Romarbrevet 12
1 Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.
Xunga, ǝy ⱪerindaxlar, Hudaning rǝⱨimdilliⱪi bilǝn silǝrdin xuni ɵtünimǝnki, teninglarni muⱪǝddǝs, Hudani hursǝn ⱪilidiƣan, tirik ⱪurbanliⱪ süpitidǝ Uningƣa beƣixlanglar. Mana bu silǝrning [Hudaƣa] ⱪilidiƣan ⱨǝⱪiⱪiy ibaditinglardur.
2 Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt. (aiōn g165)
Bu dunyaning ⱪelipiƣa kirip ⱪalmanglar, bǝlki oy-pikringlarning yengilinixi bilǝn ɵzgǝrtilinglar; undaⱪ ⱪilƣanda Hudaning yahxi, ⱪobul ⱪilarliⱪ wǝ mukǝmmǝl iradisining nemǝ ikǝnlikini ispatlap bilǝlǝysilǝr. (aiōn g165)
3 Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.
Manga ata ⱪilinƣan xapaǝtkǝ asasǝn ⱨǝrbiringlarƣa xuni eytimǝnki, ɵzünglar toƣruluⱪ ɵzǝnglarda bar bolƣinidin artuⱪ oylimay, bǝlki Huda ⱨǝrbiringlarƣa tǝⱪsim ⱪilƣan ixǝnqning miⱪdariƣa asasǝn salmaⱪliⱪ bilǝn ɵzünglarni dǝngsǝp kɵrünglar.
4 Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,
Qünki tenimiz kɵpligǝn ǝzalardin tǝrkib tapⱪan ⱨǝmdǝ ⱨǝrbir ǝzayimizning ohxax bolmiƣan roli bolƣandǝk,
5 så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.
bizmu kɵp bolƣinimiz bilǝn Mǝsiⱨtǝ bir tǝn bolup bir-birimizgǝ baƣlinixliⱪ ǝza bolimiz.
6 Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;
Xuning üqün bizgǝ ata ⱪilinƣan meⱨir-xǝpⱪǝt boyiqǝ, ⱨǝrhil roⱨiy iltipatlirimizmu bar boldi. Birsigǝ ata ⱪilinƣan iltipat wǝⱨiyni yǝtküzüx bolsa, ixǝnqisining dairisidǝ wǝⱨiyni yǝtküzsun;
7 har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;
baxⱪilarning hizmitini ⱪilix bolsa, hizmǝt ⱪilsun; tǝlim berix bolsa, tǝlim bǝrsun;
8 är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.
riƣbǝtlǝndürüx bolsa, riƣbǝtlǝndürsun; sǝdiⱪǝ berix bolsa, mǝrdlik bilǝn sǝdiⱪǝ bǝrsun; yetǝklǝx bolsa, ǝstayidilliⱪ bilǝn yetǝklisun; hǝyrhaⱨliⱪ kɵrsitix bolsa, huxal-huramliⱪ bilǝn ⱪilsun.
9 Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.
Meⱨir-muⱨǝbbitinglar sahta bolmisun; rǝzilliktin nǝprǝtlininglar, yahxiliⱪⱪa qing baƣlininglar;
10 Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.
Bir-biringlarni ⱪerindaxlarqǝ ⱪizƣin meⱨir-muⱨǝbbǝt bilǝn sɵyünglar; bir-biringlarni ⱨɵrmǝtlǝp yuⱪiri orunƣa ⱪoyunglar.
11 Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.
Intilixinglarda erinmǝnglar, roⱨ-ⱪǝlbinglar yalⱪunlap kɵyüp turup, Rǝbkǝ ⱪullarqǝ hizmǝt ⱪilinglar.
12 Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.
Ümidtǝ bolup xadlinip yürünglar; muxǝⱪⱪǝt-ⱪiyinqiliⱪlarƣa sǝwr-taⱪǝtlik bolunglar; duayinglarni ⱨǝrⱪandaⱪ waⱪitta tohtatmanglar.
13 Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.
Muⱪǝddǝs bǝndilǝrning eⱨtiyajidin qiⱪinglar; meⱨmandostluⱪⱪa intilinglar;
14 Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.
Silǝrgǝ ziyankǝxlik ⱪilƣuqilarƣa bǝht tilǝnglar; pǝⱪǝt bǝht tilǝnglarki, ularni ⱪarƣimanglar.
15 Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.
Xadlanƣanlar bilǝn billǝ xadlininglar; ⱪayƣurup yiƣliƣanlar bilǝn billǝ ⱪayƣurup yiƣlanglar.
16 Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.
Bir-biringlar bilǝn inaⱪ ɵtüp ohxax oy-pikirdǝ bolunglar; nǝziringlarni üstün ⱪilmanglar, bǝlki tɵwǝn tǝbiⱪidiki kixilǝr bilǝn berix-kelix ⱪilinglar. Ɵzünglarni danixmǝn dǝp qaƣlimanglar.
17 Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.
Ⱨeqkimning yamanliⱪiƣa yamanliⱪ bilǝn jawab ⱪayturmanglar. Barliⱪ kixining aldida ixliringlar pǝzilǝtlik boluxⱪa kɵngül ⱪoyunglar.
18 Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.
Imkaniyǝtning bariqǝ kɵpqilik bilǝn inaⱪ ɵtünglar;
19 Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: "Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren."
intiⱪam almanglar, i sɵyümlüklirim; uni Hudaƣa tapxurup Uning ƣǝzipigǝ yol ⱪoyunglar, qünki [muⱪǝddǝs yazmilarda] mundaⱪ yezilƣan: «Pǝrwǝrdigar dǝyduki, intiⱪam Meningkidur, [yamanliⱪ] Mǝn ⱪayturimǝn».
20 Fastmer, "om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud."
Xunga ǝksiqǝ «Düxmining aq bolsa, uni toydur, ussiƣan bolsa, ⱪandur. Bundaⱪ ⱪilix bilǝn «uning bexiƣa kɵmür qoƣini toplap salƣan bolisǝn».
21 Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.
Yamanliⱪ aldida bax ǝgmǝnglar, bǝlki yamanliⱪni yahxiliⱪ bilǝn yenginglar.
