Psaltaren 90

1 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.

O Apo, sika ti kamangmi kadagiti amin a henerasion.

2 Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.

Sakbay a naparsua dagiti banbantay, wenno pinarsuam ti daga ken ti lubong, ti agnanayon nga awan inggana, sika ti Dios.

3 Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: "Vänden åter, I människors barn."

Isublim ti tao iti tapok, ket kunaem, “Agsublikayo, dakayo a kaputotan ti sangkataoan”

4 Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.

Ta iti rinibu a tawen iti panagkitam ket kasla laeng idi kalman no lumabas, ken kasla iti panagbantay iti rabii.

5 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;

Iyanudmo ida a kas iti panangiyanod iti layus ket maturogda; Iti agsapa, kasla da la ruot nga agtubo.

6 det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.

Iti agsapa, lumangto ken dumakkel daytoy; iti rabii, malaylay ken magango daytoy.

7 Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.

Pudno a maibuskami iti ungetmo, ken mabutengkami iti pungtotmo.

8 Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.

Ingkabilmo iti sangoanam dagiti nagkuranganmi, iti lawag ti imatangmo dagiti nakalemmeng a basbasolmi.

9 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.

Mapukaw ti biagmi babaen ti pungtotmo; sipapardas nga aglabas dagiti tawenmi a kasla iti sennaay.

10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.

Pitopulo a tawen iti panagbiagmi, wenno walo pulo pay no nasalun-atkami; ngem uray pay dagiti kasasayaatan a tawtawenmi ket namarkaan iti riribuk ken ladingit. Wen, lumabasda a sipapardas, ket mapukawkami.

11 Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?

Siasino ti makaammo ti kabara ti ungetmo; maipada ti pungtotmo iti buteng a pabpabilgenna?

12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.

Isu nga isuronakami a mangbilang ti biagmi tapno makapagbiagkami a sisisirib.

13 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.

Tumaliawka, O Yahweh! Kasano pay ti kabayagna daytoy? Kaassiam dagiti adipenmo.

14 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.

Pennekennakami iti kinapudnom iti tulagmo iti agsapa, tapno mabalinmi ti agrag-o ken agragsak kadagiti amin nga al-aldawmi.

15 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.

Paragsakennakami iti mamin-adu a kas iti kaadu dagiti al-aldaw a pinagsagabanakami ken kadagiti tawtawen a nagdalankami iti riribuk.

16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.

Bay-am a makita dagiti adipenmo ti aramidmo, ken bay-am a makita dagiti annakmi ti kinatan-okmo.

17 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.

Maawattayo koma ti parabur ti Apo a Diostayo; parang-ayenna ti aramid dagiti imatayo; pudno unay, parang-ayenna ti aramid dagiti imatayo.