< Psaltaren 92 >
1 En psalm, en sång för sabbatsdagen. Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
En Psalme, en Sang paa Sabbatens Dag.
2 att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,
Det er godt at takke Herren og at lovsynge dit Navn, du Højeste!
3 med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.
at kundgøre din Miskundhed om Morgenen og din Sandhed om Natten
4 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.
paa de ti Strenge og paa Psalteren til Harpens Klang.
5 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
Thi, Herre! du har glædet mig ved dit Værk; jeg vil synge med Fryd om dine Hænders Gerninger.
6 En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.
Herre! hvor store ere dine Gerninger, dine Tanker ere meget dybe.
7 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.
En ufornuftig Mand kender det ikke, og en Daare forstaar ikke dette.
8 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
Naar de ugudelige grønnes som en Urt, og alle de, som gøre Uret, blomstre, er det til deres Ødelæggelse stedse og altid.
9 Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.
Men du, Herre, er høj evindelig.
10 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.
Thi se, dine Fjender, Herre! thi se, dine Fjender skulle omkomme, alle de, som gøre Uret, skulle adspredes.
11 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.
Men du ophøjede mit Horn som Enhjørningens; jeg er overgydt med frisk Olie.
12 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.
Og mit Øje saa paa mine Fjender, mine Øren hørte paa de onde, som opstode imod mig.
13 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.
Den retfærdige skal grønnes som et Palmetræ, han skal vokse som et Cedertræ paa Libanon.
14 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;
De, som ere plantede i Herrens Hus, de skulle grønnes i vor Guds Forgaarde.
15 så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.
De skulle endnu bære Frugt, naar de ere graahærdede, de skulle være saftige og grønne til at forkynde, at Herren er oprigtig, min Klippe, og at der ikke er Uret hos ham.