< Psaltaren 92 >
1 En psalm, en sång för sabbatsdagen. Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
Ein salme, ein song til kviledagen. Det er godt å prisa Herren, og å syngja ditt namn lov, du Høgste,
2 att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,
å kunngjera di miskunn um morgonen og din truskap um næterne,
3 med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.
med tistrengs-cither og med harpa, med tankefullt spel på cither.
4 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.
For du hev gledt meg, Herre, med ditt verk, og eg vil fegnast yver det dine hender hev gjort.
5 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
Kor store dine gjerningar er, Herre! Ovdjupe er dine tankar.
6 En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.
Ein uvitug mann kjenner ikkje til det, og ein dåre skynar det ikkje.
7 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.
Når dei ugudlege grønkar som gras, og alle illgjerningsmenner blømer, so er det til deira tyning til æveleg tid.
8 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
Men du, Herre, er høg i all æva.
9 Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.
For sjå dine fiendar, Herre - for sjå, dine fiendar skal forgangast, alle illgjerningsmenner vert spreidde.
10 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.
Du lyfter upp mitt horn som hornet til villuksen, frisk olje er rent yver meg.
11 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.
Og mitt auga skal sjå med lyst på mine fiendar, og øyro mine høyra um dei vonde som stend upp imot meg.
12 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.
Den rettferdige skal renna upp som palmetreet, som ceder på Libanon skal han veksa.
13 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.
Dei er planta i Herrens hus og skal grønka i Guds fyregardar.
14 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;
Endå i høg alder skyt dei friske renningar, dei er groande og grønkande
15 så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.
til å forkynna at Herren er rettvis, han, mitt berg, og at det ingen urett er i honom.