Uppenbarelseboken 12
1 Och ett stort tecken visade sig i himmelen: där syntes en kvinna, som hade solen till sin klädnad och månen under sina fötter, och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud.
And, a great sign, appeared in heaven: a woman arrayed with the sun, and, the moon, beneath her feet, and, upon her head, a crown of twelve stars;
2 Hon var havande och ropade i barnsnöd och födslovånda.
and she was with child, and crieth out, being in pangs and in anguish to bring forth?
3 Ännu ett annat tecken visade sig i himmelen: där syntes en stor röd drake, som hade sju huvuden och tio horn, och på sina huvuden sju kronor.
And there appeared another sign in heaven; and lo! a great red dragon, —having seven heads and ten horns, and, upon his heads, seven diadems;
4 Och hans stjärt drog med sig tredjedelen av himmelens stjärnor och kastade den ned på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, ty han ville uppsluka hennes barn, när hon hade fött det.
and, his tail, draweth the third part of the stars of heaven, and did cast them to the earth. And, the dragon, stood before the woman who was about to bring forth, that, as soon as she should bring forth, he might devour, her child.
5 Och hon födde ett barn gossebarn, som en gång skall styra alla folk med järnspira. Men hennes barn blev uppryckt till Gud och till hans tron;
And she brought forth a son, a manchild, who was about to shepherd all the nations with a sceptre of iron; and her child was caught away unto God and unto his throne.
6 Och kvinnan flydde ut i öknen, där hon har en plats sig beredd av Gud, och där hon skulle få sitt uppehälle under ett tusen två hundra sextio dagar.
And, the woman, fled into the desert, where she hath a place prepared of God, that, there, they should nourish her a thousand, two hundred, and sixty days.
7 Och en strid uppstod i himmelen: Mikael och hans änglar gåvo sig i strid med draken; och draken och hans änglar stridde mot dem,
And there came to be war in heaven: Michael and his messengers [going forth] to war with the dragon; and, the dragon, fought, and his messengers;
8 men de förmådde intet mot dem, och i himmelen fanns nu icke mer någon plats för dem.
and he prevailed not, neither was place found for them, any longer, in heaven.
9 Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas Djävul och Satan, och som förvillar hela världen; han blev nedkastad till jorden, och hans änglar kastades ned jämte honom.
And the great dragon was cast out, —the ancient serpent, he that is called Adversary and the Satan, that deceiveth the whole habitable world, —he was cast to the earth, and his messengers, with him, were cast.
10 Och jag hörde en stark röst i himmelen säga: "Nu har frälsningen och makten och riket blivit vår Guds, och väldet hans Smordes; ty våra bröders åklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud.
And I heard a loud voice in heaven, saying—Now, hath come the salvation, and the power, and the kingdom of our God, and the authority of his Christ; because the accuser of our brethren hath been cast out, who was accusing them before our God day and night;
11 De övervunno honom i kraft av Lammets blod och i kraft av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden.
And, they, overcame him by reason of the blood of the Lamb, and by reason of their witnessing word, and they loved not their life, even unto death.
12 Glädjens fördenskull, I himlar och I som bon i dem. Men ve dig, du jord, och dig, du hav! Ty djävulen har kommit ned till eder i stor vrede, eftersom han vet att den tid han har kvar är kort."
For this cause, be joyful, O heavens, and ye who, therein, are tabernacling. Woe! unto the earth, and the sea, because the Adversary hath come down unto you, having great wrath—knowing that, but a little season, he hath.
13 Och när draken såg att han var nedkastad på jorden, förföljde han kvinnan, som hade fött gossebarnet.
And, when the dragon saw that he was cast to the earth, he pursued the woman who had brought forth the manchild.
14 Men åt kvinnan gåvos den stora örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen till den plats där hon skulle få sitt uppehälle under en tid och tider och en halv tid, fjärran ifrån ormens åsyn.
And there were given unto the woman the two wings of the great eagle, that she might fly into the desert, into her place, —where she is nourished, a season and seasons and half a season, from the face of the serpent.
15 Då sprutade ormen ur sitt gap vatten efter kvinnan såsom en ström, för att strömmen skulle bortföra henne.
And the serpent cast out of his mouth, after the woman, water as a river, that he might cause her to be carried away by the stream.
16 Men jorden kom kvinnan till hjälp; jorden öppnade sin mun och drack upp strömmen, som draken hade sprutat ut ur sitt gap.
And the earth helped the woman, and the earth opened her mouth, and swallowed up the river which the dragon cast out of his mouth.
17 Och draken vredgades än mer på kvinnan och gick åstad för att föra krig mot de övriga av hennes säd, mot dem som hålla Guds bud och hava Jesu vittnesbörd.
And the dragon was angered against the woman, and went away to make war with the rest of her seed—with them who were keeping the commandments of God, and holding the witness of Jesus; —and he stood upon the sand of the sea.
