Romarbrevet 11
1 Så frågar jag nu: Har då Gud förskjutit sitt folk? Bort det! Jag är ju själv en israelit, av Abrahams säd och av Benjamins stam.
Eno bah, ngah ih chenghang: Rangte ih heh mina ah edut haat tam et ah? Tabaam dut haatka! Nga teewah ah Ijirel mina Abraham sutoom, nyia Benjamin jih ajaat.
2 Gud har icke förskjutit sitt folk, som redan förut hade blivit känt av honom. Eller veten I icke vad skriften säger, där den talar om Elias, huru denne inför Gud träder upp mot Israel med dessa ord:
Marah mina Rangte ih jaakhodi danjeeta heh mina ah tadut haatka. Sen ih ejat ehan Rangteele ni raangha rah ah, Elija ih Ijirel mina tiit Rangte suh baatta rah ah:
3 "Herre, de hava dräpt dina profeter och rivit ned dina altaren; jag allena är kvar, och de stå efter mitt liv"?
“Teesu, neng ih an rangsoom theng romthong nyia khowah loong ah thet haat et rumta; nga luulu ba dak lang, eno amadi neng ih nga uh etek haat chung rum halang.”
4 Och vad får han då för svar av Gud? "Jag har låtit bliva kvar åt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal."
Rangte ih heh suh tumjih ngaakbaatta? “Ngah ih nga teewah raangtaan ih haajaat sinet mina lalangka Baal rang lasoomte loongdung nawa ban thiin hang.”
5 Likaså finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nåd.
Erah likhiik amadi angla: Rangte ih marah heh minchan nawa ih danjeeta dowa ene ko mina loong aba dakla.
6 Men har den skett av nåd, så har den icke skett på grund av gärningar; annars vore nåd icke mer nåd.
Heh ih marah suh tenthet ha erah ba danjeeha, neng reeraang thoi tah angka. Tumeah Rangte ih mina reeraang jun ih mok juuje abah, heh tenthet ah amiisak tenthet tah angka ang ah.
7 Huru är det alltså? Vad Israel står efter, det har det icke fått; allenast de utvalda hava fått det, medan de andra hava blivit förstockade.
Erah ang abah mamah ah? Ijirel mina loong ih neng ih tumjih jamta erah tachotup rumta. Ineeko mina Rangte ih juujeeta loong ah ih ba chojamta; wahoh loong abah Rangte jeng lachaat ih boot tong rumta.
8 Så är ju skrivet: "Gud har givit dem en sömnaktighetens ande, ögon som de icke kunna se med och öron som de icke kunna höra med; så är det ännu i dag."
Rangteele ni liiha likhiik, “Rangte ih nengthung nengtak ah thungko ih hoonha; erah thoidi amadi uh neng ih tachaat rumka nyia tatup rumka.”
9 Och David säger: "Må deras bord bliva dem till en snara, så att de bliva fångade; må det bliva dem till ett giller, så att de få sin vedergällning.
Erah dam ih Dewid ih liita, “Neng sadung phaksat tokdoh phoong abe nah toom nyaan rum ah; neng ah ethet toom ih rum ah; neng echamnaang toom ih rum ah!
10 Må deras ögon förmörkas, så att de icke se; böj deras rygg alltid."
Neng mik ih lakah tup suh edook toom ang rum ah; nyia neng ah roitang ih toom ngookcham rum ah.”
11 Så frågar jag nu: Var det då för att de skulle komma på fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att de själva skola "uppväckas till avund".
Eno, nga ih chengtang: Jehudi loong banbot rumta adi neng etekdat tam ih rumta? Tatek dat rumka! Tumeah neng rangdah dah rumta adi, khopiiroidong ah Ranglajatte suh thok taha, eno Jehudi loong ah lungwaang thukta.
12 Och har nu redan deras fall varit till rikedom för världen, och har deras fåtalighet varit till rikedom för hedningarna, huru mycket mer skall icke deras fulltalighet så bliva!
Jehudi loong rangdah rah ih mongrep adi ehan romseetam thokthuk taha, erah dam ih neng chiiala lam ni chiike rumla thoi ba Ranglajatte loong asuh romseetam ah chojih angla. Erah ang abah, tumthan ehan ang ah romseetam rah ah loongtang Jehudi loong roongroop abah ah!
13 Men till eder, I som ären av hednisk börd, säger jag: Eftersom jag nu är en hedningarnas apostel, håller jag mitt ämbete högt --
Ngah amadi sen Ranglajatte loong damdi waan halang: Ngah Ranglajatte loong damdoh kaamwah mootkaat ah maangthoon momoh, nga mootkaat asuh khuungpook elang.
14 om jag till äventyrs så skulle kunna "uppväcka avund" hos dem som äro mitt kött och blod och frälsa några bland dem.
Mararah ngaanok ngaatang loong ah neng khoh pui suh ma lungwaang rumjaoh eah.
15 Ty om redan deras förkastelse hade med sig världens försoning, vad skall då deras upptagande hava med sig, om icke liv från de döda?
Tumeah neng loong dut haatta adoh, wahoh loong ah Rangte damdi puiara ang rumta rah heh joonte ih hoonta. Emah ang abah, neng Rangte ih ethang et rumta ah mamah ang ah? Emah ang abah etek ah roidong ih hoon ah!
16 Om förstlingsbrödet är heligt, så är ock hela degen helig; och om roten är helig, så äro ock grenarna heliga.
Baanlo chep chepkhothoon ah Rangte suh koh abah, baanlo pupan ah nep uh hedoh ang ah; nyia bangheng ah Rangte suh koh abah, heh phaak loong ah nep hedoh ang ah.
17 Men om nu några av grenarna hava brutits bort, och du, som är av ett vilt olivträd, har blivit inympad bland grenarna och med dem har fått delaktighet i det äkta olivträdets saftrika rot,
Mararah olip bangphook phek ni jiha dowa heh phaak ah kheehaat ano, woma olip bangphaak ah wakrap wan ah. Ranglajatte sen loong ah erah woma olip bang likhiik, eno amadi sen Jehudi loong chiilam laalam ni rongkopkop angla adi roong rooplan.
18 så må du icke därför förhäva dig över grenarna. Nej, om du skulle vilja förhäva dig, så besinna att det icke är du som bär roten, utan att roten bär dig.
Erah thoih, bangphaak kheehaat eta likhiik loong ah nak jaatjaat kaanju an. Sen mamah maajen ih ngaam an? Sen ah bangphaak ba hanih; heh hing ah sen ih tarongthuung kan—heh hing rah ih sen ah rongthuung halan.
19 Nu säger du kanhända: "Det var för att jag skulle bliva inympad som en del grenar brötos bort."
Enoothong sen ih li an, “Elang eah, bangphaak loong abah nga tongtheng hoon suh kheehaatta.”
20 Visserligen. För sin otros skull blevo de bortbrutna, och du får vara kvar genom din tro. Hav då inga högmodiga tankar, utan lev i fruktan.
Elang eah erah ami tiit. Heh phaak loong kheehaat eta ah langla neng ih Rangte suh lahanpi thoidi, amadi sen tonglan abah hanpi et kanno tonglan. Enoothong erah suh nak ngaam an; erah nang ih bah echo thong ean.
21 Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, så skall han icke heller skona dig.
Rangte ih Jehudi loong ah tachiimta marah bangphaak hedongdong ela ah likhiik abah ah; seng bah chiim ehe ih maamok thun jan o?
22 Se alltså här Guds godhet och stränghet: Guds stränghet mot dem som föllo och hans godhet mot dig, om du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen.
Aradi seng ih sok ih di Rangte ah echoojih uh elang eah eno mih minchan Rangte uh elang eah. Ethetreete mina loong raang ih bah echoojih ang ah, enoothong sen loong raang ih bah minchan Rangte—saarookwih heh minchan nah ban tongruh ih anbah ah. Enoothong sen emah lamok angkan bah, sen uh kheehaat et han.
23 Men jämväl de andra skola bliva inympade, om de icke hålla fast vid sin otro; Gud är ju mäktig att åter inympa dem.
Erah dam ih Jehudi loong ah Rangte kowe ih ngaak wangha bah, neng maradi tong rumta erah doh we ngaak tongthuk ah; tumeah Rangte ah emah uh ejen re eah.
24 Ty om du har blivit borthuggen från ditt av naturen vilda olivträd och mot naturen inympats i ett ädelt olivträd, huru mycket snarare skola då icke dessa kunna inympas i sitt eget äkta olivträd, det som de efter naturen tillhöra!
Sen Ranglajatte loong ah woma olip hedongdong ih arah bangphaak kheehaat cho ang arah, eno ejih et arah olip bang damdi we rap wan arah likhiik ang an. Jehudi loong ah langla ejih et arah olip bang likhiik; eno Rangte raangtaan ih bah tumthan elaang ang ah heh phaak kheehaat cho loong ah heh bang bang nah we ngaak rap wan rah ah.
25 Ty för att I, mina bröder, icke skolen hålla eder själva för kloka, vill jag yppa för eder denna hemlighet: Förstockelse har drabbat en del av Israel och skall fortfara intill dess hedningarna i fulltalig skara hava kommit in;
Nga joonte loong, ngah ih sen suh amiisak husah tiit esiit jatthuk suh nooklang, erah ih senteewah suh tumthan jatwah ah ih naktoom samthun thuk han suh ah. Erah langla Ijirel mina loong jong ajaan tenthun nah roitang tatong rumka, enoothong Ranglajatte loong ah Rangte jiinnah tomthok tuk ih luulu ba tong rum ah.
26 och så skall hela Israel bliva frälst, såsom det är skrivet: "Från Sion skall förlossaren komma, han skall skaffa bort all ogudaktighet från Jakob.
Emamah ih Ijirel mina loong ah puirum ah. Rangteele ni amet raangha: “Khopuipangte ah Jaion nawa raaha eno Jaakob sutoom loong jiin nawa ethih loong ah thoontang matsiit ah.
27 Och när jag borttager deras synder, då skall detta vara det förbund, som jag gör med dem."
Arah nuumi jengdang ah ngah ih neng damdoh kakham ang neng rangdah ah matsiit angdoh ah.”
28 Se vi nu på evangelium, så äro de hans ovänner, för eder skull; men se vi på utkorelsen, så äro de hans älskade, för fädernas skull.
Neng ih Ruurang Ese ah duhaat tungthoidi Jehudi loong ah Rangte puiara ih hoon rum kola, Ranglajatte sen loong tungthoidi ah. Enoothong Rangte thung angthaang di nengte nengwah thoidi neng loong ah Rangte joon awaan ang rumla.
29 Ty sina nådegåvor och sin kallelse kan Gud icke ångra.
Tumeah Rangte ih o mina romseetam kota nyia danjeeta rah suh hethung talengliika.
30 Såsom I förut voren ohörsamma mot Gud, men nu genom dessas ohörsamhet haven fått barmhärtighet,
Sen Ranglajatte loong ehak di sen ih Rangte jeng ah takap tan; ang abah uh amadi sen Rangte minchan ah choh elan, tumeah Jehudi loong ih Rangte jengkhaap takap rumka.
31 så hava nu ock dessa varit ohörsamma, för att de, genom den barmhärtighet som har vederfarits eder, också själva skola få barmhärtighet.
Erah likhiik, sen ih minchan tungthoidi, Jehudi loong ih Rangte jeng ah daan rumha, erah langla neng ih uh amadoh Rangte minchan ah toom chorum ah.
32 Ty Gud har givit dem alla till pris åt ohörsamhet, för att sedan förbarma sig över dem alla. (eleēsē g1653)
Tumeah Rangte ih mirep ah heh jeng daante totoh ang thukta, eno ba heh minchan ah loongtang suh je ah. (eleēsē g1653)
33 O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar!
Rangte tenthun ah tumthan elong nyia changteng ah! He tenthun mongtham ah tumthan loot ah! Heh kaanthot ah o ih jen jangbaat ah? Heh lampo ah o ih jen samjat ah?
34 Ty "vem har lärt känna Herrens sinne, eller vem har varit hans rådgivare?
Rangteele ni amet liiha, “Teesu thung atak o ih jen jat ah? O ih heh suh jen reenbaat ah?
35 Eller vem har först givit honom något, som han alltså bör betala igen?"
O ih heh suh tumjih bah uh jen kot nih eta, heh suh we ngaak themjih ah?”
