Psaltaren 95

1 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.

KOMAIL kodo, pwe kitail pan kapinga Ieowa o ngisingis ong paip en maur atail.

2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.

Kitail pan kola tuki ong i kaping. Kitail en ngisingiski ong i psalm!

3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.

Pwe Ieowa Kot lapalap amen, o Nanmarki lapalap amen pon angin kot akan karos.

4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;

Pan sappa mi ni lim a, o pon komon nana me sapwilim a.

5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.

Madau me sapwilim a, pwe i me kotin wiadar, o lim a kan wiadar wasa madekong.

6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.

Komail kodo, kitail pan kaudok, o dairukedi, o kelepuki mon Ieowa, me kotin wia kitail dar.

7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.

Pwe i atail Kot, a kitail aramas en sapwilim a wasan kamanga o pwin en lim a. Ran wet, ma komail pan rong kapitie,

8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

Komail der kapitakaila mongiong omail, duen a wiauier Meripa o ni ran en Masa nan sap tan,

9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

Ni sam omail akan songesong ia o kasau ia da, pwe re kilanger ai dodok kan.

10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: "De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar."

Par paeisok I suede kilar di wet, o I indada: Mongiong en song en aramas duen met kin wukiwuk sili, o re sota men asa duen al ai kan.

11 Så svor jag då i min vrede: "De skola icke komma in i min vila."

I ap kaula ni ai makar: Irail sota pan konodi ai kamol.