Psaltaren 90
1 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.
Prière de Moïse, homme de Dieu. Éternel, tu as été notre refuge d'une génération à l'autre génération;
2 Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.
avant que les montagnes fussent enfantées, et que tu eusses engendré la terre et le monde, oui, de l'éternité à l'éternité tu es, ô Dieu.
3 Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: "Vänden åter, I människors barn."
Tu fais rentrer l'homme dans la poudre, et tu dis: « Rentrez-y, enfants des hommes! »
4 Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.
Car mille ans sont à tes yeux comme le jour d'hier, quand il est passé, et comme une veille dans la nuit.
5 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;
Tu les emportes, ils sont un rêve; le matin, comme l'herbe, l'homme lève;
6 det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
le matin il fleurit et lève; le soir il est tranché, et il sèche.
7 Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.
Car nous sommes consumés par ta colère, et par ton courroux nous sommes terrassés.
8 Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
Tu produis nos péchés à ta vue, et nos secrets à la lumière de ta face.
9 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.
Car tous nos jours fuient devant ta fureur, nous perdons nos années, comme une pensée.
10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
Les jours de notre vie, ce sont soixante-dix années, et, pour les forts, quatre-vingts années; et ce qui fait leur orgueil est peine et néant; car il passe vite, et nous nous envolons.
11 Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?
Qui connaît la puissance de ta colère, et mesure ton courroux sur la crainte qui t'est due?
12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.
Apprends-nous à faire un tel compte de nos jours, que nous acquérions un cœur sage!
13 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.
Reviens, Éternel! Jusques à quand?… Et prends pitié de tes serviteurs!
14 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.
Rassasie-nous bientôt de ta grâce, et nous serons triomphants et joyeux durant tous nos jours!
15 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.
Donne-nous de la joie pour le temps que tu nous affligeas, pour les années où nous connûmes le malheur!
16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.
Rends ton action visible à tes serviteurs, et ta majesté à leurs enfants!
17 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.
Que la faveur du Seigneur, notre Dieu, soit sur nous! Et consolide pour nous l'œuvre de nos mains, oui, consolide l'œuvre de nos mains!
