< Uppenbarelseboken 17 >
1 Och en av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade med mig och sade: "Kom hit, så skall jag visa dig, huru den stora skökan får sin dom, hon som tronar vid stora vatten,
Pea naʻe haʻu ʻae tokotaha ʻoe ʻāngelo ʻe toko fitu naʻe ʻi ai ʻae hina ʻe fitu, ʻo ne lea kiate au, ʻo pehē mai kiate au, “Haʻu ki heni; pea te u fakahā kiate koe hono fakamaau ʻoe fuʻu feʻauaki, ʻoku heka ʻi he ngaahi vai lahi:
2 hon som jordens konungar hava bedrivit otukt med och av vilkens otukts vin jordens inbyggare hava druckit sig druckna."
ʻAia kuo fai feʻauaki mo e ngaahi tuʻi ʻa māmani, pea ko e kakai ʻo māmani naʻe fakakona ʻaki ʻae uaine ʻo ʻene feʻauaki.”
3 Sedan förde han mig i anden bort till en öken. Där såg jag en kvinna som satt på ett scharlakansrött vilddjur, fulltecknat med hädiska namn; och det hade sju huvuden och tio horn.
Pea naʻe ʻāvea au ʻi he laumālie ki he toafa: pea ne u mamata ʻoku heka ʻae fefine ʻi he manu fekai ʻoku kulaʻahoʻaho, kuo pito ʻi he ngaahi hingoa fakataukae ki he ʻOtua, kuo fitu hono ʻulu, pea mo e nifo ʻe hongofulu.
4 Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och glänste av guld och ädla stenar och pärlor; och i sin hand hade hon en gyllene kalk, full av styggelser och av hennes otukts orenlighet.
Pea naʻe teunga ʻaki ʻae fefine ʻae kulokula mo e kulaʻahoʻaho, pea teunga ʻaki foki ʻae koula mo e ngaahi maka koloa mo e ngaahi mataʻitofe, kuo ʻi hono nima ʻae ipu koula, kuo pito ʻi he ngaahi fakalielia mo e ʻuli ʻo ʻene feʻauaki.
5 Och på hennes panna var skrivet ett namn med hemlig betydelse: "Det stora Babylon, hon som är moder till skökorna och till styggelserna på jorden."
Pea naʻe tohi ʻi hono foʻi laʻē ʻae hingoa [ni], KO E MEʻA FAKALILOLILO, KO PAPILONE KO E LAHI, KO E FAʻĒ ʻAE KAU FEʻAUAKI MO E NGAAHI FAKALIELIA ʻOE MĀMANI.
6 Och jag såg kvinnan vara drucken av de heligas blod och av Jesu vittnens blod. Och jag förundrade mig storligen, när jag såg henne.
Pea ne u mamata ʻoku konā ʻae fefine ʻi he toto ʻoe kakai māʻoniʻoni, mo e toto ʻoe kakai naʻe mate koeʻuhi ko Sisu: pea ne u ofo ʻi heʻeku mamata ki ai, ʻo ofo lahi ʻaupito.
7 Och ängeln sade till mig: "Varför förundrar du dig? Jag skall säga dig hemligheten om kvinnan, och om vilddjuret som bär henne, och som har de sju huvudena och de tio hornen.
Pea pehē mai ʻe he ʻāngelo kiate au, “Ko e hā ʻoku ke ofo ai? Te u fakahā kiate koe ʻae meʻa fakalilolilo ʻoku kau ki he fefine, mo e manu fekai ʻoku ne fua ia, ʻaia ʻoku ʻi ai ʻae ʻulu ʻe fitu, pea mo e nifo ʻe hongofulu.
8 Vilddjuret som du har sett, det har varit, och är icke mer; men det skall stiga upp ur avgrunden, och det går sedan i fördärvet. Och de av jordens inbyggare, vilkas namn icke från världens begynnelse äro skrivna i livets bok, skola förundra sig, när de få se vilddjuret som har varit, och icke mer är, men dock skall komma. -- (Abyssos )
Ko e manu fekai ne ke mamata ai, naʻe ʻi ai, ka ʻoku ʻikai eni; pea ʻe ʻalu hake mei he luo taʻehanotakele, pea ʻe ʻalu ia ki he malaʻia: pea ko kinautolu ʻoku nofo ʻi māmani, ʻakinautolu naʻe ʻikai tohi honau hingoa ʻi he tohi ʻoe moʻui talu hono ngaohi ʻo māmani, te nau ofo ʻi heʻenau mamata ki he manu fekai, naʻe ʻi ai, pea ʻoku ʻikai eni, ka ʻoku ʻi ai ni. (Abyssos )
9 Här gäller det att äga ett förstånd med vishet. De sju huvudena äro sju berg, som kvinnan tronar på. De äro ock sju konungar;
“Ko eni ʻae loto ʻoku poto. Ko e ʻulu ʻe fitu, ko e moʻunga ia ʻe fitu, ʻaia ʻoku heka ai ʻae fefine.
10 fem av dem hava fallit, en är, och den återstående har ännu icke kommit, och när han kommer, skall han bliva kvar en liten tid.
Pea ʻoku fitu ʻae ngaahi tuʻi: kuo hinga ʻae toko nima, pea ʻoku ai ni ʻae tokotaha, pea ʻoku teʻeki hoko hono toe; pea ka haʻu ia, kuo pau ke nofo pe ia ʻi he kuonga siʻi.
11 Och vilddjuret som har varit, och icke mer är, det är självt den åttonde, och dock en av de sju, och det går i fördärvet.
Pea ko e manu fekai, naʻe ʻi ai, ka ʻoku ʻikai eni, ko hono valu ia, pea ʻoku ʻoe toko fitu, pea ʻoku ʻalu ia ki he malaʻia.
12 Och de tio horn som du har sett, de äro tio konungar, som ännu icke hava kommit till konungavälde, men som för en kort tid, tillika med vilddjuret, få makt såsom konungar.
“Pea ko e nifoʻi ʻulu ʻe hongofulu naʻa ke mamata ki ai, ko e tuʻi ʻe hongofulu ia, ʻoku teʻeki kenau maʻu ha puleʻanga; ka ʻoku nau maʻu ʻae mālohi ʻo hangē ha ngaahi tuʻi ʻi he feituʻulaʻā ʻe taha fakataha mo e manu fekai.
13 Dessa hava ett och samma sinne, och de giva sin makt och myndighet åt vilddjuret.
ʻOku loto taha ʻakinautolu ni, pea te nau foaki ʻenau pule mo e mālohi ki he manu fekai.
14 De skola giva sig i strid med Lammet; men Lammet jämte de kallade och utvalda och trogna som följa det, skall övervinna dem, ty Lammet är herrarnas herre och konungarnas konung."
ʻE tauʻi ʻekinautolu ni ʻae Lami, pea ʻe ikuna ʻakinautolu ʻe he Lami: he ko e ʻeiki ia ʻoe ngaahi ʻeiki, ko e tuʻi ʻoe ngaahi tuʻi: pea ko kinautolu ʻoku ʻiate ia kuo ui, mo fili, mo angatonu.”
15 Och han sade ytterligare till mig: "Vattnen som du har sett, där varest skökan tronar, äro folk och människoskaror och folkslag och tungomål.
Pea naʻa ne pehē mai kiate au, “Ko e ngaahi vai ne ke mamata ai, ʻoku heka ai ʻae fefine feʻauaki, ko e ngaahi kakai mo e fuʻu tokolahi, mo e ngaahi puleʻanga, mo e ngaahi lea.
16 Och de tio horn, som du har sett, och vilddjuret, de skola hata skökan och göra henne utblottad och naken, och skola äta hennes kött och bränna upp henne i eld.
Pea ko e nifoʻi ʻulu ʻe hongofulu ne ke mamata ai ʻi he manu fekai, ʻe fehiʻa ʻakinautolu ni ki he fefine feʻauaki, pea te nau fakamasivaʻi mo fakatelefuaʻi ia, pea te nau kai ʻa hono kakano, pea tutu ia ʻi he afi.
17 Ty Gud har ingivit dem i hjärtat att de skola utföra vad han har i sinnet, och att de alla skola handla i ett och samma sinne, och att de skola giva sitt välde åt vilddjuret, till dess Guds utsagor hava fullbordats.
He kuo fakalotoʻi ʻakinautolu ʻe he ʻOtua ke nau fai ki hono finangalo, pea ke nau loto taha, ʻo foaki honau puleʻanga ki he ngaahi folofola ʻae ʻOtua.
18 Och kvinnan som du har sett är den stora staden, som har konungsligt välde över jordens konungar."
Pea ko e fefine naʻa ke mamata ki ai, ko e kolo lahi ko ia ia, ʻaia ʻoku ne puleʻi ʻae ngaahi tuʻi ʻo māmani.”