Uppenbarelseboken 12
1 Och ett stort tecken visade sig i himmelen: där syntes en kvinna, som hade solen till sin klädnad och månen under sina fötter, och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud.
Paroeai kalen angmathaih to van ah oh, nongpata maeto loe ni to angkhuk moe, khrah to khok hoiah cawh, a lu nuiah cakaeh hatlai hnetto kaom angraeng lumuek to angmuek.
2 Hon var havande och ropade i barnsnöd och födslovånda.
To nongpata loe zokpomh moe, nawkta tapen tom boeh pongah, kana aham.
3 Ännu ett annat tecken visade sig i himmelen: där syntes en stor röd drake, som hade sju huvuden och tio horn, och på sina huvuden sju kronor.
To naah kalah angmathaih maeto van ah oh; lu sarihto hoi takii hato kaom, kalen parai kathim pahui pui maeto ka hnuk, a lu nuiah angraeng lumuek sarihto angmuek.
4 Och hans stjärt drog med sig tredjedelen av himmelens stjärnor och kastade den ned på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, ty han ville uppsluka hennes barn, när hon hade fött det.
Anih ih tamaai mah van ih cakaeh ahmuen thumto thungah ahmuen maeto zaeh moe, long ah vah tathuk: nawkta tapen naah paaeh roep hanah, pahui pui loe nawkta tapen tom nongpata hmaa ah angdoet.
5 Och hon födde ett barn gossebarn, som en gång skall styra alla folk med järnspira. Men hennes barn blev uppryckt till Gud och till hans tron;
Sumboeng hoiah prae to uk boih hanah nongpata mah ca nongpa maeto sak: nongpata ih capa loe Sithaw hoi Angmah ih angraeng tangkhang ohhaih ahmuen ah lak pae ving.
6 Och kvinnan flydde ut i öknen, där hon har en plats sig beredd av Gud, och där hon skulle få sitt uppehälle under ett tusen två hundra sextio dagar.
To nongpata loe Sithaw mah anih han sak pae ih praezaek ahmuen ah cawnh, toah nongpata to ni sang hatlai hnet, quitarukto thung khenzawn ah om tih.
7 Och en strid uppstod i himmelen: Mikael och hans änglar gåvo sig i strid med draken; och draken och hans änglar stridde mot dem,
To naah van ah misa angkahhaih to oh: Mikael hoi angmah ih van kaminawk mah pahui pui to tuk o; pahui pui hoi anih ih vankaminawk mah doeh tuk o toeng,
8 men de förmådde intet mot dem, och i himmelen fanns nu icke mer någon plats för dem.
toe pahui pui mah tuk payawk ai pongah, nihcae loe van ah ohhaih ahmuen tawn o ai boeh.
9 Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas Djävul och Satan, och som förvillar hela världen; han blev nedkastad till jorden, och hans änglar kastades ned jämte honom.
Longpum aling Taqawk, tiah kawk ih Setan, canghnii ih pahui, pahui pui to long ah vah tathuk: anih to angmah ih vankaminawk hoi nawnto long ah vah tathuk.
10 Och jag hörde en stark röst i himmelen säga: "Nu har frälsningen och makten och riket blivit vår Guds, och väldet hans Smordes; ty våra bröders åklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud.
To naah van ah, Pahlonghaih hoi thacakhaih, aicae Sithaw mah siangpahrang ah uk ih prae hoi Angmah ih Kri thacakhaih loe vaihiah phak boeh: aicae nawkamyanawk zaehaih netkung, aicae Sithaw hmaa ah nihcae aqum athun zaehaih netkung loe vah tathuk ving boeh, tiah thuih ih kalen parai lok to ka thaih.
11 De övervunno honom i kraft av Lammets blod och i kraft av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden.
Nihcae mah Setan to Tuuca ih athii hoi a taphong o ih lok hoiah pazawk o boeh; nihcae loe duek han khoek to hinghaih paawt o ai.
12 Glädjens fördenskull, I himlar och I som bon i dem. Men ve dig, du jord, och dig, du hav! Ty djävulen har kommit ned till eder i stor vrede, eftersom han vet att den tid han har kvar är kort."
To pongah nangcae vannawk hoi a thungah kaom kaminawk boih anghoe oh. Toe long ah kaom kaminawk hoi tuipui loe khosak bing! Tipongah tih nahaeloe Taqawk loe nangcae khaeah angzoh tathuk boeh, anih mah kai loe atue setta ni ka tawn boeh, tiah panoek pongah palungphui parai.
13 Och när draken såg att han var nedkastad på jorden, förföljde han kvinnan, som hade fött gossebarnet.
Long ah vah tathuk boeh, tiah pahui pui mah panoek naah, ca nongpa tapen nongpata to pacaekthlaek.
14 Men åt kvinnan gåvos den stora örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen till den plats där hon skulle få sitt uppehälle under en tid och tider och en halv tid, fjärran ifrån ormens åsyn.
Toe nongpata loe pahui khae hoiah loih moe, atue maeto thung, atuenawk thung, atue ahap thung khetzawn pacoengah, a ohhaih ahmuen praezaek ah azawk hanah, kalen parai tahmu ih pakhraeh hnetto paek o.
15 Då sprutade ormen ur sitt gap vatten efter kvinnan såsom en ström, för att strömmen skulle bortföra henne.
Nongpata to tui mah pazawk ving hanah, pahui mah angmah ih pakha thung hoiah vapui baktiah kalong tui to nongpata khaeah pathak.
16 Men jorden kom kvinnan till hjälp; jorden öppnade sin mun och drack upp strömmen, som draken hade sprutat ut ur sitt gap.
Toe long mah nongpata to abomh, long loe pakha aangh moe, pahui pui mah pakha thung hoi pathak ih vapui baktih kalong tui to paaeh king.
17 Och draken vredgades än mer på kvinnan och gick åstad för att föra krig mot de övriga av hennes säd, mot dem som hålla Guds bud och hava Jesu vittnesbörd.
To naah pahui pui loe nongpata nuiah paroeai palungphui, to pongah Sithaw mah paek ih lok hoi Jesu Kri ih lok kacakah patawn nongpata ih caanawk to misatuk hanah a caeh.
