< Romarbrevet 13 >

1 Var och en vare underdånig den överhet som han har över sig. Ty ingen överhet finnes, som icke är av Gud; all överhet som finnes är förordnad av Gud.
Sométase toda persona a las autoridades que gobiernan, porque no hay autoridad sino de Dios. Las que existen son establecidas por Dios.
2 Därför, den som sätter sig upp mot överheten, han står emot vad Gud har förordnat; men de som stå emot detta, de skola få sin dom.
Por esta razón el que se opone a la autoridad resiste a la ordenanza de Dios, y los que resisten serán sometidos a juicio.
3 Ty de som hava väldet äro till skräck, icke för dem som göra vad gott är, utan för dem som göra vad ont är. Vill du vara utan fruktan för överheten, så gör vad gott är; du skall då bliva prisad av den,
Porque los gobernantes no son un motivo de temor para el que hace el bien, sino el mal. ¿Quieres no temer a la autoridad? Haz lo bueno, y tendrás su aprobación.
4 ty överheten är en Guds tjänare, dig till fromma. Men gör du vad ont är, då må du frukta; ty överheten bär icke svärdet förgäves, utan är en Guds tjänare, en hämnare, till att utföra vredesdomen över den som gör vad ont är.
Porque es un servidor de Dios para tu bien. Pero si haces lo malo, teme. No en vano lleva la espada, ya que es servidor de Dios que aplica el castigo al que practica lo malo.
5 Därför måste man vara den underdånig, icke allenast för vredesdomens skull, utan ock för samvetets skull.
Por tanto es necesario que nos sometamos, no solo por causa del castigo, sino también por causa de la conciencia.
6 Fördenskull betalen I ju ock skatt; ty överheten förrättar Guds tjänst och är just för detta ändamål ständigt verksam.
También por esto ustedes pagan impuestos, porque [se utilizan para sostener a] estos servidores de Dios que se dedican a este oficio.
7 Så given åt alla vad I ären dem skyldiga; skatt åt den som skatt tillkommer, tull åt den som tull tillkommer, fruktan åt den som fruktan tillkommer, heder åt den som heder tillkommer.
Paguen a todos lo que les deben: al que [deban] tributo, tributo; al que impuesto, impuesto; al que respeto, respeto; al que honra, honra.
8 Varen ingen något skyldiga -- utom när det gäller kärlek till varandra; ty den som älskar sin nästa, han har uppfyllt lagen.
A nadie deban nada, sino el amarse los unos a los otros. Porque el que ama al prójimo, cumple [la] Ley.
9 De buden: "Du skall icke begå äktenskapsbrott", "Du skall icke dräpa", "Du skall icke stjäla", "Du skall icke hava begärelse" och vilka andra bud som helst, de sammanfattas ju alla i det ordet: "Du skall älska din nästa såsom dig själv."
Porque: No adulterarás, no asesinarás, no robarás, no codiciarás, y cualquier otro Mandamiento se resume en esto: Amarás a tu prójimo como a ti mismo.
10 Kärleken gör intet ont mot nästan; alltså är kärleken lagens uppfyllelse.
El que ama no hace mal al prójimo. Así que el que ama cumple [la] Ley.
11 Akten på allt detta, så mycket mer som I veten vad tiden lider, att stunden nu är inne för eder att vakna upp ur sömnen. Ty frälsningen är oss nu närmare, än då vi kommo till tro.
[Hagan] esto pues conocen el tiempo. Es hora de despertar del sueño, porque ahora la salvación está más cerca de nosotros que cuando creímos.
12 Natten är framskriden, och dagen är nära. Låtom oss därför avlägga mörkrets gärningar och ikläda oss ljusets vapenrustning.
La noche pasó y llegó el día. [Es tiempo de ]que nos despojemos de las obras de la oscuridad, de que tomemos las armas de la luz,
13 Låtom oss föra en hövisk vandel, såsom om dagen, icke med vilt leverne och dryckenskap, icke i otukt och lösaktighet, icke i kiv och avund.
de que vivamos decentemente, como de día, no en orgías y borracheras, ni en pecados sexuales y sensualidades, ni en contienda y envidia.
14 Ikläden eder fastmer Herren Jesus Kristus, och haven icke sådan omsorg om köttet, att onda begärelser därav uppväckas.
Más bien, vístanse del Señor Jesucristo. No hagan provisión para los deseos apasionados de la naturaleza humana.

< Romarbrevet 13 >