Romarbrevet 13

1 Var och en vare underdånig den överhet som han har över sig. Ty ingen överhet finnes, som icke är av Gud; all överhet som finnes är förordnad av Gud.

Let every soul be subject to the powers that are over them: for there is no such power but from God: the powers that are over men, are appointed by God.

2 Därför, den som sätter sig upp mot överheten, han står emot vad Gud har förordnat; men de som stå emot detta, de skola få sin dom.

So that he who resisteth the power, resisteth the ordinance of God: and they that resist shall receive condemnation.

3 Ty de som hava väldet äro till skräck, icke för dem som göra vad gott är, utan för dem som göra vad ont är. Vill du vara utan fruktan för överheten, så gör vad gott är; du skall då bliva prisad av den,

For rulers are not a terror to good works, but to the evil. Wouldest thou then not be afraid of the civil power? do what is good, and thou shalt have praise from it:

4 ty överheten är en Guds tjänare, dig till fromma. Men gör du vad ont är, då må du frukta; ty överheten bär icke svärdet förgäves, utan är en Guds tjänare, en hämnare, till att utföra vredesdomen över den som gör vad ont är.

for he is the minister of God to thee for good. But if thou dost evil, be afraid; for he beareth not the sword in vain: for he is also the minister of God, as an avenger to execute his wrath upon the malefactor.

5 Därför måste man vara den underdånig, icke allenast för vredesdomens skull, utan ock för samvetets skull.

Wherefore it is necessary to submit, not only on account of punishment, but also of conscience.

6 Fördenskull betalen I ju ock skatt; ty överheten förrättar Guds tjänst och är just för detta ändamål ständigt verksam.

For you pay them tribute also for this reason; because they are God's ministers, continually attending hereunto.

7 Så given åt alla vad I ären dem skyldiga; skatt åt den som skatt tillkommer, tull åt den som tull tillkommer, fruktan åt den som fruktan tillkommer, heder åt den som heder tillkommer.

Render therefore to all what is their due: tribute to whom tribute is due, custom to whom custom, reverence to whom reverence, honor to whom honor.

8 Varen ingen något skyldiga -- utom när det gäller kärlek till varandra; ty den som älskar sin nästa, han har uppfyllt lagen.

Owe no one any thing, but to love one another; for he that loveth others hath fulfilled the law:

9 De buden: "Du skall icke begå äktenskapsbrott", "Du skall icke dräpa", "Du skall icke stjäla", "Du skall icke hava begärelse" och vilka andra bud som helst, de sammanfattas ju alla i det ordet: "Du skall älska din nästa såsom dig själv."

for this command, Thou shalt not commit adultery, Thou shalt not kill, Thou shalt not steal, Thou shalt not bear false witness, Thou shalt not covet, and every other social precept, is summed up in this, namely, "Thou shalt love thy neighbour as thyself."

10 Kärleken gör intet ont mot nästan; alltså är kärleken lagens uppfyllelse.

Love worketh no evil to our neighbour: therefore love is the fulfilling of the law.

11 Akten på allt detta, så mycket mer som I veten vad tiden lider, att stunden nu är inne för eder att vakna upp ur sömnen. Ty frälsningen är oss nu närmare, än då vi kommo till tro.

And this let us observe, knowing the time, that now it is high time to awake out of sleep; for now is our salvation nearer than when we first believed.

12 Natten är framskriden, och dagen är nära. Låtom oss därför avlägga mörkrets gärningar och ikläda oss ljusets vapenrustning.

The night is far spent, the day is at hand: let us therefore cast off the works of darkness, and let us put on the armour of light.

13 Låtom oss föra en hövisk vandel, såsom om dagen, icke med vilt leverne och dryckenskap, icke i otukt och lösaktighet, icke i kiv och avund.

Let us behave decently as being in the day; not in rioting and drunkenness, not in lewdness and lasciviousness, not in strife and envying.

14 Ikläden eder fastmer Herren Jesus Kristus, och haven icke sådan omsorg om köttet, att onda begärelser därav uppväckas.

But put on the Lord Jesus, and make not provision for the flesh to gratify its irregular desires.