Romarbrevet 11
1 Så frågar jag nu: Har då Gud förskjutit sitt folk? Bort det! Jag är ju själv en israelit, av Abrahams säd och av Benjamins stam.
I ask then; not did reject God the people of Him? Never would it be! Also for I myself an Israelite am, of [the] seed of Abraham, of [the] tribe of Benjamin.
2 Gud har icke förskjutit sitt folk, som redan förut hade blivit känt av honom. Eller veten I icke vad skriften säger, där den talar om Elias, huru denne inför Gud träder upp mot Israel med dessa ord:
Not did reject God the people of Him whom He foreknew. Or not know you in Elijah what says the Scripture, how he pleads with God against Israel (saying *k*)
3 "Herre, de hava dräpt dina profeter och rivit ned dina altaren; jag allena är kvar, och de stå efter mitt liv"?
Lord, the prophets of You they have killed, (and *k*) the altars of You they have torn down, and I myself and I myself were left alone, and they are seeking the life of me.
4 Och vad får han då för svar av Gud? "Jag har låtit bliva kvar åt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal."
But what [was] spoken to him the divine answer? I have left to Myself seven thousand men who not bowed [the] knee to Baal.
5 Likaså finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nåd.
Thus then also in the present time a remnant according to [the] election of grace there has been.
6 Men har den skett av nåd, så har den icke skett på grund av gärningar; annars vore nåd icke mer nåd.
If now by grace no longer no longer from works, otherwise grace no longer no longer would be grace (if *KO*) (now from works no longer no longer is grace since the work no longer no longer is work. *K*)
7 Huru är det alltså? Vad Israel står efter, det har det icke fått; allenast de utvalda hava fått det, medan de andra hava blivit förstockade.
What then? What is seeking Israel, (this *N(k)O*) not it has obtained, but the elect obtained [it]; The now rest were hardened
8 Så är ju skrivet: "Gud har givit dem en sömnaktighetens ande, ögon som de icke kunna se med och öron som de icke kunna höra med; så är det ännu i dag."
(even as *NK(o)*) it has been written: Gave to them God a spirit of stupor, eyes not to see and ears not to hear unto the today day.
9 Och David säger: "Må deras bord bliva dem till en snara, så att de bliva fångade; må det bliva dem till ett giller, så att de få sin vedergällning.
And David says: should be the table of them for a snare and for a trap and for a stumbling block and for a retribution to them;
10 Må deras ögon förmörkas, så att de icke se; böj deras rygg alltid."
should be darkened the eyes of them not to see, and the backs of them (for *N(K)O*) (all [times] *N(k)O*) do bend over.
11 Så frågar jag nu: Var det då för att de skulle komma på fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att de själva skola "uppväckas till avund".
I say then, surely not they did stumble so that they may fall? Never would it be! But in the of them trespass [is] salvation to the Gentiles so as to provoke to jealousy them.
12 Och har nu redan deras fall varit till rikedom för världen, och har deras fåtalighet varit till rikedom för hedningarna, huru mycket mer skall icke deras fulltalighet så bliva!
If however the trespass of them [is] riches of [the] world and the failure of them [is the] riches of [the] Gentiles, how much more the fullness of them?
13 Men till eder, I som ären av hednisk börd, säger jag: Eftersom jag nu är en hedningarnas apostel, håller jag mitt ämbete högt --
To you (now *N(k)O*) I am speaking Gentiles; Upon as much as indeed (therefore *NO*) am I myself of [the] Gentiles apostle, the ministry of mine I magnify,
14 om jag till äventyrs så skulle kunna "uppväcka avund" hos dem som äro mitt kött och blod och frälsa några bland dem.
if at all I will provoke to jealousy of me the flesh and will save some of them.
15 Ty om redan deras förkastelse hade med sig världens försoning, vad skall då deras upptagande hava med sig, om icke liv från de döda?
If for the rejection of them [is the] reconciliation of [the] world, what [will be] the acceptance only except life out from [the] dead?
16 Om förstlingsbrödet är heligt, så är ock hela degen helig; och om roten är helig, så äro ock grenarna heliga.
If now the firstfruit [is] holy, also the lump; and if the root [is] holy, also the branches.
17 Men om nu några av grenarna hava brutits bort, och du, som är av ett vilt olivträd, har blivit inympad bland grenarna och med dem har fått delaktighet i det äkta olivträdets saftrika rot,
If however some of the branches were broken off, you yourself now a wild olive tree being you were grafted in among them and a fellow-partaker of the root (and *ko*) of the fatness of the olive tree you have become,
18 så må du icke därför förhäva dig över grenarna. Nej, om du skulle vilja förhäva dig, så besinna att det icke är du som bär roten, utan att roten bär dig.
not do boast over the branches; If now you boast against [them], not you yourself the root support but the root you.
19 Nu säger du kanhända: "Det var för att jag skulle bliva inympad som en del grenar brötos bort."
You will say then; Were broken off (*k*) branches that I myself may be grafted in.
20 Visserligen. För sin otros skull blevo de bortbrutna, och du får vara kvar genom din tro. Hav då inga högmodiga tankar, utan lev i fruktan.
Rightly so; by the unbelief they were broken off, you yourself however by faith have stood. Not high do be minded but do be afraid;
21 Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, så skall han icke heller skona dig.
If for God the according to nature branches not spared, surely (perhaps *NK*) neither you (will He spare. *N(k)O*)
22 Se alltså här Guds godhet och stränghet: Guds stränghet mot dem som föllo och hans godhet mot dig, om du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen.
Behold therefore [the] kindness and severity of God; upon indeed those having fallen (severity, *N(k)O*) toward however you (kindness *N(k)O*) (of God, *NO*) if (you shall continue in *NK(O)*) the kindness; otherwise also you yourself will be cut off.
23 Men jämväl de andra skola bliva inympade, om de icke hålla fast vid sin otro; Gud är ju mäktig att åter inympa dem.
And they And they now only unless (they shall continue *N(k)O*) in unbelief, [then] they will be grafted in; able for is God again to graft in them;
24 Ty om du har blivit borthuggen från ditt av naturen vilda olivträd och mot naturen inympats i ett ädelt olivträd, huru mycket snarare skola då icke dessa kunna inympas i sitt eget äkta olivträd, det som de efter naturen tillhöra!
If for you yourself out of the according to nature were cut off a wild olive tree and contrary to nature were grafted into a cultivated olive tree, how much more these who according to nature [are] will be grafted into their own olive tree?
25 Ty för att I, mina bröder, icke skolen hålla eder själva för kloka, vill jag yppa för eder denna hemlighet: Förstockelse har drabbat en del av Israel och skall fortfara intill dess hedningarna i fulltalig skara hava kommit in;
Not for I want you to be ignorant, brothers, of the mystery this, that not you may be (beside *NK(o)*) yourselves wise, that a hardening in part to Israel has happened until that the fullness of the Gentiles may come in,
26 och så skall hela Israel bliva frälst, såsom det är skrivet: "Från Sion skall förlossaren komma, han skall skaffa bort all ogudaktighet från Jakob.
and so all Israel will be saved even as it has been written: Will come out of Zion the [One] Delivering, (and *k*) He will remove ungodliness from Jacob;
27 Och när jag borttager deras synder, då skall detta vara det förbund, som jag gör med dem."
And this [is] to them the from Me covenant, when I may take away the sins of them.
28 Se vi nu på evangelium, så äro de hans ovänner, för eder skull; men se vi på utkorelsen, så äro de hans älskade, för fädernas skull.
As regards indeed the gospel [they are] enemies on account of you As regards however the election beloved on account of the patriarchs;
29 Ty sina nådegåvor och sin kallelse kan Gud icke ångra.
Irrevocable for [are] the gifts and the calling of God.
30 Såsom I förut voren ohörsamma mot Gud, men nu genom dessas ohörsamhet haven fått barmhärtighet,
Just as for (and *k*) you yourselves once were disobedient to God now however were shown mercy to them through their disobedience,
31 så hava nu ock dessa varit ohörsamma, för att de, genom den barmhärtighet som har vederfarits eder, också själva skola få barmhärtighet.
so also these now were disobedient to your mercy so that also they themselves (now *NO*) may have mercy shown [them].
32 Ty Gud har givit dem alla till pris åt ohörsamhet, för att sedan förbarma sig över dem alla. (eleēsē g1653)
Has bound up for God all in disobedience that all He may show mercy to. (eleēsē g1653)
33 O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar!
O [the] depth of riches both of wisdom and knowledge of God! How unsearchable the judgments of Him and untraceable the ways of Him!
34 Ty "vem har lärt känna Herrens sinne, eller vem har varit hans rådgivare?
Who for has known [the] mind of [the] Lord? or who counselor of Him has been?
35 Eller vem har först givit honom något, som han alltså bör betala igen?"
Or who has first given to Him, and it will be recompensed to him?
