Psaltaren 94
1 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
Kasakkung: Panuekhoeh Oe BAWIPA Cathut, moipathungnae katawnkung, Oe Cathut moipathungnae katawnkung, ang haw.
2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
Talai taminaw lawkcengkung, thaw haw, ka kâoupnaw hah moipathung haw.
3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
Oe BAWIPA, tamikathoutnaw teh nâtotouh ne, nâtotouh ne a lunghawi awh han vai.
4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
A ngai patetlah lawk a dei awh teh, a lawk a hram awh teh, nâtotouh ne a kâoup awh han vai.
5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
Oe BAWIPA, na taminaw hah a pacekpahlek awh teh, nange râw hah a rektap awh.
6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
Lahmainu hoi imyinnaw hah a thei awh teh, na pa kaawm hoeh e naw hah ouk a thei awh.
7 Och de säga: "HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke."
BAWIPA ni hmawt mahoeh, Jakop Cathut ni hai panuek mahoeh ati awh.
8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
Maya thung dawk e tamipathunaw, panuek awh haw, Nâtuek maw na lungang awh han vai.
9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
Thainae hnâ kasakkung ni thai mahoeh ou. Mit kasakkung ni hmawt mahoeh ou.
10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
Miphunnaw kacangkhaikung hoi panuenae kacangkhaikung ni panuek mahoeh ou.
11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
BAWIPA ni taminaw e pouknae banghai bang hoeh e hah a panue.
12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
Oe BAWIPA, na kâlawk dawk hoi na cangkhai teh, na yue e naw teh a yawkahawi e lah ao.
13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
Tamikathout hanelah tangkom tai hoehroukrak, runae dawk hoi na kâhat sak thai mahoeh.
14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
Bangkongtetpawiteh, BAWIPA ni a taminaw hah hnoun mahoeh, a râw takhoe mahoeh.
15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
Hatei, tamikalan koe lawkcengnae ban vaiteh, a lungthin kalan e pueng ni a tarawi awh han.
16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
Yonnae kasaknaw taran hanelah apimouh kai hanlah ka thaw han. Payonnae kasaknaw taran hanelah apimaw kai yueng lah kangdout han.
17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
BAWIPA teh kabawmkung lah awm hoeh pawiteh, duem onae koe ka hringnae yout kahmat han doeh toe.
18 När jag tänkte: "Min fot vacklar", då stödde mig din når, o HERRE:
Kangduenae hawihoeh ka tet pawiteh, Oe BAWIPA, na lungmanae ni na kuet han.
19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
Ka lung mak pathu navah, lung na pahawinae ni ka lung ahawi sak.
20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
Payonnae bawitungkhung, hawihoehnae phung hai a sak awh e teh, nang hoi kâhuiko thai han vaimoe.
21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
Ayânaw hringnae taranlahoi a kâhmo teh, yonnae ka tawn hoeh naw hah yon a pen awh.
22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
Hatei, BAWIPA teh ka kânguenae doeh. Ka Cathut teh ka lungsong doeh.
23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
A payonnae hah amamouh lathueng phat sak nateh, hawihoehnae a sak awh lahun nah koung a tâtueng awh han. BAWIPA maimae Cathut ni koung a tâtueng awh han.
