Psaltaren 90

1 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.

Una oración de Moisés, el hombre de Dios. Señor, ¡A través de cada generación has sido un “hogar” para nosotros!

2 Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.

Antes de que las montañas nacieran, antes de que trajeras al mundo la tierra y el universo, desde la eternidad pasada, hasta la eternidad futura, haz sido Dios.

3 Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: "Vänden åter, I människors barn."

Llevas a la gente nuevamente al polvo, diciendo, “Vuelvan al polvo, seres humanos”.

4 Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.

A tus ojos, mil años son solo como un día que se fue; como pocas horas que pasan por la noche.

5 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;

Llevas la vida de las personas a un repentino final, como un sueño que se desvanece. Ellos son como la grama que crece en la mañana,

6 det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.

que brota muy temprano, fresca y nueva, pero por la tarde esta marchita y muerta.

7 Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.

Somos quemados por tu ira, aterrorizados por tu furia.

8 Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.

Tú has puesto nuestros pecados delante de ti, nuestros más profundos secretos son revelados a la luz de tu presencia.

9 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.

Nuestras vidas se desvanecen bajo tu ira, llegando a su final tan rápido como un respiro.

10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.

Vivimos por setenta años, ochenta si tenemos la fuerza. Pero incluso en el mejor momento de la vida, todo lo que tenemos son dificultades y sufrimiento. Pronto nuestras vidas llegan a su fin y nos hemos ido.

11 Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?

¿Quién puede conocer el poder de tu ira? ¿Quién puede entender tu furia de tal forma que te rinda reverencia?

12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.

¡Enséñanos a vivir cada uno de nuestros días para que podamos vivir de manera sabia!

13 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.

Señor, ¿Cuánto tiempo pasará antes de que vengas a nosotros y tengas lástima con tus siervos?

14 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.

Muéstranos cada mañana tu gran amor para que seamos felices, llena de alegría nuestras vidas.

15 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.

¡Haznos alegrar por la cantidad de días que estuvimos tristes, por todos los años que sufrimos!

16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.

Que nosotros, tus siervos, veamos otra vez tus obras por nosotros que nuestros hijos vean tu gloria.

17 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.

Que nuestro señor y Dios se complazca con nosotros, bendiciendo cada cosa que hagamos, bendiciendo cada cosa que hagamos.