.
and the real circumcision is the circumcision of the heart, a spiritual and not a literal thing. Such a person wins praise from God, though not from people.

< Romarbrevet 2 >