< Psaltaren 94 >

1 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
HERR Gott, des die Rache ist, Gott, des die Rache ist, erscheine!
2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
Erhebe dich, du Richter der Welt; vergilt den Hoffärtigen, was sie verdienen!
3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
HERR, wie lange sollen die Gottlosen, wie lange sollen die Gottlosen prahlen
4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
und so trotziglich reden, und alle Übeltäter sich so rühmen?
5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
HERR, sie zerschlagen dein Volk und plagen dein Erbe.
6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
Witwen und Fremdlinge erwürgen sie und töten die Waisen
7 Och de säga: "HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke."
und sagen: Der HERR siehet's nicht und der Gott Jakobs achtet's nicht.
8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
Merket doch, ihr Narren unter dem Volk, und ihr Toren, wann wollt ihr klug werden?
9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
Der das Ohr gepflanzet hat, sollte der nicht hören? Der das Auge gemacht hat, sollte der nicht sehen?
10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
Der die Heiden züchtiget, sollte der nicht strafen? der die Menschen lehret, was sie wissen.
11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
Aber der HERR weiß die Gedanken der Menschen, daß sie eitel sind.
12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
Wohl dem, den du, HERR, züchtigest und lehrest ihn durch dein Gesetz,
13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
daß er Geduld habe, wenn's übel gehet, bis dem Gottlosen die Grube bereitet werde.
14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
Denn der HERR wird sein Volk nicht verstoßen noch sein Erbe verlassen.
15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
Denn Recht muß doch Recht bleiben, und dem werden alle frommen Herzen zufallen.
16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
Wer stehet bei mir wider die Boshaftigen? Wer tritt zu mir wider die Übeltäter?
17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
Wo der HERR mir nicht hülfe, so läge meine Seele schier in der Stille.
18 När jag tänkte: "Min fot vacklar", då stödde mig din når, o HERRE:
Ich sprach: Mein Fuß hat gestrauchelt; aber deine Gnade, HERR, hielt mich.
19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
Ich hatte viel Bekümmernisse in meinem Herzen; aber deine Tröstungen ergötzeten meine Seele.
20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
Du wirst ja nimmer eins mit dem schädlichen Stuhl, der das Gesetz übel deutet.
21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
Sie rüsten sich wider die Seele des Gerechten und verdammen unschuldig Blut.
22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
Aber der HERR ist mein Schutz; mein Gott ist der Hort meiner Zuversicht.
23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
Und er wird ihnen ihr Unrecht vergelten und wird sie um ihre Bosheit vertilgen; der HERR, unser Gott, wird sie vertilgen.

< Psaltaren 94 >