< Psaltaren 94 >
1 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
Rabbiyow, Ilaaha aargudashada lahow, Ilaaha aargudashada lahow, soo iftiin.
2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
Xaakinka dunidow, sara joogso, Oo kuwa kibray abaalkooda mari.
3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
Rabbiyow, kuwa sharka lahu ilaa goormay, Kuwa sharka lahu ilaa goormay guulaysanayaan?
4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
Way bulxamaan, oo kibir bay ku hadlaan, Oo xumaanfalayaasha oo dhammu way faanaan.
5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
Rabbiyow, iyagu waxay burburiyaan dadkaaga, Oo dhaxalkaagay silciyaan.
6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
Carmalka iyo shisheeyaha ayay laayaan, Oo agoontay nafta ka qaadaan.
7 Och de säga: "HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke."
Oo waxay isyidhaahdaan, Waxan Rabbigu ma arki doono, Oo Ilaaha reer Yacquubna kama fikiri doono.
8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
Kuwiinna doqonnada ah oo dadka ku dhex jirow, fiirsada, Oo kuwiinna nacasyada ahow, goormaad caqli yeelanaysaan?
9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
Kii dhegta abuuray, sow wax maqli maayo? Kii isha sameeyeyna, sow wax arki maayo?
10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
Kan quruumaha edbiyaa, sow wax hagaajin maayo? Kaasoo ah kan dadka aqoonta bara?
11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
Rabbigu waa og yahay fikirrada binu-aadmigu Inay micnela'aan yihiin.
12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
Rabbiyow, waxaa barakaysan ninkii aad edbiso, Oo aad sharcigaaga wax ka barto,
13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
Si aad uga nasiso maalmaha belaayada Inta kan sharka lahaa godka loo qodayo.
14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
Waayo, Rabbigu dadkiisa xoori maayo, Oo dhaxalkiisana dayrin maayo.
15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
Waayo, garsooriddu waxay ku soo noqon doontaa xaqnimada, Oo inta qalbigoodu qumman yahay oo dhammuna way raaci doonaan.
16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
Bal yaa ii kacaya oo sharfalayaasha iga hor joogsanaya? Oo yaa ii soo istaagaya oo xumaanfalayaasha iga celinaya?
17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
Rabbigu haddaanu i caawin, Hadda naftaydu waxay joogi lahayd meesha aamusnaanta.
18 När jag tänkte: "Min fot vacklar", då stödde mig din når, o HERRE:
Markaan idhi, Rabbiyow, cagtaydu waa simbiriirixanaysaa, Waxaa kor ii qaadday naxariistaada.
19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
Kolkay fikirro badan igu dhex jiraan Waxaa naftayda ka farxiya qalbiqaboojintaada.
20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
Carshiga sharnimadu ma xidhiidh buu kula yeelanayaa, Kaasoo belaayo qaynuun ku qabanqaabiya?
21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
Waxay dhammaantood isu soo wada urursadaan kan xaqa ah naftiisa, Oo waxay xukumaan dhiig aan eed lahayn.
22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
Laakiinse Rabbigu waxa weeye munaaraddayda, Ilaahayna waa dhagaxii magangalkayga.
23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
Oo wuxuu dushooda ku soo celiyey xumaatadoodii, Oo wuxuu iyaga ku dhex baabbi'in doonaa sharnimadooda, Rabbiga Ilaaheenna ahu wuu wada baabbi'in doonaa.