Psaltaren 92

1 En psalm, en sång för sabbatsdagen. Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,

Nĩ wega mũno gũcookagĩria Jehova ngaatho o na gũkumagia rĩĩtwa rĩaku na rwĩmbo, Wee Ũrĩa-ũrĩ-Igũrũ-Mũno,

2 att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,

nĩ wega mũno kwanagĩrĩra wendo waku o rũciinĩ, o na kwanĩrĩra wĩhokeku waku ũtukũ,

3 med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.

tũkĩinagia kĩnanda gĩa kĩnũbi kĩa ndigi ikũmi, o hamwe na kĩnanda kĩa mũgeeto kĩrĩa kĩgambi wega.

4 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.

Nĩgũkorwo, Wee Jehova, nĩũngenetie nĩ ũndũ wa ciĩko ciaku; nĩngũina ngenete nĩ ũndũ wa wĩra wa moko maku.

5 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.

Ĩĩ mawĩra maku matikĩrĩ manene, Wee Jehova, meciiria maku-rĩ, matikĩrĩ marikĩru!

6 En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.

Mũndũ ũrĩa ũtarĩ ũũgĩ ndangĩmamenya, mũndũ mũkĩĩgu ndangĩkũũrana ũndũ ũyũ,

7 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.

atĩ o na arĩa aaganu mangĩkũra ta nyeki, o na arĩa othe mekaga ũũru mangĩgaacĩra, makaaniinwo nginya tene na tene.

8 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.

No Wee Jehova, ũtũũraga ũtũũgĩrĩtio nginya tene.

9 Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.

Nĩgũkorwo thũ ciaku, Wee Jehova, ti-itherũ thũ ciaku nĩigathira; arĩa othe mekaga ũũru nĩmakaharaganio.

10 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.

Wee nĩwambararĩtie rũhĩa rwakwa o ta rwa mbogo; ndĩĩmũitĩrĩrie maguta marĩa mega mũno.

11 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.

Maitho makwa nĩmeyoneire gũtoorio gwa thũ ciakwa; matũ makwa nĩmeiguĩrĩire ũrĩa thũ ciakwa icio njaganu itooretio.

12 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.

Andũ arĩa athingu marĩtheeremaga o ta mũtĩ wa mũkĩndũ, makũre o ta mũtarakwa wa Lebanoni;

13 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.

mahaandĩtwo kũu nyũmba-inĩ ya Jehova, marĩtheeremaga kũu nja-inĩ cia Ngai witũ.

14 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;

Magatũũra maciaraga maciaro o na marĩ akũrũ, matũũre marĩ na hinya wa wĩthĩ wao, na marĩ aruru,

15 så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.

maanagĩrĩre, makiugaga atĩrĩ, “Jehova nĩ mũrũngĩrĩru; we nĩwe Rwaro rwakwa rwa Ihiga, na gũtirĩ waganu ũngĩoneka thĩinĩ wake.”