Psaltaren 92

1 En psalm, en sång för sabbatsdagen. Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,

Een psalm; een lied voor de Sabbat. Heerlijk is het, Jahweh te loven, Uw Naam te prijzen, Allerhoogste,

2 att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,

‘s Morgens vroeg uw goedheid te roemen, En uw trouw in de nacht:

3 med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.

Op lier en harp, Met citerslag.

4 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.

Want Gij hebt mij verblijd door uw daden, o Jahweh, En ik juich om het werk uwer handen.

5 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.

Hoe groot zijn uw werken, o Jahweh, Hoe peilloos diep uw gedachten!

6 En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.

Dom, wie dàt niet erkent; Dwaas, wie dàt niet begrijpt.

7 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.

Wanneer dan de zondaars groeien als gras, En al de boosdoeners bloeien: Dan is het, om voor altijd te gronde te gaan,

8 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.

Maar Gij, Jahweh, blijft eeuwig verheven!

9 Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.

Ja, uw vijanden, Jahweh, lopen hun bederf tegemoet, En alle boosdoeners worden verstrooid.

10 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.

Maar mijn hoorn heft zich op als die van een buffel, Met verse olie word ik gezalfd;

11 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.

Vol vreugde ziet mijn oog op mijn vijanden neer, Hoort mijn oor van die mij bestrijden.

12 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.

Maar de rechtvaardige groeit als een palm, Als de ceder op de Libanon rijst hij omhoog.

13 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.

Zij worden in Jahweh’s tempel geplant, En bloeien in de voorhoven van onzen God;

14 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;

Zij dragen nog vrucht als ze oud zijn, En blijven nog sappig en fris.

15 så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.

Zo verkondigen ze, dat Jahweh gerecht is, Mijn Rots, aan wien geen onrecht kleeft!